Storasyster är fyra år och jag upplever att hon vissa dagar enbart är ute efter att göra livet surt för sin lillebror 1½. Dessa dagar är inte så ofta, men de är vansinnigt intensiva. Mamma och pappa står lite handfallna här.
Har de egen lek så måste jag dessa dagar vaka som en hök för att lillebror inte ska bli en blöt fläck på golvet. Mitt i en arbetsuppgift under social delaktighet, så hittar hon sätt att tjuvnypas, knuffas eller slita saker ur händerna på honom.
Det rara i det hela är ju att när vi är hemifrån försvarar hon sin lillebror med liv och lem, vilket ändålugnande ... då jag antar att det nånstans finns en kärlek ändå...
Under tiden jag skriver här, kommer jag att tänka på, att jag inte är säker på att hon gör detta för att hon vill sin bror ont, utan att det är nåt sätt att söka uppmärksamhet från oss som föräldrar.
Men hur ska detta behov av uppmärksamhet tillgodoses, för att inte lillebror ska bli en boxboll?
Agerar ut på lillebror...
Agerar ut på lillebror...
Begåvad med
Nell född jan-03 och Jakob född -05
.
-
Gäst
Hej!
I rena yran över hur bra det fungerade
tipset jag fick gick ut på att börja jobba förebyggande...
Jag började varje morgon med att tala om för gossen Kejsaren vilken duktig kille han är, som kommer ihåg att man klappar fint på lillasyster!
Det här fick han sig innan han hade sett kejsarinnan för dagen 8) , och så upprepade jag skivan ett par gånger/dag. Oftast strax innan de skull "träffas" igen. Morgon middag och kväll, som en gammal trasig skiva, som hakat upp sig...
Och det vände.
Redan efter en enda dags "kampanjarbete" var det bra mycket lugnare... Totalt tog det cirka två veckor att få helt bukt på detta.
Nu har han ett nytt sätt att vara/handskas med lillasyster - klappar och gosar, kramar fint och vagnar... 8)
Jag tror nog att detta kan fungera med större sötsaker också!
Prova!
...magi i luften...