Ni jobbar på så fint, så fint!
Ett litet bakslag är inget att hänga upp sig på - tänk shn som en resa; ibland är det lite gupp på vägen, ibland kör man rätt ner i diket, ofta går det fint och rätt fram och hur det än är så beslutar man sig för att ta sig fram hela vägen ändå
Och shn kräver hela tiden underhåll och arbete, annars faller allt! Så det är bara att fortsätta i samma fina stil, ha målet för ögonen och fortsätta resan 
Nu har ni kommit ända till natt fyra, så nu gäller det att backa ännu mer! Lita mer på tösen och avvakta tills du känner att "nu jädrar måste jag gå in" - DÅ och först då ramsar du! Om du är orolig över förkylningen så ge henne alvedon innan läggning, smörj henne med vicks på bröstet, ge näsdroppar och ha svalt, så slipper du störa henne under natten!Sipa skrev:Fortsätter jag nu 4:e natten som natt 2-3? Är det något jag ska tänka på?
Hur går jag vidare med uppföljningsveckan? I samma stil eller några tips?
Du hör om det är "kris" därinne, men störta inte in det första du gör!
Nu när du närmar dig uppföljningsveckan så tänk på att ha is i magen, ofta får de för sig att göra ett rejält djupdyk och börja fråga massor, precis som att de måste ner i eländet en sista gång rejält, och då gäller det att du är lugn och förmedlar det till henne! Inte börja trafikera och dra med dig vargeländet in till henne igen, utan visa henne att hon är trygg i sin säng, och att du håller vakten!
Så - ramsan ska nu ta över helt, och avvakta uppvak på natten och ge henne chansen att ta hand om dem själv, förutom vargtimmesuppvak som du pangramsar direkt, för att tala om att det fortfarande är natt!
Har du läst januari-krönikan?
Den är SÅ bra, ett hett lästips
Kram Mia
som ramlade på plats. Bra jämförelser med soldat, sjöman och safari vakten.
Vi förebereder dottern på läggning, välling, pyjamas, borsta tänder etc. 
