Jag förstår att du är helt slut och att du reagerar med ilska när han vaknar "för tidigt". Förstår också att ni "kämpar" med maten. Det låter som att det mesta är en kamp och det blir tyvärr ofta en enda stor ond cirkel av det hela som inte gagnar någon.
Några tankar.
Ert schema är väldigt ovanligt. Jag ser långluren som den vila som behövs på dagen för att klara sig till natten och att lägga den så tätt inpå natten gör ju att resten av dagen blir väldigt lång. Om ni vill köra vidare med schema (återkommer till den frågan) så skulle jag föreslå något i stil med:
7 God morgon
Lunch nära inpå vilan
12 Vila 1,5 timme
Mellanmål nån halvtimme efter uppvak
ca 16 Vila 20 min
Middag
Bad
Nattslurk
19 God natt
Sömnen fördelas mer jämnt över dygnet vilket brukar ge trevligare vakenpass och lättare insomningar. Min erfarenhet är också att små barn somnar och sover som bäst om de läggs nära efter att ha ätit.
Åter till schemafrågan, vilket egentligen är kurfrågan. Kuren ska inte vara en kamp. Jag förstår helt och fullt att du känner stark frustration och reagerar med att känna dig arg när han vaknar "för tidigt". Men grejen är att du inte har en chans att lugna honom, på riktigt, om du är arg. Ramsan är så mycket mer än orden och är du inte lugn själv (vilket man inte är om man är arg) så kan du inte förmedla lugnet med ramsan. Kuren är inget måste. Inte att ha ett schema heller. Jag upplever att schemat ger ett enormt stöd i vardagen, men det är en smaksak.
Som jag läser dina inlägg så skulle jag föreslå att backa lite med det fyrkantiga kurandet. Det är lätt att göra sönder verktygen (särskilt ramsan) och på så vis göra det svårare både för sig och för barnet.
Det här blev ett inte så konkret svar, men jag bollar gärna vidare om du vill.
