Frågor inför SHN-start HJÄLP!

[Grodan]

Hej!

Tänkte bara avlägga en liten rapport om vad som hänt sen sist:

Natt 6 vaknade han under vargtimmen igen och behövde ramsas sen somnade han om. Inatt har han sovit hela natten igenom!

Dagslurarna går rättså bra. Han behöver mellan 10-15 miuter på sig att somna men skriker bara litegrann, gråter inte. Jag tycker det är svårt att läsa av vilket sorts skrik det är.

Tack så mycket för all hjälp vi fått och 1000 tack Anna för att den här kuren finns och för att du ställer upp och hjälper till/stöttar så mycket!

[Grodan]

Och så ett par frågor igen:

1. Om man behöver ge honom en 5-minutare utanpå schemat nån gång, hur gör man då? Ska han ligga i sängen eller bara på en filt på golvet nånstanns? Ger man ramsan och allt annat som vanligt?

2. Gäller "Skrattet till Go'nattet" för dagslurarna också?

3. Igårkväll började Elliott skrika lite så fort vi laggt ner honom i sängen. Fast vi skrattat jättemycket innan och hela vägen in i sovrummet, vänt oss mot lampan och sagt godnatt, släckt, laggt honom i sängen på rygg, gett en puss och sedan vänt honom, precis som vanligt! Samma sak vid de 2 lurarna han sovit i sin säng idag. Varför blir det så? Jag tycker vi har haft den säkra attityden och sett glada ut.

[annawahlgren]

Tack för varma ord

1. 5-minutaren brukar barnet initiera. Det sloknas. Man kan lägga i soffan eller famnen eller på filt på golvet eller var som helst, bara man håller koll på tiden exakt. Att vagna lite lätt i händelsernas centrum är det enklaste för lite större Skräp, tycker jag.

2. Ja, men inte det riktigt stora programmet kanske. Lilla älsklingen ska bara läggas glad! Man kan busa lite innan, när man kanske byter eller vad det är, men vi talar inga evigheter.

3. Allt kan man inte förstå och begripa; vissa små (för dem kanske inte så små ) livskriser måste små barn ta hand om själva. I en sådan här situation när en fråga eller protest dyker upp som man inte är van vid, gäller det att inte fastna i rummet utan ramsa extra betryggande på väg ut och utanför och på väg bort, med en röst som är glad och ett tonfall som är snudd på hurtigt. Det jagar orosvargarna på flykten. Framför allt ens egna Och därmed lugnas barnet.

PS Skriv gärna lilla älsklingens ålder i din profil så det kommer i undertexten, är du så söt

[Grodan]

Hej igen!

Ja, då var uppföljningsveckan också avklarad och mer därtill.
Det har gått bra! Inte helt smärtfritt men mycket bra. Vargtimmen verkar inte vara nått problem (?) men han vakar för tidigt på morgonen. Det är morgon kl 7.30 men han vaknar gärna 6.30 (eller hör detta till vargtimmen?) och tjoar lite och sen övergår det till gråt. Oftast blir det gråt precis innan vi tänkt ta upp honom, 7.15 och det är lite jobbigt. När han väl börjat slutar han inte gärna fast vi gjort ljud i huset. Vi får ta honom i en tystare/lugn stund.

Dagslurarna går över förväntan men han envisas med att sova 30 minter (och har alltid gjort), inte 45.

Han blir fortfarande ledsen (arg?) när vi lägger honom i sängen. Det blev han inte i början av kuren men nu verkar han veta att det blir till o sova och det är ju inget kul tycker han. Vet inte riktigt hur vi ska få bukt med detta. Vi är noggranna med Skrattet, men iofs varar inte protesterna så länge och det kanske försvinner av sig självt efterhand?

Har också en liten fråga angående leka i sängen. Nånstans i nån tråd läste jag att man inte ska fortsätta med Skrattet i sängen för "i sängen sover man", inte leker. Men nu håller jag på att läsa Barnaboken och läser om barnets egentid på morgonen då det kan leka i sängen. Vi har just nu lektiden i vardagsrummet på lekmattan (fast så egen är väl inte tiden, jag går ju ut o in hela tiden...hmmm...). Är det bättre att förlägga den till sängen? Eller kan den fortsätta i vardagsrummet men att jag låter honom vara ifred? Antar att det är enklast i sängen sen när han börjar krypa så han inte har nått fuffens för sig + att han då kan få ta sig sin tupplur själv (enligt schema förståss...). En tanke är nämligen att han får en positivare inställning till sängen om han får leka i den också(?).

Usch! Jag njuter så mycket av kvällarna att jag går och lägger mig för sent hela tiden och är fortfarande jättetrött!

[annawahlgren]

Härligt Pris och beröm

Det är bara lilla zombieperioden som inträder nu Dvs du ska först begripa att du faktiskt får sova, sedan vara uppe alldeles för länge bara för att det är så himla skönt, sedan bli stuptrött dygnen om och gå omkring som just en zombie, varpå alla frågar dig: "Varfölr är du så trltt Du får ju sova nu "

Rätta svaret är: "Just därför"

Ge honom en glad och saklig upplysningsramsa så fort han vaknar (glad, men för tidigt) och låt honom sedan vara. Budskapet är PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING, och 6.30 är det fortfarande natt. Du kan spela lite musik (utan sång) om du ids men det är inte nödvändigt. Han är snart framme Han tror bara att han är utsövd vilket han inte är (riktigt än).

At han gnölar när han läggs beror förmodligen på att han tror att allt det roliga som var ALDRIG kommer att hända igen. Nu är det kört Erfarenheten - den egna, med tiden förvärvade - lär honom snart att det roliga faktiskt kommer tillbaka, och då blir det bara skönt och trevligt att lägga sig. För att vakna igen Till nytt kul.

Ensamlek är något annat än läggning. Läs på - missa inte "Bekymmer? Sysselsättning" i femte delen av Barnaboken och inför ensamleken, tycker jag absolut Ensamleken utesluter förstås inte att han leker för sig själv senare under dagen på golvet.

[Grodan]

Hallå igen!

Nu har det krånglat till sig lite här. Jag har varit sjuk i flera dagar och nu smittat Elliott. Han har inte fått min gräsliga hosta ännu men är lika genomförkyld som jag. (Ett tag tappade jag rösten nästan helt och fick försöka kraxa fram ramsan - stackarn, han undrade väl vad jag höll på med ). Jag har märkt att han inte blir lika täppt i näsan när han sover på mage som förr på rygg - så det är ju jättepositivt!

Men de 3 sista nätterna har han vaknat sååå ofta. Ungefär varje timme. Då gråter/skriker han lite men oftast inte så länge utan somnar om. Ibland har jag ramsat, ibland låtit honom ta hand om det själv - efter hur jag tolkat hans skrik. Jag har även problem med att han krånglar sig upp till hörnen eller snor runt och fastnar på tvären i sängen. Har smugit in ett par gånger och kikat då jag hört att skriken blivit värre men ofta somnar han själv om så jag får smyga ut igen. Så väntar jag 10 minuter för att sedan gå in och vända rätt på hoom, men tro 17 att han vaknar precis innan och sriker igen! (för att iofs oftast somna om själv också) men så här har det nu fortsatt 3 nätter. Jag har alltså försökt låta honom ta hand om sig själv och då somnar han visserligen om men bara för att vakna och skrika strax igen. Kan detta härledas till hans förkylning? Att han sover oroligt? Eller är det nått annat berömt stadie i kuren som kommer gå över tros? Kan jag ha gett honom fel budskap genom att ibland hjälpa honom och ibland inte? Men annars vet jag inte hur jag skulle göra - han verkar ju behöva hjälp också.

Kramar och tack!

[annawahlgren]

han verkar ju behöva hjälp också.

Gå inte efter att han "verkar" behöva hjälp. Gå efter om och när han BER om hjälp. Det hör du

Finns inte den ömme på plats och kan ramsa (vid absolut behov) så du slipper kraxa Klart barnet undrar vad som pågår

Det r nte roligt att bli sjuk, när man inte är van, höll jag på att säga. Lilla älsklingen har ju ingenting att referera till. Han vet inte ens att folk brukar bli "som vanligt" igen, dvs friska snart. Han känner inte igen det som händer i hans lilla kropp. Det är vargen som härjar med honom. (Och med ditt kraxande )

Så därför är det extra viktigt nu att du verkligen håller vargen stången, skjuter den på nytt varje kväll och under natten, utåt och bortåt, inte med trafik i hans rum som bara bekräftar faran.

Går man in och lägger rätt ska det inskränka sig till en, högst två gånger per natt. Ofta kan man hastigt bara slänga på en tunn filt, där nu barnet ligger - om det så är på tvären med fötterna ut, hellre än att ta minsta risk att störa

Det är strålande att han somnar om själv. Helga det