Försvunnen Engla!

Fritt pratforum för personligt vänskapskackel och allmänt diskussionsforum
Skriv svar
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Jag har inte haft någon särskild uppfattning alls om medium innan det här. Min bästa killkompis hade stor hjälp av ett medium när hans morfar dog och det är det närmaste jag varit ett medium själv. Men efter det här är mitt förtroende nere på noll och där lär det förbli. Jag tycker inte att det är orimligt att det kan funka och att vissa nog kan ha gåvor utöver det vanliga men området är ju också som hittat för människor i behov av uppmärksamhet. Hur ska man skilja agnarna från vetet?

Samtidigt förstår jag att de i Stjärnsund provade alla vägar som erbjöds. Tänk om de struntat i det och de visade sig ha rätt? Den risken ville de inte heller ta.

Men jag håller med dig *frieda*, praktiskt letande på fältet är en bättre idé även om man anser sig ha gåvor av det slaget. Av ren anständighet.

Kram Jannika
Dixie
Inlägg: 182
Blev medlem: tis 30 okt 2007, 11:07

Inlägg av Dixie »

Hej Jannika och alla andra!
Jag skulle bara vilja veta hur det går för Englas mamma, syskon och de andra närmaste. Får de hjälp och har de över huvud taget fått möjlighet att sörja?
Jag tänker först (givetvis) på allt fruktansvärt som har hänt Engla och även på allt annat rutomkring, tidningar, galningar, hjärtlösa personer som startat oseriösa insamlingar m.m.
Hur går det för dom, blir de lämnade ifred? Respekterar människor deras sorg? Det är ju så mitt upp i det värsta! Som ett stort, stort öppet sår. :cry:

Jag (alla) vill bara vakna upp en morgon och veta att allt bara var en fruktansvärd mardröm. Allt känns fortfarande så oerhört overkligt. Så fullkomligen totalt vidrigt. :cry: :cry: :cry:

Kram :heart:
Mamma till Älsklingen :heart: 060501 i mitt hjärta. Godbiten :heart: 070629 här på jorden och i mitt hjärta. Underbaringen här på jorden och i mitt hjärta :heart: 090414
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Jag vet inte hur de har det men jag kan kanske gissa. Jag vet inte heller vad man vill ha i en sån här sorg, bli lämnad ifred, absolut inte bli lämnad ifred? Det beror nog på vem som hör av sig. Häromdagen var det riktigt tungt, det vet jag.

Jag vet att de blivit kontaktade av underligt folk och de är i allra högsta grad oönskade. Sista helgen innan Engla hittades var det en man som var väldigt påflugen när Lisas familj gick från en minnesstund i kyrkan. Han gav sig inte och till slut orkade inte Lisa mer utan fräste åt honom att gå. Det blev till slut en obehaglig stämning och fler personer fick gå emellan.

När de kom hem visade det sig att han varit inne i deras hus och blivit bjuden på kaffe av Lisas kompis från Göteborg (som var där för att ta hand om barnen) eftersom han påstått sig vara vän till familjen. Läskigt.

Jannika
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Jag tror att det är ofantligt svårt att veta vad man själv vill. De intervjuade vår präst på radion på årsdagen av mordet på den 8-årige killen hör i Norrahammar förra året.
Han sa att familjen upplevt det ganska jobbigt att inte ha någon plats att sörja. Folk tog deras sorg, på något sätt. De kunde inte vara på mordplatsen, för där var det fullt med folk eller i kyrkan, för där var det andra. Som sörjde deras barn...

Nu är det givetvis en annan situation i och med att han aldrig var försvunnen och det tog inte många timmar innan man hittade gärningsmannen. Så de behövde aldrig den faktiska praktiska hjälp som i fallet med Engla.

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Dixie
Inlägg: 182
Blev medlem: tis 30 okt 2007, 11:07

Inlägg av Dixie »

Det är sant, hur ska man kunna veta vad man vill i en situation som denna...
:oops: :cry:
Mamma till Älsklingen :heart: 060501 i mitt hjärta. Godbiten :heart: 070629 här på jorden och i mitt hjärta. Underbaringen här på jorden och i mitt hjärta :heart: 090414
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2333756.ab

Håll ett öga på barnen, egna och andras!
Gäst

Inlägg av Gäst »

:shock: :?
Är innerligt glad just nu att jag inte har barn i skolåldern som går själva dit och hem.
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

huvva...

:cry: :? :evil:
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

SVT-dokumentär om Engla nu på måndag.
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Nu har jag sett dokumentären. Kunde inte se den när den sändes men spelade in. Den blev bra. Inget gottande men mycket fakta (dock inget nytt) och ett fint avslut med Lisas sång och ord om Engla.

På lördag är det TV-sänd begravning på mamma Carinas begäran. Och folk förfasar sig, det var tom uppe som en punkt i programmet Agenda. Carinas tanke är att eftersom Englas försvinnande och död berört ett helt land vill hon ge möjlighet för alla som så själva önskar att få göra avslut på det sätt man brukar - nämligen genom att närvara vid begravningen. Vilket är praktiskt omöjligt i lilla Stjärnsundskyrkan som rymmer ca 300 pers men går att ordna i dagens mediala samhälle på det här viset.

Jag tycker att hon är oerhört generös som bjuder in hela Sverige att vara med vid en så privat ritual. Jag hade inte orkat det. Men de anklagelser hon nu möter om att hon försöker rida på familjens sorg för att "bli känd" känns helt bisarra. Och säger troligen mer om dem som påstår det än någonting annat.

Carina vill att begravningen ska spegla Englas personlighet och det fina som Englas död trots allt förde med sig. Både Lisa och Lisas äldsta flicka Isabelle, bästis med Engla, kommer att sjunga annars vet jag inte mer om vad som står på programmet.

Carinas mamma har med vilje valt att lägga begravningen samma dag som familjens Swahns årliga Kärleksfestival i Stjärnsund går av stapeln. Hon vill att det ska vara en dag i kärlekens tecken. Jag känner mig lite orolig för hur Lisa ska orka men det får ju gå.

När jag sitter här vid datorn och ser körsbärsträdet utanför fönstret som blommar, solen som skiner och hör tupparna som galer ikapp känns hela den här händelsen helt overklig. Det är som om det bara var en ond dröm. Och det är fortfarande helt obegripligt för mig hur någon kan göra en liten människa så illa.

Kram Jannika
Gablex
Inlägg: 777
Blev medlem: mån 08 maj 2006, 11:46
Ort: Skåne

Inlägg av Gablex »

Jannika, raring!

Jag har inte sett Agenda och inte hört någon anklaga Englas mamma för att vilja "bli känd" (vilken fullständigt barock anklagelse), däremot reagerade jag också när jag hörde att begravningen skulle sändas i TV. Jag förstår faktiskt inte varför. OK om det är ett medvetet val av familjen (även om jag har svårt att förstå det, men alla är ju olika), men är det så att SVT eller något produktionsbolag (?) har tryckt på och frågat, då tycker jag det är helt grisigt. Man kan ju knappast förvänta sig att en person som fått sitt barn mördat och befinner sig i chock/djup sorg ska kunna värna sin integritet på ett rationellt sätt. Jag hoppas innerligen att det här är en tanke som kommer från mamman själv och inte utifrån.
Anna, stolt mamma till Storprins född -98, Sessa född -00 och Pojkpiraya, född -04!
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Näe, det är helt och hållet initierat från Englas familj av de orsaker jag redovisade ovan. Inga påtryckningar eller förfrågningar alls. De valde nog SVT för att garantera att det blir värdigt och respektfullt. Familjen är inte offer i den här frågan som många verkar vilja få det till. Det är deras önskan och egen vilja och bör respekteras därefter tycker jag.

Om de befinner sig i chock eller inte och huruvida de är kapabla att fatta ett sånt här beslut kan jag inte uttala mig om faktiskt. Carina framstår för mig som en mycket kompetent person fullt kapabel att föra sin egen talan. Hon har stark integritet och bestämda åsikter om hur hon vill ha det med det mesta. Väldigt långt från bilden av ett offer för omständigheterna.

Jag förstår inte riktigt varför det väcker så starka reaktioner. Men jag har varit så inblandad från start att jag kanske inte ser klart. Förklara gärna för mig ni som motsätter er en TV-sänd begravning.

Jag tror och hoppas att det blir en fin ceremoni och en början till avslut för alla som engagerat sig, som letat, som hoppats och sörjt med familjen.

Kram Jannika
Hege
Inlägg: 1590
Blev medlem: mån 31 jan 2005, 15:39

Inlägg av Hege »

Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle gjort i frågan TV-sendt begravning om mitt barn hade fått lämna jordelivet på det sättet Engla fick, och med den mediala övervakning som sökandet fick.

Jag tror ingen kan veta förän de hittar sig själv i den situationen.

Därför tycker jag inte man kan ta ställning så starkt som vissa har gjort.

Tycker jag.
Fd Medlem

Inlägg av Fd Medlem »

Jag tycker det är oerhört generöst och fint att bjuda in hela svenska folket till Englas begravning, om än något okonventionellt. Och det okonventionella retar ju alltid, som bekant...

Jag kan inte se några faror eller problem med en tv-sänd begravning, så länge det är vad familjen önskar. De verkar agera rätt genomtänkt och verkligen vilja dela sin sorg med många.

Trist att det har antytts vara ett försök att bli känd. Absurt. (Såg inte Agenda, dock.)

Citerar Pappan här i hemmet: "Alla fattar väl att hon (mamman) har annat att tänka på än att bli "kändis" just nu. Det har nog rätt låg prioritet när ens dotter har blivit mördad!"

Enkelt, men mitt prick tycker jag.

Kram och tack Jannika, för att du delar med dig här på forument!
Fd Medlem

Inlägg av Fd Medlem »

Jaha, nu gick jag och tog en kopp kaffe och då kom jag på vad jag EGENTLIGEN tycker i den här frågan.

Det är väl alldeles tillåtet och okej och bra om man vill använda en fasansfull tragedi som denna, för att dela med sig av sina lärdomar i offentligheten.

Genom att tv-sända begravningen, skriva en bok, ställa upp på intervjuer eller vad man nu väljer att göra.

Och gör man det, blir man ju känd, förvisso. Men antagandet om att det skulle vara beräknande eller fel på något vis, den tycker jag är omodern.


Kram igen.
Skriv svar

Återgå till "Kackelforum"