Hej MammaFrankie
Jag ska försöka beta av dina frâgor
MammaFrankie skrev:(då de dagarna vi jobbat på lite hårdare har varit lugnare då han fått den sömn + mat han behöver även om det tagit tid)
Ja, lyckas man fâ till rejäla vakenpass med rejält med mat sâ brukar det bli rejäla sovpass av det hela. Och en rejält nöjd bebis (och mamma
). Men det kan ta lite tid innan man fâr in rytman, sâ gâ inte och kämpa med prestationsângest och sâdant [-X , det mâr ingen bra av.
MammaFrankie skrev:fråga 1.
Våran vagn har rörliga hjul framtill så när man skjuver fram vagnen i vagningen kan den ju liksom gå lite åt ena hållet ibland (speciellt om man vagnar med en hand) Nu undrar jag om det är dumt? Vi har en annan vagn som lilleman har på dagis just nu med fasta hjul...ska jag ta hem den kvällstid och använda den istället? eller är det själva knycket på tillbakavägen av vagningen som är viktig?
Kan ni inte lâsa framhjulen? Annars vet jag inte alls, har aldrig vagnat själv. Grejen är ju att fâ till rytmen, känner du att du lyckas kommunicera/lugna bebis även med svängande hjul sâ är det ju bra ändâ.
MammaFrankie skrev:fråga 2.
såförst då... ska jag vänta tills han vaknar? eller ska jag ta itu med vagningen vid rörelse och grymtning som ser ut som vaknande? Jag har börjat vid det senare.. så jag har ju inte behövt lugna precis, utan vagnat lite så att mini somnat om. fast egentligen vet jag ju inte om han var riktigt vaken..så är det fel?
Tvâ svar, beroende pâ er situation:
Om han verkligen systematiskt vaknar vid VARJE skarv sâ kan du ta en liten skarvkur och mjukvagna INNAN skarven i nâgra dagar. Alltsâ 2-3 dagar, inte för alltid. En bra tumregel är att alltid göra sâ lite som möjligt. Annars lär man barnet att mamma mâste hjälpa till och dâ blir det ju sâ.
Vaknar han inte alltid utan bara ibland sâ kan det räcka att du är där och markerar när du känner att han är pâ väg att skarva.
MammaFrankie skrev:fråga 3.
problemet är att efter sista skarven...han brukar skarva efter 45 och igen efter 1,5 och efter 1,5 somnar han om men börjar gruffa igen efter en liten stund (kanske 5 min) varpå jag vagnar igen... men det pågår tills jag tar upp honom ibland...alltså.. jag vagnar vid gruffet och det blir stilla.. men jag blir ju liksom lite stånas vid vagnen då. Förstår att han är liten sen å så men hur tänker man?
Du kör pâ 2-timmars lurar om jag förstâr dig rätt? Det gâr ju ocksâ att marginalkvarta, alltsâ ta upp lite tidigare om du känner att det blir svârt att söva om. Nu är ju din kille sâ liten att jag inte tycker att du ska binda upp dig sâ hârt vid 2-2. Sover han 1,5 sâ är det bra det med (men med kortare lurar än sâ blir det svârt att hâlla SM-rytmen).
MammaFrankie skrev:fråga 4.
Nattmålen varierar lite här. men jag brukar försöka lägga honom mellan
20-21
då följer påfyllning inför natten 23-24
1:a nattmålet 01-02
2:a nattmålet 03-04
Men sedan är det lite olika men för det mesta känns det som om han vill få in ett till nattmål om vi tar morgon 07:00(som jag vill sträva efter) eller så vaknar han 06:00 och då blir det morgon då...för han är klarvaken och har liksom tagit morgon och jag känner att jag får hänga på (allra helst nu eftersom det varit smekmånad)
Nattmålen tar typ max 15 min då han bara vill ha ur bröst ett och efter blöjbyte går det inte få i mer.
fråga 4
Så nu till frågan, ska man börja buffa, eller vagna över eventuellt 3:e nattmål eller ska man försöka få till mer regelbundna dagar först och hoppas på att natten löser sig när dom sitter?
Jag tycker att din lille kille sköter sig jättefint.
Hur har ni det med mörkläggningen? KOLsvart ska det vara (det ska inte gâ att se NÂGONTING alls om man gâr in i det mörkläggda rummet dagtid, testa 8) ). Jag har aldrig gjort nâgonting aktivt ât nattmâlen, de har fallit bort av sig själva i takt med att dagarna blivit mer och mer välfyllda av mat och vakentid. Mânga gillar att ställa klockan för nattmâl, att visa att mamma har koll. Dâ kan du styra sâ att det sista nattmâlet hamnar klockan fyra och pâ sâ vis öka chanserna till lite senare morgon. Isâfall vagnar/buffar du övriga eventuella uppvak.
Hos oss har det ocksâ varit lite svajigt just där i gränslandet mellan natt och morgon. Har du provat att inte göra nâgot alls? Hos oss var det ofta bara lite gnöl (privatliv) och inte regelrätt uppvak med hunger. Men när man själv är som tröttast är det sâ lätt att ta upp och mata sâ att det blir tyst och lugnt.
MammaFrankie skrev:fråga 5.
Om man ska vänta på att dagarna blir mer regelbundna ska man försöka mata och lägga om vid 06:00 till 07:00 fast han är klar vaken så att han inte vänjer sig vid morgon 06:00? (Är rädd att det blir mycket jobb för 45 min)
Se mitt svar ovan, känn efter själv hur du vill lägga upp nätterna; lâta lillen styra eller ta rodret själv.
MammaFrankie skrev:Fråga 6.
Kan han liksom ha utvecklat kolik fast jag kämpat så?
Eller har jag kämpat för hårt kanske? känner att jag kanske inte njutit och tagit det som det kommer under smekmånaden som jag borde eller som den är till för. Inga krav har jag tänkt, det blir som det blir... men så...ja ..spädbarnskrik är svårt. Och dessvärre är det väl minnen från storebror som kommer tillbaka hos mig och kanske ställer till det för stackars mini.
Vissa smâ behöver riktigt lugnt för att kunna äta, kanske till och med under sjal. Andra äter bäst när de kan titta pâ nâgot annat (typ en klocka med pendel). Har du testat olika ställen? Spädbarnsskrik âr svârt, som du säger, ens urinstinkter skriker lika högt och det är lätt hänt att ens egen stressnivâ höjs lika fort. Men ens eget lugn är för det mesta en minst lika viktig ingrediens i bebisens välbefinnande som matintaget. Lika lätt att säga som det kan vara svârt att göra.
MammaFrankie skrev:Fråga 7.
När man börjar att lägga dom vakna. Ska man buffa/vagna tills dom somnar första gångerna eller ska man ge dom utrymme att somna själv på en gång och bara buffa/vaggna om dom inte är lugna vid läggning.
Jag har alltid markerat läggningen med ett ordentligt tillrättaläggande, filten pâ och sen en kort och stadig solfjäder. Lite buff om det behövs, men ibland kan det vara bättre att gâ och LYSSNA. Det är sâ lätt att bli stâende och tro att man inte "kan" gâ förrän bebisen nästan sover, fast mânga bebisar egentligen behöver fâ varva ner själva (med lite gnöl) för att sedan sova skönt. Det är en process, en vana att finna. Som alltid, tâlamod och förtroende för barnet (och SM gör ju det sâ mycket lättare att lita pâ att barnet verkligen nu behöver sova - allt som hör vakentiden till har givits i överflöd).
MammaFrankie skrev:Fråga 8.
När man buffar i luren...ska man kämpa tills att luren är avklarad eller kan det va så (som i minis fall när det kan va lite oklart hur mycket jag fått i han) att han måste ha mer mat och man borde ta upp och mata och i såfall...blir det missförstånd då om man buffar/vagnar först och tar upp sedan?
Hur menar du?
Somnar han inte om alls av buffningen, sâ att du stâr och buffar mer eller mindre det som âterstâr av luren? Det lâter ju inte sâ trevligt för nâgon av er.
Har du provat att efterjaga med flaska om det är jobbigt för honom att dia? För om han äter ordentligt sâ kommer han att sova ordentligt. Jag skulle inte stâ och "kämpa" i all evighet, särskilt inte med en sâ liten. Fram tills vâr Lillebror var cirka 6 veckor tillämpade jag forumrâdet att betrakta uppvak inom 1,5 timme som rop pâ mer (diskret) matning och sen sova vidare, samt uppvak efter 1,5 timme som start pâ nytt SM-mâl.
MammaFrankie skrev:Fråga 9.
Är det ok att fortsätta med 1,5 timmars vakentid?...tror inte mini orkar 2 timmar. han är ju sur redan efter 20 min
Ja, pressa inte för hârt. Övertrötthet förstör det mesta, allt blir jobbigt för alla inblandade. Vâr Lillebror klarade inte mer än en timme och tjugo minuter fram till tremânaders dagen. Han var mer pâ en 1,5-1,5 rytm än 2-2 och det gick hur fint som helst det med. Jag har försökt ta till mig kärnan i standardmodellen, mer än exakta tider och siffror. Alltsâ att ge järnet under vakentiden vad gäller mat och roligheter och lita pâ att lillen sen behöver sova.
MammaFrankie skrev:Sista lilla rapport då jag skrivit detta i omgångar under dagen...nu är det kväll och ikväll skippade vi nästan helt trasslet:))... eller ja...iaf i jämförelse med tidigare kvällar. Heja mini!!! Hurra, hurra!
=D> =D> =D>
MammaFrankie skrev:Är såå glad att forumet och ni finns, vet inte hur jag skulle klarat det annars
Och hur gör mödrar utan barnaboken??
Kan bara instämma.
Med vâr Storebror följde jag de "officiella" râden vilket resulterade i ett snutt och dutt och nappträsk. Bebistiden med Mellanbror (och Barnaboken i handen) gâr inte att nämna pâ samma dag. Och nu sist med Lillebror sâ blev det rejält med fristajlande (lite svârt att standardmodellera enligt boken med tvâ ganska sâ smâ storebrorsor som ocksâ behövde sitt), men med kärnan av standardmodellen i ryggmärgen och Annas filosofi ("Barn ska njutas och njutas själva" samt "Inget tjafs om det som mâste göras men fingrarna bort frân vad en unge är" samt "Lugn, Säkerhet och Njutning") som mantra sâ har det gâtt superbra. Och Lillebror sov 12-timmarsnätter innan tre mânader.
Det här kommer att gâ galant, vâga lita pâ att du kan det här och att mini ocksâ kan. :thumbsup:
Blir orolig att jag pressat honom för hårt med allt matande och att han ska va mätt att han liksom har fått nån typ av bröst/ät ångest ...det var ju inte så här i början.
men som du sa.. när attityden inte finns där spelar det liksom ingen roll att man lksom går bestämt, håller ungen hårt och pratar högt...oron skiner igenom. Så nu ska det jobbas på att inte förlora min kära attityd igen 
Undrar om någon har erfarenhet av detta?