Hur förklara skiljsmässa???

[silver]

Nu behöver jag lite hjälp....

Jag och min man ska skiljas, och han flyttar ut om en vecka. Vag säger man till sina barn???? 1.5 och 5 år. Hur förklarar man på ett enkelt och konkret sätt utan att röra till det mer än man redan gjort?

Min 5 åring har haft det jobbigt tidigare.... (har fått hjälp här på forumet), men nu känner hon av vad som sker (såklart). MYCKEt ont i magen.... äter dåligt (igen). Vi som haft det så bra under några månader. (vår dotter har varit på gränsen till utbränd). Vårat fel Men mått så bra under en tid nu. Jag hatar migsjälv att jag skadar henne så.

Hjälp. Kan jag göra det lättare för henne? Hon förstår ingenting när vi talar om att hon ska bo både hos mamma och pappa, få 2 rum bla bla bla.


help.

[Solglimt]

Kan bara säga hur mina föräldrar gjorde, jag var 4 år och min syster 6. De bara sa "Nu ska pappa bo i ett annat hus! Och ni ska få ett rum där också! " med tonfallet: Så roligt, va?! Jag och systern tyckte det var jättespännande och ställde massa frågor om huset, och ville helst att pappa skulle flytta på en gång! Sedan hanterade mina föräldrar själva skiljsmässan väldigt bra: De hade ett avtal att aldrig säga något negativt om den andra föräldern, och hade gemensamma riktlinjer exempelvis att godis fick man bara på Lördagar mm. Och ibland gjorde vi saker tillsammans med båda föräldrarna. Det var knappt vi fattade att våra föräldrar var skilda.

[Gäst]

Har inget 100% svar, men jag och min sambo flyttade i från varandra, när säldsta sonen var 1.5 år.

När sonen var 1.5 behövdes inte så mycket prat, utan mer attityd att allt var i sin ordning, och inget var konstigt (att vara ledsen fick jag spara, tills natten) VIKTIGT!! Inte gråta inför barnet, eller så att denne hör...
Jag nämde typ i förbifarten att pappa inte bor här, pga av att han hostar så mycket, han måste bo på nått ställe där hostan blir bättre...och det skulle hostan bli i ett annat hus...Och att i bland skulle han få bo med pappan i hans nya hus, och där skulle hostan bli JÄTTEBRA.

Det låter konstigt jag vet, men jag ville inte att han skulle känna skuld alls

Man skyller på andra saker, liksom och personifierar inte vems fel det eventuellt är...

[Gäst]

Skulle även skylla på icke personifierade saker om jag hade en äldre dotter eller son...

Min son var i 4-års ålder vid nästa uppbrott, och det var på ett ungefär samma historia då Men då handlade det om djur..

Han måste bo där borta pga av att hans katter behöver honom där,annars svälter dom och blir sååå ensamma, och han ska ta hand om dom, så dom mår jättebra, och blir mätta...typ så, alltså ingen inblandning av känslor eller vad den ena vill eller har gjort...

Förstår du?
Jag är ingen expert, på detta område, men vi klarade av allt utan att han blev ledsen eller ens märkbart påverkad (behöll ju attityden om att allt var i sin ordning oxå ) solskenet var han i alla fall

[miar70]

Hej silver!
Trist men oundvikligt ibland...
Jag och mitt ex skilde oss när barnen var 6, 4 och 2½, och efteråt är det lätt att säga hur vi skulle ha gjort,och vad vi skulle ha låtit bli med

Det är inte lätt att förbereda ens en femåring, det viktiga är hur ni beter er mot varandra, och att ni inte bråkar och pratar skit om varandra, utan en skilsmässa ska göra att allt blir bättre, att både ni och barnen känner att ni vinner på det här!
Och om det är möjligt, låt barnen bo på ett ställe mer, ha en fast punkt, där de flesta grejer och kläder finns, där de tillbringar mest tid! Vi gjorde INTE så till en början, och det ångrar jag, barnen mådde inte bra av att flytta mellan varannan vecka. Säkert finns det andra här med helt annan syn på det - men barnen blev helt annorlunda och lugna när de fick en fast punkt

Och sluta att hata dig själv, tänk att ni gör detta för att ni alla ska må bättre, och det kommer ni också att göra Se framåt nu, ett alldeles nytt kapitel i era liv börjar, och ni måste helt enkelt göra det allra bästa av detta!

Många varma kramar
Mia

[annawahlgren]

Jag nämde typ i förbifarten att pappa inte bor här, pga av att han hostar så mycket, han måste bo på nått ställe där hostan blir bättre...och det skulle hostan bli i ett annat hus...Och att i bland skulle han få bo med pappan i hans nya hus, och där skulle hostan bli JÄTTEBRA.

Tack för hostan - jag törs tro att du fick den från Barnaboken 8-[ Att ta det från den praktiska, konkreta bogen är vad jag lärt mig funkar bäst, eftersom barns värld är konkret. Det är detta ständiga VAD ÄR DET SOM GÄLLER som gäller, om man säger.

Små (och inte så små) barn rättar sig efter vad än vi vuxna anser nödvändigt. På gott och ont.

De är här för att lära.

Som vi alla.

Och en förfärlig sak - felåt SNÄLLA, skriv inte "skiljsmässa" [-X

Verbet är skiljas och böjs skiljas, skilde, skilt. Man är inte FRÅNSKILJD. Man är (från)SKILD.

Det heter skilsmässa. Och det är illa nog, höll jag på att säga

[Gäst]

Självklart starkt influerat av Barnaboken
Det var min och är min manual, och det som inte stod skrivit uttolkade jag mellan raderna så att säga

[annawahlgren]