Planerar kur för 10,5-månaders

Jolo · Inlägg av **Jolo** » fre 09 feb 2007, 14:14

Skönt att höra att ens instinkt är rätt ibland - att hålla på och "säga ifrån" till honom tycker jag känns lika meningsfullt som att göra det till en krukväxt. Förstår att han inte "biter" med avsikt utan för att det är härligt att använda tänderna. Tack för dina ord!

Nu känns det också klarare med rams-behov/funktionen. Det svåraste är bekräftandet, men jag ger mig inte! Istället för regelrätt lathundskur i helgen blir det nu RAMSA för hela slanten.

Trevlig helg!
Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » fre 09 feb 2007, 14:54

Jolo skrev:- att hålla på och "säga ifrån" till honom tycker jag känns lika meningsfullt som att göra det till en krukväxt.

Så fort han tystnar under ramsan drar du ner de sista verserna i tonfallet och mjuknar bekräftande, innan du sätter punkt. På så vis drar du ihop bekräftelsen med beskedet / påminnelsen och behöver inte / ska inte längre bekräfta separat

Trevlig helg själv allahopa

Jolo · Inlägg av **Jolo** » sön 11 feb 2007, 10:58

En delrapport från helgens ramsetablerande:

Idag är det söndag och andra natten har varit. Första natten somnade han efter ca tio minuterns smågnolande för sig själv. Jag hörde honom några gånger under natten men det fixade han själv. Men han vaknade för tidigt - vi har varit uppe i att han sovit till tjugo i sju ungefär senaste veckan, men sista dagarna har det varit vid sex igen. Han satte sig, ställde sig. satte sig och frågade lite otåligt förvirrat (Hallå, jag är ju vaken - ska vi inte sätta igång nu???!!!). Ramsan tog inte. "Väckning" inom marginalkvart.

Eftermiddagsluren (1,5 tim): vaknade efter exakt 45 minuter. Istället för att vagna om honom (som förr) ramsade jag beslutsamt. Han skrek. Lät frågande, inte direkt arg eller ledsen. Jag ramsade x6 och x8, detta pågick i en halvtimme, korta mellanrum, jag ramsade många gånger men var tyst längre stunder. Efter halva den tiden började han tystna under ramsan och då gick jag ned i bekräftande tonfall - då var han tyst. Skrik/gnällig fråga efter en halv minut-minut. Sedan "väckte jag inom marginalkvarten igen.

Nu i morse var det kl 6 igen. Men eftersom det lät som om han mest låg kvar och småpratade eller max satte sig upp nån gång var jag bara helt tyst, gav inte beskedramsa ens. Tänkte att han skulle somna om till slut själv och ville ej störa (som under nätterna). Vid "väckning" hann han sätta sig upp så fort han hörde dörren, så då kan han ju inte ha somnat...

Är jag på rätt väg? Borde jag ha ramsat ett besked imorse, även om det "störde"/väckte upp mer? Det är ju att ramsan ska etableras som är poängen. Ska jag fortsätta så här?

Känns lite nedslående att han har börjat vakna tidigare igen, istället för tvärtom!
NU ska jag väcka efter korta morgonluren som gått bra i alla fall.
hälsningar
Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » sön 11 feb 2007, 19:02

Du sköter dig strålande

Pris och beröm

{|=

Du lyssnar av, och du backar. Det är precis så det ska gå till, och han bryter ju inte samman heller - tvärtom. Diverse polletter har redan börjat trilla ner, och han trivs med sig jälv och lilla tillvaron. Det var dit vi ville komma

Nu tror han att han är utsövd, och precus som du säger - "nu kan väl dagen börja, jag är ju vaken nu

" Han vill ha kul, NU

Men han är inte utsövd (än) och han kommer att ta sig sina morgnar fullt ut. Du kan introducera en väckarklocka utanför hans rum som ringe sju, varpå du omedelbart störtar in och hojtar. Det tar honom inte många morgnar att läsa sig sambandet

Men det tar några stycken - 3,4 kanske.

Jolo · Inlägg av **Jolo** » mån 12 feb 2007, 14:38

Å vad bra att vi är på rätt väg! Jippie!

Inatt gick det bra, han vaknade till vid halv sex och vid sex men väcktes ändå först när det var morgon - utan ramsa eller någonting.

En fråga ang långa dagluren:
Han tar ofta en c:a kvart på sig att somna. Då ligger han och filosoferar eller smågnolar lite. Ofta kommer det en fråga efer tio minuter som tystnar av att jag gör lite vanliga ljud eller en ramsa. Sen bekräftar jag. Men det tar alltså lite tid.
Alldeles nyss satte jag in bekräftleseramsa för eftermiddagsluren som ska ligga mellan 1 och halv 3. Han låg alltså i nästan en halvtimme innan han somnade. Förnöjd, t o m gav till några förtjusta tjut några gånger. Besked och bekräftelse kom därför med en halvtimmes mellanrum....(eller rättare sagt, första beskedet var en ihopdragen besked+bekräftelseramsa).
Ska jag bara låta det vara så? Han är ju inte orolig eller förvirrad.

Ska jag väcka honom kl 3 prick nu, istället för som det brukar bli, vid kvart i? (För det är väl bara kortlurarna jag ska förkorta så de stannar inom en timme?)

undrar Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » mån 12 feb 2007, 15:21

Litet missförstånd där

Det är marginalkvarten du ska hålla, om du inte vill att schemat ska rubbas. Ligger långluren mellan ett och halv tre, är kvart i tre det senaste. Oavsett hur länge han sovit eller inte sovit, alltså. Där är inte det viktigaste att han sover varje minut han "ska" utan att han har förutsättningarna

Vid kortlurarna däremot ser man till själva sömnen, så att han får ihop antingen 20 min eller 45 - fortfarande inom marginalkvarten. "Ska" han alltså sova 45 min men somnar först en kvart innan luren ska föreställa slut, får han fem minuter av marginalkvarten och sömnpasset blir 20 min den gången.

Förstår du?

Stör inte med bekräftelsen! Hans förnöjsamma beteende visar ju med all önskärd tydlighet att han gör "rätt", dvs är avslappnad och glad och nöjd och ligger ner och har de bästa förutsättningar att sova. Gör andra ljud i huset i stället och dra tillbaks öronen från tröskeln - om de nu inte alltså spionagefastnat där bara för att njuta

Så ge bekräftelsen i samband med beskedet när du lägger. Det bör vara det hela

Och pris och beröm ska du ha för ett underbart fint och i ordets sanna mening betryggande arbete

{|=

Jolo · Inlägg av **Jolo** » mån 12 feb 2007, 15:42

Aha, ska bli, väckning alldeles strax!

Fantastiskt att du hann svara mig i tid, tack tack! (Fast hade du inte det hade jag väckt kvart i ändå, efter lite resonerande.)

Och ja, det är verkligen svårt att låta bli att spionera på honom! Men då ska jag låta den första kombinerade besked/bekräftelseramsan vara basta och lämna jobbet åt honom, och honom i fred.

Jag lapar i mig berömmet förresten. Tack så länge - tills nästa fråga!
hälsn Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » ons 14 feb 2007, 01:51

Pris och beröm

{|=

Man ska verkligen inte låta bli att spionera

Man ska bara hålla det hemligt... O:)

Det är på siponage jag har hankat mig fram genom tillvaron

Jolo · Inlägg av **Jolo** » fre 16 feb 2007, 10:32

Vi är mitt i uppföljningsveckan och det mesta går bra (somnar 19.15-19.30, hör honom en-två gånger under natten men det fixar han själv). Men det är tidiga morgnar fortfarande. Fem i sex fast det är morgon kl. sju imorse. Han ligger ibland bara kvar och donar, ibland sitter/ställer sig. Blir inte arg eller ledsen - men han låter hela tiden! Nu sover vi i samma rum igen (vi har bara ett sovrum som sagt) och jag har svårt att sova eftersom han stönar, gnäller till, pratar, sjunger, ropar lite...öronproppar eller ej). Jag har som jag skrev tidigare bara låtit honom vara, inte ramsat något besked. Har legat knäpptyst kvar tills klockan ringer sju och då är tjoho-väckning. För på natten händer ju ingenting!!

Ska jag fortsä'tta så, vänta ut detta att han tror att han är utsövd? Eller ska jag sätta in beskedramsa istället (när det är uppenbart att han verkligen är vaken, inte ligger kvar och slumrar till då och då)? Ska jag då gå ut? Ramsa på morgonen har han bara hört en gång och det var efter första nattens morgon (i lördags morse)

Om han vaknar så tidigt som sex är han trött och klarar knappt av små motgångar före tidiga kortluren. Annars är han helt underbart sällskap och verkar trivas med livet!

hälsn Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » lör 17 feb 2007, 13:31

Vi är ju inte riktigt framme än och därför skulle jag jobba vidare på morgnarna.

Då bör man alltså inte ligga i samma rum. Ens närvaro stör - det "händer" saker bara genom att man är där.

Om han inte är garanterat mörklagd bakom skynke från golv till tak

Men även om så vore (vilket jag hoppas det är

) skulle jag, innan kuren är helt genomförd, tassa ut som en smygande liten oljad blixt vid första babblet kl 6, ge en upplysningsramsa utifrån, från andra sidan dörren, och sedan slänga mig på soffan. Tills klockan ringde.

Möjligen, om inte annat så för att bli mindre störd själv, skulle jag sätta på lite soft Mozart.

Jolo · Inlägg av **Jolo** » tis 20 feb 2007, 10:39

Han ligger bakom ett svart skynke mellan vår och hans säng.

De tre senaste morgnarna har jag smygit ut när han satt igång (löjligt punktligt, en eller två minuter över sex!) och gett honom en upplysande ramsa som sen går ner i bekräftande. Och gått och satt mig i fåtöljen i vardagsrummet. Han har varit lugn men fortsatt snacka eller småstöna, ibland ropat till, ibland varit tyst. Två gånger han han gett ifrån sig ett lite ledset frågande rop några minuter i sju, men sedan tystnat tills "väckning". Han har nog slumrat till väldigt kort någon gång, men han vaknar alltså fortfarande kl 6 och håller sig mer eller mindre vaken till sju.

Jag vill inte ge upp, jag vill att han ska få sina tolv timmar och vi med! Kan man hoppas vidare på det eller är hans kroppsklocka inställd på en timme för tidigt? Ska jag korta någon lur på dagen? (45 + 1,5)

Nu har han dessutom blivit magsjuk under natten. Sovschemat får ändå rulla på som vanligt? Eller ska han få sova mer om det verkar behövas? Korta morgonluren slutar nu fem i tio.

Undrar också när man kan våga gå ifrån kvällschemat om man t ex är bortbjuden. Instinktivt känns det ju idiotiskt att göra det innan allt sitter?

hälsn Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » tis 20 feb 2007, 10:52

För att börja bakifrån: nej, håll tiderna. Det kan man göra överallt.

Bra skötta morgnar

Han fixar det till slut därför att ingenting händer, och han kommer på att han lika gärna kan sova vidare i väntan på Roliga Morgonen.

Så försumma varken skrattet-till-go'nattet eller tjo och tjim på morgonen i stor stil! Men fram till Godmorgon ska allting verkligen vara urtråkigt. PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING. Och ingen närvaro stör. Bra jobbat - men måste du sitta i fåtölj, har du ingen skön soffa..

Lurarna ser fina ut. Kroppsklockan ställer du / ni. Bekymra dig inte

Odla Attityden

Hela världen är full av folk som sover till sju. Eller åtminstone har de sköna förutsättningarna

Det är vad du ska förmedla med Attityden

Jolo · Inlägg av **Jolo** » tis 20 feb 2007, 21:13

Jodå, men fåtöljen är skönare än soffan!;)

Jaha, då fortsätter jag såhär och hoppas att han ska fatta galoppen till slut då. Besked och Attitydlighet!!! Jag ser det som positivt att han i alla fall inte blir förbannad eller ledsen efter ramsan och av att få vanta i en timme på godmorgon....

Den här frågan om att vara bortbjudna en kväll - du svarar "håll tiderna, det kan man göra överallt". Menar du att vi ska låta bli det eller menar du att man kan det - om man håller tiderna? Och i så fall, ska man lägga honom i vagn vid vanliga gonatt-tiden och sedan forsla honom hem via bilstol osv och sedan en reprisläggning i spjälsängen mycket senare än vanligt?

Hälsn Jolo

Inlägg av **annawahlgren** » tis 20 feb 2007, 23:56

Haha, låter som en skön fåtölj

Tumregeln är ju att man håller saker och ting så lugna och lika som någonsin går under kuren och uppföljningsveckan. Men sedan, om det är något verkligt viktigt man vill vara med på, kan man flytta på barnet. Om man bara håller tiderna. Och beväpnar sig med 1. Attityden av Självklarhet, 2. barnresesäng, alternativt barnvagn, med mörkläggningsmöjligheter.

Man klär barnet lätt, sveper om med filt och flyttar så skonsamt som möjligt, och dumpar sedan i sängen hemma med en ramsa x4

Jolo · Inlägg av **Jolo** » ons 21 feb 2007, 10:11

Då är allt kristallkart!

Vet ej om det berodde på att han hade upp mot 40 graders feber under natten, men imorse fick vi alla tre sova till 07.00!