Bonusbarn, vilken roll bör jag ta?

Samtalsforum med barnen i fokus
TheaSiri
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 15 sep 2008, 11:38

Inlägg av TheaSiri »

Hej igen,

Nu har vi haft familjeråd efter mycket om och men :? . Hur som helst så gick ju det väldigt bra!! Äldsta tjejen är helt med på banan och så, nu gäller det bara att hålla i det här. :D
Min mans yngsta tjej är fortfarande kvar hos sin mamma... vi får se hur det går med det. Tror ju hon kommer förr eller senare och då ska vi se till att få med henne också :D .

Just nu känns allt lite bättre i alla fall. Tack för alla tips, skönt att få lite synpunkter.
Har ju insett att jag måste backa några steg, problemet ligger tidigare med ansvar, frihet och gränssättning. Vissa saker kan jag påverka andra inte!
Återkommer kanske när mellantjejen kommer "hem" hit igen...

Trudeluu på er :heart: :wink:
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej och tack för rapport :D :!:

Vad bra att tjejen är med på noterna, det svåra är precis som du säger att se till att det följs upp :roll: ...

Jag skulle nog också ha svårt att hålla mig i bakgrunden, men en sak har jag lärt mig: ta eventuella konflikter i enrum med din man om sånt som gäller hans flickor! Gå hellre undan om du känner att det pyr. Inte helt lätt men nödvändigt.

Kram och lycka till och fortsätt gärna att berätta hur det går! Det är jättebra med en styvmors erfarenheter här på forumet :D :!:
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
TheaSiri
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 15 sep 2008, 11:38

Inlägg av TheaSiri »

Halloj,
Nu är jag tillbaka med den här tråden!! Tänkte ni är jätteintresserade av att höra hur det går... eller att jag får skriva av mig typ :lol: Sist jag skrev så hade vi haft familjeråd tillsammans med den tjej som fortfarande flyttar emellan i två veckors perioder. Den yngre förmågan som inte ville bo här har fortfarande inte "kommit tillbaka" eller hur jag ska säga. Hon var här några dagar på höstlovet... Ja vad ska jag säga det blir halvkaos på en gång... Hon hann vara här några timmar sedan hade hon varit och rotat bland mina saker och tagit med sig en hudkräm som jag sedan fick tillbaka utan innehåll. Ja jag sa till direkt när jag upptäckte att hon tagit med sig den. Sa att hon skulle frågat först och så vidare. När jag sedan fick tillbaka den blev jag så j-a arg!! Det är inte första gången det händer heller, tjejen är överallt! Tar bara för givet... Hur som helst jag blev skitarg och sa att om hon inte kan öppna truten vill jag inte ha henne bland mina saker. Hon blev ju sur och försökte ljuga sig ur situationen. Nu efter lovet så skolkade hon en hel skoldag och gav som ursäkt till sina lärare att hon var sur på sina föräldrar :shock: Detta p g a att de inte tycker att hon ska söka sig till ett gymnasium där hon måste bo hemifrån. Den här skolhändelsen gjorde att min gubbe och mamman träffades i går och skulle prata igenom allt och prata med tjejen. (förlåt nu är det rörigt känner jag...) Då tycker hon att det är mitt fel att hon inte vill bo här och jag är typ dummast i världen. Hon säger då att jag sagt något liknande att det här är mitt hus och här bestämmer jag. (Å andra sidan ganska sant förutom att det är mitt och min mans hus och vi är vuxna och bestämmer faktiskt här...) Hur som helst så underblåser mamman det här och menar att det här måste redas ut. Min man kommer hem och berättar det här. Vi tar det mer som att tjejen bara är sur och vill ha en syndabock, alltså egentligen ingen stor grej... Det roliga är nu då att detta ska redas ut MEN ingen förutom min man pratar med mig och involverar mig i denna diskussion. Nä det ska i stället dras via tjejens soc-kontakt... Vi föreslog för mamman och hennes nya gubbe att vi vuxna skulle sätta oss ner och prata igenom så att avstånden inte känns så långa och så att vi kan hålla ihop men näää.... eller nja.. hennes nya gubbe tyckte det var en bra idé men de har inte hört av sig igen.
Känner mig lite som en åskådare som gärna ska finnas där för att vara sopkorg, d v s lyssna på allt skit, ställa upp när det behövs men när det hettar till och berör mig så ska jag sätta mig på läktaren och inte vara med. Usch, jag får nästan lite ångest över det här. Och det värsta är att jag mer och mer får svårt att känna empati för den här tjejen. Jag blir bara arg känner jag. Hon är så curlad så att jag vet inte vart jag ska vägen. Det är så jäkla galet... Någon som har tips om hur jag ska göra. Egentligen har jag lust att ringa och prata med hennes mamma men samtidigt vet jag inte om jag vill och om det är rätt. De på "andra sidan" :D säger att det är mitt fel men ingen pratar med mig...
Dadda hink och spade....
hjälp..... :cry:
kiki
Inlägg: 2322
Blev medlem: lör 11 nov 2006, 15:26
Ort: Norrtälje

Inlägg av kiki »

:heart: :heart: :heart: :heart: :heart:

Du vet var min telefon bor :lol:
Mamma till Felix född januari 92, och Mio augusti 06

Social delaktighet
http://www.facebook.com/home.php?ref=ho ... 1060030067
Piggelin

Inlägg av Piggelin »

Hej igen,

jag är superintresserad :lol: ! Det är så likt, så likt... Möjligen har vi kommit ett steg längre i samarbetet mellan pappan och mamman. Tack vare den struliga tonåringen :shock: :? . Även hos oss försöker ungdomen i fråga lasta mig för problemen och han är precis sådär respektlöst rotandes i saker med hänvisning: "Jag bor faktiskt här". Jo, tack, gudbevars, det har jag inte missat :P . Har fortfarande inga bra råd eftersom vi har samma problem. Jag tror dock att om man får till samarbetet mellan föräldrarna så täpper man till ett hål. Det är ingen slump att barnen spelar ut dom mot varandra. Och säkert inget specifikt för styvfamiljer heller, bara att det är enklare att ta till det då...

/P
Sara76
Inlägg: 202
Blev medlem: tis 27 maj 2008, 08:55
Ort: Åkrarna

Inlägg av Sara76 »

Hej :D
Du har fått så bra och kloka svar redan, men det är en sak jag skulle vilja tillägga...

Fokusera mest på dig själv! Visst skulle man önska att alla vuxna här ville samarbeta, men nu är det ju inte så :roll:

Det finns en risk för att du kommer att bli allt argare... Du eller din man kan inte tvinga mamman att samarbeta med dig :shock: , tyvärr får man ju säga :(

Att istället lägga all fokus på hur just DU ska förhålla dig till de fakto som står är bättre, man kan trots allt inte förändra andra utan bara sig själv :wink:
På det viset hittar du just ENERGIN, som du såväl behöver för att på riktigt ta till dig alla andra så goda råd du här fått \:D/

Att känna att man inte kan påverka sin egen livssituation är, hur felaktig den känslan än faktiskt är, väldigt stressande och stjäl den energi du skulle kunna använda till verklig förändring...

Att leva i en styvfamilj är stundtals en rejäl utmaning, jag vet... :heart:
Piggelin

Inlägg av Piggelin »

Vist talat Sara76 =D> ! För så är det ju. Den enda man kan ändra på är sig själv dessutom :wink: . Det gäller att hitta energin och att fokusera rätt så att man orkar med sig själv och alla andra. Förhållningssättet, lika avgörande som alltid.

/P
TheaSiri
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 15 sep 2008, 11:38

Inlägg av TheaSiri »

Tack så mycket för alla tips!
Vi hade ett möte med mamman och hennes gubbe i fredags. Gick bättre än vad jag kunde hoppas på! Trodde jag skulle dit och behöva försvara mig med näbbar och klor men så blev det ju inte...
:lol: Nu ska i alla fall föräldrarna ha tätare kontakt och INTE underblåsa när lilla damen tycker någon är dum! Hoppas det håller nu :D

Med hopp om livet :D :D :heart:
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Vad bra att mötet funkade!
Härligt att ni kan samarbeta kring tjejen, det känner hon och uppskattar, jag lovar!
Tänk vilken tillgång med fyra engagerade vuxna :D :!:

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"