Hjälp - kurningen borde vara över nu

[Augusts mamma]

Vi började kura vår son, 15 månader, för tre veckor sedan. Man kan väl säga att vi har lyckats någorlunda men inte fullt ut. Han sover betydligt bättre under natten än vad han har gjort tidigare då han har vaknat varannan eller var tredje timme natten igenom. Vad jag förstår kan vargtimmen spöka rätt så länge och det händer att han vaknar till under den tiden ungefär varannan natt så det är inget större problem.

Vår son går och lägger sig kl. 19.00 och ska sova till 07.00. Oftast tar det ca 5-10 minuter för honom att somna. När vi går och lägger honom busar vi med honom i sängen, vinkar godnatt till lampan och säger godnatt till honom. Den ena av oss går ut medan den andra stannar kvar och solfjädrar honom ca 2 minuter till han har lugnat ner sig. När vi går ut kör vi en ramsningsomgång och oftast får vi inga protester utan bara en grymtning innan han somnar.

Vårt problem är snarare att han under de två första timmarna när han har somnat vaknar med ungefär 30-45 minuters intervaller. När han vaknar är det inte bara något gnäll utan han skriker verkligen som om han har ångest. Vi har försökt med att ramsa i hög ton för att försöka överrösta honom, men han verkar inte riktigt lyssna. När han vaknar tar det inte mer än ca 10-15 minuter att få honom att somna om och vi brukar inte solfjädra honom om han inte börjar gråta. Min fråga är egentligen hur vi ska komma tillrätta med dessa uppvaknanden.

Tack på förhand!

Augusts mamma

[miar70]

Hej Augusts mamma och välkommen

Grattis till en bra start När jag läser din kur-berättelse tycker jag ni kommit lååångt på väg, jag kan inte se några riktiga bekymmer alls... Det att han vaknar och skriker, i de vanliga sömnskarvarna, kommer att ge med sig! Kanske han redan i kväll har varit lugnare Annars har ni ju helt rätt strategi - ramsa honom lugn!
Så jag får be er att odla ert tålamod lite, så är jag säker på att dessa småfnurror ni har snart är ett minne blott

Rapportera gärna om era fram (och ibland bak )-steg

Kram Mia

[Augusts mamma]

Hej igen!

Tack för dina ord. Ja, du har nog säkert rätt i att det är vi som är lite otåliga. Han var så duktig för ca två veckor sedan och vaknade bara en gång på natten och ibland under vargtimmen för att nu vakna varje timme under de första två-tre timmarna och någon gång senare på natten så det känns som om vi aldrig kommer till slutet utan snarare går bakåt. Men vi får nog ge det lite mer tid och hoppas att det hinner lösa sig till nästa helg då vi måste lämna bort honom under en natt eftersom vi ska på bröllop.

Och så en liten rapport från natten som varit. Han vaknade varje timme fram till 00:30 när han ansåg att han skulle hålla på i lite drygt en timme. Han gnällde, skrek och grät om vartannat och sen efter lite drygt en timme bara tystnade han efter att jag dragit en ramsa. Jag stod där helt förbluffad och undrade varför han inte somnat vid de andra gångerna som jag ramsat. Pappan undrade detsamma och ingen av oss kunde se någon logik i det hela. Jag och pappan byttes av under timmen vilket inte verkade göra varken till eller från. Tack och lov så sov han bra fram tills vi väckte honom kl. 7 och det var en mycket trött kille som inte ville vakna då. Hela förmiddagen har han varit trött och gnuggat sig i ögonen så nattens uppvak har definitivt tagit på honom.

Så om natten var ett baksteg eller inte vet jag inte riktigt, men det kändes definitivt så när kl var 01:30.

Tack än en gång för dina ord. Då vet vi i alla fall att vi är någorlunda rätt på väg.

Kram från Augusts mamma

[annawahlgren]

Tack, miar 70

Välkommen är du

När vi går och lägger honom busar vi med honom i sängen, vinkar godnatt till lampan och säger godnatt till honom. Den ena av oss går ut medan den andra stannar kvar och solfjädrar honom ca 2 minuter till han har lugnat ner sig.

Busa inte med honom i sängen. Busa utanför Själva läggningen ska ta högst två minuter. Det är bara att lägga ner, trycka till betryggande och hastigt avslutningsvis, och genast gå ut med ramsan, bortvänd, och fortsätta ramsa bort, medan du / din barnafar drar till sig öronen från tröskeln och därmed alla orosvargar. (Och störtar till de andra sjutton bebisarna i rummet intill, som verkligen vrålar 8-[ )

Nu har ni gjort en ganska utdragen ceremoni av själva läggningen, och därför vaknar han om och om igen. Han finner sig ensam och frågar efter er underhållning, som han tror hör till sängen och sovandet /omsomnandet varje gång.

Bara en av er ska alls gå in och lägga.

I och med att ni inträder i rummet, det integritetsheliga, är det ren och tvättäkta saklighet som gäller. Med betydligt större förtroende för lilla barnet

"Logiken" kan man efterlysa. Förklaringar till allt möjligt kan man också efterlysa. Men på er ankommer att ta ledningen och se framåt - minnas vad det var ni ville uppnå och se till att ni kommer dit, för lilla älsklingen skull (och för er egen. Så ställ inte frågor, ens för er själva - ge svaren

Läs på igen och igen för pepp Så att ni inte står där och frågsr er - eller varandra - eller ännu värre, lillla barnet, om vad ni ska göra och inte göra.. Det gäller att ni vet exakt vad ni gör och varför

[Augusts mamma]

Hej Anna och tack för ditt svar.

Jodå, vi har läst och läst och läst din bok, men som vi har förstått det så ska skrattet till go'nattet vara också i sängen. Innebär det också att godnatt till den som inte lägger ska ske utanför rummet likaså godnatt till lampan? Eller ska jag tolka det som att skratt och godnatt sker i rummet, men inte i sängen? Vi har hittills inte varit osäkra, men nu blev vi det.

Hälsningar
Augusts mamma

[susanneethel]

Skrattet till godnattet ska vara i något annat rum, så har jag fattat det. Vi har iallafall gjort så hela tiden.
Sedan godnatt till lampan och godnatt till er i sovrummet. Bara ner i sängen sen, med tillrättaläggande.

[annawahlgren]

Tack, susanneethel

Ja, det gäller atinte dröja på tröskeln, som sagt. Eller i rummet. De allra första kurnätterna kan båda de ömma vara med och natta, absolut; så som ni gjort - att en går ut och den andra lägger. Men på det här stadiet, när det handlar om två minuter och sakliga två minuter, ska allt som hör till skrattet, maten, umgänget och godnattet till annan öm förälder /eventuellt andra personer, ske utanför det rum där lilla älsklingen ska sova.

Man kan förstås med barnet på armen säga godnatt till lampan och släcka, och man kan natta nallen och dutta med det ena och det andra. Men man måste tänka UT - inom två minuter INTE fastna vid sängen.

För då väntar sig lilla barnet att man står där och hänger nästa gång också, när det vaknas till

Små barn gör som vi lär dem.

[Sessan]

Hej Agusts mamma ( och pappa )

Läste din historia och tänkte på när Lillen var olycklig och du ramsade. När sedan ramsan tog efter en timme så undrade du varför ?

Min reflektion är att det var först då han var mottaglig för ramsan. Min dotter kan tjuta, gråta, hojta, skrika och jag svarar inte förrän jag hör att hon ber om hjälp - då kommer ramsan och då svarar hon med att somna.

Låter hårt kanske men det är det inte ( jag sitter vid datorn , 2 m från hennes rumsdörr) jag har bara lärt mig att lyssna av henne.

Här gör vi så att tjuter Saga efter 45 min när vi lagt henne så lyssnar både maken och jag - när vi sedan har kommit fram till vad det är ( om hon är arg, ledsen, tycker synd om sig själv eller vad det nu månde vara) så ÅTGÄRDAR vi bara när hon ber om hjälp.

Så prova med att lyssna och jag lovar att du snart kommer höra minsta skiftning i sonens höga tjut.

Litet tips bara från en som inte är lika duktig som de övriga du fått råd utav.

/Sessan, mamma till Saga 13 mån som är ryggkurad och sover som en stock

[annawahlgren]

Tack, Sessan

som vi har förstått det så ska skrattet till go'nattet vara också i sängen.

Nej. Utanför, i vardagsrummet, var som helst, men inte i rummet där barnet ska sova och inte i sängen.

Dit in går den av er som lägger, efter att den andra pussat godnatt (utanför), och läggningen är saklig och enkel. Lampan kan man natta och släcka tillsammans, med barnet på armen, men sedan är det sängen, utan några åthävor alls. Det är den proceduren som ska ta högst två minuter, allt som händer inne i barnets rum, alltså.

Skrattet-till-go'nattet får, bör och ska ta betydligt längre tid än så

Jag skrev det ju ganska tydligt sist, gjorde jag inte

Så läs på igen och igen, och läs lika noga som du nu (inte) gjorde med det jag redan skrivit till dig