Planerar kur för 10,5-månaders

[Jolo]

Hej!

Debut för mig här på forumet!

Det här blir långt: Vi planerar att kura vår pojke på 10,5 månad och håller på att läsa på och förbereda oss här på forumet och sidan. Just nu sover han från c:a 19.15 till 06 men med några eller många avbrott varje natt och ibland under kvällen. Vi vill att han ska få sova utan avbrott och åtminstone till halv sju eller sju. Vi upplever att det går utför istället för att bli bättre. (Från att ha varit riktigt bra direkt efter att 8-månadersångesten lade sig).

Mat- och sovschemat på dagen har sett likadant ut sedan i september; frukost halv sju, sova 9.15-10.30, lunch 11, sova 13.45-14.30, mellis 15.00, middag 17.15, nattvälling 19, 19.15 läggas/sova natt.

Sent i oktober började vi med att lägga honom för att somna själv istället för vid flaskan, i förhoppning att det även skulle lära honom att somna OM själv. Vi lånade då från kurverktygen och har samma rutin varje kväll: vi skrattar, säger godnatt, lägger honom i mörkt rum (i vårt sovrum i egen spjälsäng, vi bor i en tvåa....), säger ramsax2 och dörr på glänt med ljud och ljus utanför. Oftast somnar han fort själv sedan dess. Men uppvaken på natten har fortsatt, och det är HÄR vårt misstag ligger antar jag: där har vi gett ett annat (inkonsekvent) besked och fastnat i vaggning eller solfjädertryck tills han somnar om, vi har inte ramsat, har varit skraja att det ska väcka upp mer istället. Och då vaknar han ju snart igen. Och då tror väl killen att på natten måste han ha oss för att kunna somna... Daglurarna brukar han somna med att vi vagnar lite sidledes. Eller så är vi på promenad och han vaggas automatiskt... Ja, alltså får han bara chans att somna av sig själv vid läggningen (man får insikter och aha-upplevelser av att läsa vad man skriver!). Ska tillägga att han har napp och oftast ligger på sidan, vi har även vaggat honom på sidan. På daglurarna alltid på rygg i vagn. (Sover sällan på magen, i så fall med uppdragna knän och blöjbak i vädret)

Samtidigt som vi sista tiden har läst på om kuren har han haft dåliga nätter, tidiga morgnar och dessutom krånglat vid läggning. Därför blev det igår så att vi på ett halvpåläst sätt hamnade i nån slags pre-kur (illa illa?)! Vi började ramsa och gå ut osv när killen vaknade och snart var uppe i ett riktigt ledset (inte argt) skrik. Vi var inne flera gånger och gav besked och ramsade ut och påminde flera gånger. Men det olyckliga ledsna skriket fortsatte. Ramsan gick inte fram alls, det känns som att den snarare upprör honom. Slutligen solfjädrade jag honom lugn och stod vid sängen och bekräftade när han höll på att somna....och i morse vaknade han kl sex. Jag lade till rätta och ramsade och han skrek lika ledset tills jag i en sekund av tystnad tände och "väckte" honom med tjo och tjim inom marginalkvarten...

Så nu är jag rädd att vi har förvirrat honom helt med denna oplanerade halvmesyrkväll och morgon! Innan det som hände igår har jag snarare tänkt att vi redan är en bit på väg, att det är nätter och morgon som är vårt probblem, men att insomningen vid läggning går rätt bra. Ikväll vid läggningen började han skrika vid ramsan, vilket inte brukar hända (men somnade sen på några minuter, fick ingen bekräftelseramsa dock). Hur kommer det bli när vi väl känner oss beredda och har spikat kurdatum? Har vi "förstört" ramsan? ska vi byta ramsa när vi kurar, och borde vi vänta ett tag med att kura p g a det här dumma igår?

Sen undrar vi också:
1. Ska vi göra kuren enligt lathunden eller ska vi fortsätta med läggningarna som vi gjort hittills? Vi har lagt på sidan, han har kudde och napp och vi har inte buffat utan vaggat honom på sidan (som en rulle deg)
2. Hur gör man rent praktiskt under kuren? Vakar utanför dörren hela natten? (Vi kommer att ha honom i sovrummet och en av oss får sova i vardagsrummet.)
3: Ska man alltid bekräfta? Alltid, även fortsättningsvis? Även på daglurarna?
4: Borde vi byta plats på daglurarna så att den längre luren kommer på eftermiddagen och den kortare på förmiddagen? Eller behålla schemat som sitter sen ett halvår?
5: När det är morgon (även om barnet inte sovit fram till dess) och dags för frukost - kan man fortsätta ge vällingen i vår säng med tänd lampa? Eller ska man gå upp, klä på och verkligen markera att det är DAG?
6: Borde vi byta ramsa när det är dags för kuren, om det håller i sig att han börjar skrika vid första versen?

Vi är tre som blir oerhört tacksamma för hjälp så att killen får sova sig pigg och stark!

Sov gott i natt, alla!

[annawahlgren]

Välkommen är du

Ni förenklar livet om ni kurar regelrätt Ni är ju gott på väg, men om du tänker dig att du ska lära ett litet barn klockan, så är det väldigt mycket lättare om visarna sitter på plats och inte byts om då och då, och om siffrorna får stå där de står, beständigt. Möblerar man om lite som man tycker, tar det förstås längre tid för en alltmer förvirrad liten människa att lära sig klockan, om man säger

Av schemat får jag ihop 13 tim sömn /dygn (om han nu sover 11,5 tim natt, vilket han ju inte gör - än). Det är lite snålt. En ettåring behöver 13,5. Middagssömn på 1,5 tim kanske

Ni har honom i ert rum. Skärma då av. En skena i taket med mörkläggningsdraperi (finns i metervara, luftgenomsläppligt) från golv till tak är det bästa. 90% av små barns alla intryck kommer genom synen, och får han syn på någonting ö h t sätter lilla skallen omedelbart igång. Ljud stör däremot inte (om han alltså inte ser).

Ramsan är själva finessen. Er närvaro med personlig påverkan stör honom. Öva upp ramsan - se Lathunden. Det är den som ska ta över. Den ska etablera en dialog. Och det är en häftig känsla Se det inte som att den stör, retar, ställer till. Det gör den i början, men det gäller att få den att nå fram. Se barnets protester, reaktioner, gnöl och gnäll som mer eller mindre ilskna frågor, och ge er inte förrän ramsan har fått sista ordet. Varvid barnet reagerar med lättnad Man får inte ge sig med mindre.

Visst kan han ligga på sidan, eftersom han är så pass stor, men jag skulle ändå lägga honom tillrätta på magen, enligt tillrättaäggandets alla konstens regler (se Verktygslådan). Som markering. Sedan kan han ju lägga sig som han vill, och gör det

Att sova med uppdragna knän är att sova groda. Utomordentligt viktigt för den motoriska utvecklingen och alla de fem sinnenas med den. Så tro för allt i världen inte att det skulle vara något fel. Tvärtom. Uppmuntra

Nej, ni har inte "förstört" något - men ni har förvirrat. Ni behöver inte vänta, och ni behlver inte byta ramsa (förutom att dagramsan inte ska innehålla ordet natt). Men ni behöver läsa på. Det gäller att veta exakt vad man gör och varför. Man ska kunna ge glasklara svar, i ord (ramsan) och i handling (läggning, krisverktyg). Ni har lagt lite för mycket förhoppningar på honom, tror jag - om hans benägna medverkan och godkännande nickningar och bekräftelse för ER. Frågor i retur, alltså. Och det orkar inget litet barn med.

Ta ledningen Odla Attityden av tveklös Självklarhet och storma an med en klar, tydlig, riktig, målmedveten kur, så han slipper undra vad ni håller på med

Läs på, läs på, läs på Inte för att ni inte skulle "veta" utan för att ni behöver lära er praktisera, med magstöd i total övertygelse, om man säger. Som körkortsaspiranten (Läs: "Vill du kura ditt barn? Läs detta först.")

Det gäller att öva innan och öva upp och öva på annan / andra än barnet. När man kommer så långt som till lilla barnet måste man vara tveklös och säker på handen och veta ATT det man gör fungerar

Ta bort nappen. Den stör alltmer ju äldre barnet blir. Han glömmer den på en natt. Om ni gör det.

Bkräftelseramsan drar man ihop med påminnelseramsan så snart barnet börjar tystna under denna; det brukar ske redan under andra natten.

Det här kommer att gå galant. Inte för att ni har tjuvstartat utan trots att ni har gjort det

[Kantarella]

Hej Jolo och välkommen hit


Jag kastar mig över frågorna direkt.

1. Ska vi göra kuren enligt lathunden eller ska vi fortsätta med läggningarna som vi gjort hittills? Vi har lagt på sidan, han har kudde och napp och vi har inte buffat utan vaggat honom på sidan (som en rulle deg)

Ska ni kura ska ni kura. Kör hela kit´et på en gång och bort med nappen. Han glömmer den på en natt. Behåller ni nappen är ni snart tillbaka på ruta ett. Vaknar han av att han tappat den får ni springa och stoppa in den igen. Och hela grejen med kuren är ju att lära barnet att somna, somna om och sova sammanhängande, trygg i sig själv och att ni föräldrar håller vargen stången UTANFÖR rummet. Nappen stör mer än den gör nytta. Ni kan kura på sidan och buffa.

2. Hur gör man rent praktiskt under kuren? Vakar utanför dörren hela natten? (Vi kommer att ha honom i sovrummet och en av oss får sova i vardagsrummet.)

Under de första två nätterna får man räkna med att vaka hela nätterna. Det är viktigt att man kan ingripa snabbt och att man inte är sömndrucken när man ska agera, vilket brukar påverka omdömet om man säger.... På tredje natten kan man få sig några minuter/timmars sömn men fortfarande på vakt utanför barnets rum. Jag rekommenderar att den av er som inte tar de två första nätterna, sover på soffan. Den av er som kurar placerar sig i en bekväm fåtölj med en stor termos kaffe laddad och en bra bok bredvid sig. Tredje natten tar den andra ömma föräldern över och denne kan lägga sig å en madrass utanför barnets rum och den andra ömma lägga sig i soffan och sova.

3: Ska man alltid bekräfta? Alltid, även fortsättningsvis? Även på daglurarna?

Bekräftelsen ger man separat så länge barnet inte tagit till sig ramsan dvs första och delar av andra natten (vanligtvis) Andra natten ska ju ramsan ta över och "gå in". Då är bekräftelsen viktig. När ni märker att han lyssnar på ramsan och tystnar UNDER tiden ni säger den, ger ni de resterande verserna i bekräftande ton. Förstår du vad jag menar?

4: Borde vi byta plats på daglurarna så att den längre luren kommer på eftermiddagen och den kortare på förmiddagen? Eller behålla schemat som sitter sen ett halvår?

När det kommer till schemat så måste ni tänka igenom det noga innan. Det är inte läge att ändra på det mitt i kuren utan låta det sätta sig under uppföljningsveckan och ett par veckor till. En 10-11-månaders behöver 14 timmars sömn/dygn. Måltiderna sprider man ut på 4 stora mål med 3-4 timmars mellanrum och sen nattslurk som kan komma så tidigt som en timme efter senaste målet. Daglurarna kan ni lägga som det passar er bäst. Det viktiga är att schemat är genomtänkt.

5: När det är morgon (även om barnet inte sovit fram till dess) och dags för frukost - kan man fortsätta ge vällingen i vår säng med tänd lampa? Eller ska man gå upp, klä på och verkligen markera att det är DAG?

Visst kan ni ha vällingmys i sängen.

6: Borde vi byta ramsa när det är dags för kuren, om det håller i sig att han börjar skrika vid första versen?

Ni behöver inte byta ramsa. Kör på med den han kan. Att han ställer frågor, i förändringens tid, är fullt normalt. Han undrar ju förstås över vad det är ni sysslar med. Om ni vet vad ni gör och om han kan vara trygg och slippa vargen. Ge honom de lugnande besked han behöver för att bli nöjd och kunna somna själv. Till det har ni verktygen.

Sist men inte minst så vill jag säga att man inte kan läsa för mycket. Läsa, läsa på och läsa igen. Poletter trillar ner hela tiden. När ni väl står där och ska kura ska ni VETA i ryggmärgen vad ni ska göra men framförallt varför, så att inte sonen ska behöva oroa sig över att ni är osäkra. Det var med all säkerhet det som hände under er "smygpremiär".

Hoppas att du fått svar på dina frågor. Annars får du hojta igen.
Lycka till

/Åsa

[Kantarella]

Se där, Anna hann före...

[annawahlgren]

Tack, Kantarella Du är bara så bäst

[Jolo]

Hej Anna och Åsa!

Tack snälla ni för era snabba svar! Vi har varit bortresta över helgen alla tre (bäst att passa på nu innan vi börjar kura!) men har nu läst och begrundat era svar. Och visst håller vi på att plugga på och förbereda oss, ingen kurstart förrän vi är tvärsäkra, vi lovar!

Vi återkommer säkert med fler frågor, vi planerar att läsa på mer nu och kura om två veckor, då lillis är elva månader.

Allt gott!

[Kantarella]

Det är bara å hojta

/Åsa

[Jolo]

Hej Anna och Åsa!
Gårdagskvällen fylldes av påläsning och planering, vi känner oss så laddade! Så klart dyker frågor upp:

Anna, jag undrar ang. att sova groda - som han så gärna får, visst! - med uppdragna knän menade jag att han sover "på knä", benen är inte utvåtvinklade som på en groda. Är det ändå samma sak? Senaste tiden har han många av uppvaken eller gnölen börjat med/kommit av att han bökar på knä uppe i huvudändan, som om han ska göra en kullerbytta eller ställa sig på huvudet! Med raka ben och på fötter ibland. Och så stönar och gnölar han. Då har vi lagt tillrätta, eftersom det verkar som att han inte "hittar tillbaka". Är det fel?

Och om draperi i sovrummet: är det så att man ska ha det för all framtid, även när kuren satt sig? Att man alltid måste lyckas få precis kolsvart om man ex-vis sover borta någon gång? Eller förstår jag det rätt som att ett barn som lärt sig sova tryggt snarare kan klara att sova bra i andra förhållanden än precis som hemma?

Och daglurarna: han behöver ju mer sömn på dagen som du säger, det har jag länge misstänkt. Nu har vi haft den långa luren på förmiddagen och kortare på eftermiddagen. Funderar på att byta plats (nu redan) och öka den längre till 1,5 timme ist. f 1 tim o en kvart. Är det en bra idé?

Och marginalkvarten: jag förstår inte riktigt, om han ska sova 45 min på förmiddagen t ex 9-9.45; ska han sova 45 min från det att han somnar (m hjälp av marg.kvart) eller ska han väckas när han ska vakna oavsett när han somnade? Och i så fall lägga till av marg.kvart på långa middagsluren?

Är så glad för era svar och er hjälp!
Jolo (Lotta m fl)

[annawahlgren]

Då har vi lagt tillrätta, eftersom det verkar som att han inte "hittar tillbaka". Är det fel?

Missriktad välvilja, ja Han kan så bra, så Inte störa - respektera (och siponera, det är så kul ).

Vill du absolut lägga rätt /lägga över honom, vänta tills han sovit i tio minuter (inte tjugo). Då märker han det inte. Då kan du t o m lyfta honom rätt.

En sak i taget. Nu gäller det att kura och att då ge de allra bästa förutsättningar för god sömn. Varav fasta tider är en, mörkläggnng (om natten) en annan; på dagen har man lite halvljust, men poängen - senare även borta - är att lilla älsklingen ingte ska kunna se folk, om och när han vaknar till. När sömnen väl sitter och kuren är genomförd efter konstens alla regler, kan han sova var som helst, läggas av vem som helst osv - bara man håller tiderna. Fortfarande bör dock synintryck förhindras

Tänk igenom och bestäm dig innan du börjar kura - under kuren bör du inte ändra någonting utan vara så tydlig som möjligt, dag för dag och natt för natt. 1,5 tim låter bättre än en timme och en kvart, som inte är något s k naturligt sömnrytmspass.

Ja, när det gäller kortlurarna (5 mn, 20 min, 45 min) håller man koll på tiden från det barnet somnat. Men en 45-minuters ska fortfarande rymmas inom en timme om inte schemat ska rubbas. Så om du lägger honom 9 och han ska sova till 9.45 och kanske slocknar först 9.15, får han sova till 10. Men om han somnar ännu senare, säg 9.30, får du nöja dig med en tjugominuters den gången och ta upp honom 9.50. Skulle du låta honom sova 45 min där skulle du hamna "över" marginalkvarten och schemat skulle rubbas. Sedan kompenserar man inte - det är farliga saker som lätt rubbar hela bygget. Håll alltså tiderna

Härligt att du är så entusiastisk - vänta bara, som det kommer att smitta

[Jolo]

Hej igen!

Tack, då förstår jag det här med daglurs-matematiken!
Och jag ska inte stoppa kullerbyttorna i huvudänden nästa gång!

Nu har jag fått låna boken och dvd:n av en i min mammagrupp som lyckades hjälpa sin pojke som ammade en gång i timmen på nätterna i sju månader. Peppande!

I övrigt inhandlas diverse attiraljer för drapering i sovrummet just nu. Vi undrar om man ska flytta in i sovrummet igen inför uppföljningsveckan, eller ska vi stanna utanför även då?

Och så behöver jag en spark i rumpan vad gäller att skrota nappen. Killen har napp på natten, på daglurarna och i vagnen vid gnäll på bussen, i affärer osv (mest för min skull då, jag vet!) Men han kommer verkligen till ro med den. Och han är så stor att han sen länge hittar nappen i snodden på nätterna i sömnen. Förklara för mig hur störande den är! ;)

Vad har ni andra för erfarenheter av nappskrotning på en sån här rätt stor kille? (hur gick det på dagarna?)

[annawahlgren]

- - - en i min mammagrupp som lyckades hjälpa sin pojke som ammade en gång i timmen på nätterna i sju månader.

Så ska det låta

Vänta tills han verkligen sover hel natt (vilket brukar ske undr uppföljnngsveckan). Då kan ni flytta in och till nöds ramsa från sängen. Stör det honom, får ni smita ut och ramsa.

Nappen har du ordnat smart om han kan ta den själv! Det verkligt störande är ju annars detta istoppande stup i kvarten. Behåll den du, om ni tycker. Du är ju också medveten om att du använder den som propp, för din egen skull. Du får helt enkelt bestämma dig, eller ni er:

1. ni tar bort den i samband med kuren, då han glömmer den på en natt om ni gör det,

2. ni tar dusten framöver då han exempelvis under förtrotsen lär sig att "tappa" den eller under den riktiga trotsen lär sig att tricksa med den på några hundra vis Bort ska den ju i vilket fall, så vaför göra det svårt för sig medan det fortfarande är lätt

Men det är er sak

Vill dock varna dig för att använda den som propp. Det är inte snällt mot barnet som måste få lov att uttrycka sig.

[Jolo]

Här sitter man nu, med två kvällar till planerad kurstart. Påläst. Laddad. Och förvirrad!

Den senaste tiden har det varit annorlunda - vi har gett lillis en sportslig chans att somna om själv. Han har fått tilliten att somna själv i vagnen på daglurarna. Och det har hänt något. Plötsligt känns kuren ganska långt borta.

Inte så att han har präglats att somna medelst ramsa (vi har bara legat tysta och låtit honom vara på nätterna), men det känns nästan orättvist att kura honom nu. Snarare har vi väl kurat oss själva....!

VAD GÖR VI NU DÅ??? Ska vi kura på som planerat? Eller invänta nästa svacka och kura då?

Vi undrar om det hjälper eller stjälper att nu plötsligt börjar buffa, solfjädra och ramsa, om det inte känns nödvändigt... Fast det är klart, det vore ju förträffligt att kunna ta till en ramsa om/när det börjar krångla igen.

Ja - vad säger ni, kloka typer???

Hälsningar JOLO

[annawahlgren]

Inför ramsa Det är inga konstigheter. Ni säger ju ändå godnatt till honom, eller hur Arbeta ut det godnattet till en rytmisk, melodiös godnattramsa som upprepas fyra gånger i ett svep, ungefär som ett fyrfaldigt leve (fast längre). Se Lathunden

Det är mycket möjligt att ni kommer undan med den, om man säger, och då är det ju bara att jubla

Vi behöver inte leta bekymmer där inga finns.

Och vi behöver definitivt inte vänta på någon "svacka".

Vi behöver fortsätta odla Attityden av Självklarhet, vilket verkar vara precis vad ni håller på med nu

Och därför krånglar han inte heller. Med Attityden av Självklarhet ger ni honom svaren innan han behöver fråga efter dem

[Jolo]

Hej Anna,

tänk att det är precis så vi trodde att du skulle svara, haha (man lär sig...)!
Och så har vi också tänkt göra. Vi säger ju en godnattramsa på kvällen och en på dagen. När vi hör honom på nätterna (då han kanske inte ens vaknar utan bara låter och bökar runt och somnar om), ska vi då ramsa fr o m nu? En ihopdragen påminnelse och bekräftelse? Eller ska vi bara ramsa om han verkligen verkar vakna till?

Har du förresten något tips på hur man kan förklara för vår elvamånaders att man inte biter sina föräldrar - även om det verkar vara mest av kärlek? Vi försöker pussa istället, avleda med något annat eller med handling visa att det inte är OK (t ex lyfta ned honom och gå eller vända ryggen till om han biter). Vi har även sagt "nej!" men då skrattar han.

Tack på förhand!

häls JOLO

[annawahlgren]

Bra, bra

Nej, ramsa inte om det inte behövs. Vi vill ju att han ska kunna somna om själv, och gör han det ska han verkligen inte störas.

Om du ser ramsan som

1. ett besked (efter läggning; efter förtidigt uppvaknande på morgonkulan)

2. ett svar: "det är natt, du kan sova så lugnt, på natten händer ingenting, vi är här och håller koll på vargen, inga problem, ingen fara hotar"

så förstår du när den ska sättas in. Häller ur (barnbarnsord)

1. när barnet behöver veta vad som gäller

2. när barnet behöver få ett lugnande svar på sin fråga (som uttrycks i skrik).

"tips på hur man kan förklara för vår elvamånaders att man inte biter sina föräldrar"

Sådana djur finns inte Dvs en så liten herre kan man inte uppfostra. Och gör verkligen bäst i att låta bli att försöka.

Ja, jag vet att gängse trendiga barnpsykologi säger annorlunda - man ska gapa NEJ med bestämd, gärna arg röst, TA BORT barnet etc - och gärna från det bebisen är fem månader.

Helt befängt, säger jag. En mycket, mycket dum idé.

Och det ser du också på lilla älsklingens reaktion. Han skrattar. Och det gör han väldigt rätt i. Han är storsint nog att vägra ta era reprimander på allvar. Han är flott nog att ta er med humor. Ni leker säkert För ni kan väl inte mena på allvar att han inte skulle få lov att bita

Ungefär så skulle han resonera, om han kunde.

För han biter inte sina föräldrar. Han använder sina tänder. Han har precis fått dem av Gud. Och vad har man tänder till? Just det

Så om han skulle ta er på allvar, om ni nu verkligen lyckades med era NEJ och förmaningar, skulle han möjligen, om ni var envisa nog, lära sig att man inte får använda sina tänder till det de är avsedda för. Han skulle inte lära sig att det var sina föräldrar han inte fick bita.

Förstår du

Därför finns det bara två saker att göra:

rädda sitt eget skinn, dvs ilsnabbt sätta handen emellan

genast ge honom någonting att bita i - observera uttrycket Det ligger mycket i det - som lämpar sig för bitövningar. En grov skiva knäckebröd kan man alltid ha i fickan