LIlle Gustav är en månad nu och inte nöjd med livet och jag känner bara att det är något som är fel men jag vet inte vad
Jag har standardmodellat och kurat 2 barn innan så liiiite koll på BB-tänket har jag
En vanlig dag börjar med att han vaknar och söker bröstet, suger i ca 15-20 minuter, släpper självmant, upp på axeln och rapas, erbjuds ny omgång som tas emot ibland och ibland inte. Sedan vilar han ett par minuter för att sedan börja gråta, och gråta och gråta
Han kan vara lugn om han får sitta i bilbarnsstolen men han är inte sådär nöjd och tillfreds med livet som ett litet spädbarn ska vara utan det känns mest som att han får en liten paus sittandes där. Men i babyskyddet kan han ju inte tillbringa sina dagar!!
Hans gråt känns inte "normal" och som Anna säger så går jag på magkänslan här men vad är det som är fel? Vi har tid på BVC imorgon men jag sätter min tilltro till er i första hand, är det någon som känner igen det här? Det låter ju som kolik = icke lindrad överlevnadsångest men han har fått mat vid minsta pip och mat finns i överflöd. Om det ändå är överlevnadsångest, hur gör jag då för att lindra hans ångest nu?