Jag vill minnas att fröken kejsarinnan hade också en period då det snackades alldeles förfärligt efter nattmatning

i vagnen, och jag tyckte att det tog all världens tiiid för henne att somna om...
Sedan kom jag på att jag inte hade mörklagt tillräckligt för henne - hon sov i korridoren i vagnen... När jag flyttade henne till eget rum (alldeles bredvid oss, dörren på glänt) och kunde mörklägga ordentligt försvann mycket av det skarvandet...
jag skulle göra så här;

dubbel-dubbelkolla att hon är alldeles, precis, absolut, inte-en-droppe-mera-proppmätt...

var du än lägger henne att sova ska det kännas bra för dig - då har du attityden på plats...
mörklägg ordentligt
Se vad detta ger!
Vad gäller sovning hos er eller inte så skulle jag säga att hon "ska" ingenting; Anna kommer med rekommendationer

och riktigt bra tips, men du och din man avgör vad (och när) som är rätt hemma hos er! Ert barn, ni bestämmer!

SM är en underbar hjälp att få

när man vill - och om man vill - styra upp saker lite,

men det är ingen prestigegrej!
Rapportera vidare!