Monsterrädd 7-åring

[Nillan]

Känner så igen det.

Och jag fick ju ganska nyligen rådet av Sagalinda att, apropå min 4,5-åring, låtsas som om hon sa "jag vill inte sova" eller något i den stilen istället när det händer på kvällen eller natten. Om det kommer upp på dagen så tar man det då.....

Här har det inte dykt upp några frågor dagtid sedan vi började svara goddag yxskaft (=ramsa) på natten. Alltså blev det ingen spökjakt heller som vi annars var inne på.

[annawahlgren]

Tack, Nillan

4-åringen ville plötsligt ha lampan tänd vid läggning och började prata om spöken.

Det finns ju grader i helvetet, höll jag på att säga Den där första gången - klart man blir paff. Men det är verkligen just en fråga och inget problem. Än Veritabel monsterjakt i stor stil tar man ju inte till förrän saker verkligen har blivit till problem och barnet "fastnat".

Så man kan rannsaka sina njurar, till att börja med - varför utgår man från att ungen menar att lampan ska vara tänd hela natten och för evigheten Barnet ställde bara en liten from fråga

"Jaha", kan man säga, "då kan lampan få vara tänd så HÄR länge (och så mäter man ett litet tidsutrymme mellan fingarna) och sedan måste den få sova så gott. Den är ju så trött, så trött. Så nu måste vi SKYNDA oss att titta under sängen Var är spökena? Vaaaar är spökena? (Leta, leta, skynda, skynda.) Nehej! Det var väl skönt! Det fanns inga spöken! Godnatt, lilla lampan."

Och så får barnet släcka.

Och så ramsas alla eventuella förnyade frågor alternativt protester hädan

[Gäst]

oj, jag hade glömt bort den här tråden. För det hela upprepade sig ju inte, vilket jag befarade

Tack för jättebra svar! Nyanser, nyanser, Tinis...eller grader i helvetet...

[Nannapanna]

Min tjej har också börjat säga att hon är mörkrädd, att garderoben ser ut som en tjuv osv. Här har vi aldrig pratat om spöken öht, men det har hon säkert snappat upp från äldre kusiner och såklart tv'n...
Om man nu skulle gå på "spökjakt", är det inte så att man bekräftar att de verkligen finns..? Jag vill så gärna säga det, men har aldrig gjort det eftersom jag inte vill förringa hennes tankar och tro (om ni förstår). Utan jag har bara sagt typ "jaha", tror du det? lr "tycker du det?"- och sedan börjat prata om ngt annat.
Till saken hör att jag själv är mkt mörkrädd och vet att det finns saker på andra sidan, som jag även i min tro tror att barn faktiskt kan se... Ändå har jag varit väldigt duktig på att- om hon någon gång vaknar i mörkret, spelat totalt "världsvan" som inte bryr mig ett dugg om mörkret. Och jag är helt säker på att jag spelat bra För jag vill verkligen inte att hon ska bli lika mörkrädd som mig...
Snart flyttar vi till ett nytt hus, med övervåning. Hennes rum blir på övervåningen och vårat på nedre. Men här är det jag som känner redan nu att jag aldrig kommer att kunna säga till henne som den självklaraste saken i världen att hon SKA sova däruppe alldeles ensam. Jag har också en slags inneboende dödsångest (efter en allvarlig bilolycka jag var med om för 15 år sedan, som fick mig att inse att man kan dö närsomhelst... tog mig mkt länge innan jag vågade sova ordentligt på natten för det kunde ju börja brinna etc...) Till saken hör också att det faktiskt finns andar i detta hus...

Skitsamma, det kanske inte blir ett problem i huset, men jag är rädd för det, men tar det då isf! Grejen är att jag inte riktigt vet vad jag ska svara NU när hon säger att hon är mörkrädd, för som sagt jag tänker ju att jag då bekräftar att spöken o tjuvar KAN finnas, annars skulle vi ju inte behöva ha jakt och spray...

[miniz]

Hej.

Det är nog bra att inte ta sorgerna i förskott!

Grejen är att jag inte riktigt vet vad jag ska svara NU när hon säger att hon är mörkrädd, för som sagt jag tänker ju att jag då bekräftar att spöken o tjuvar KAN finnas, annars skulle vi ju inte behöva ha jakt och spray...

Men tjuvar och spöken kan ju finnas.
Och om i fall att de möjligen finns sà försvinner dom ju med sprayen.



Kram.