"Ber om hjälp" med att vända sig.

Lillamolntuss · Inlägg av **Lillamolntuss** » ons 26 jan 2005, 10:18

Hej experterna!
Lilla tjejen fyller 8 månader idag och vi påbörjade kuren för 24 dagar sedan. Det händer i stort sett varje natt att hon ber om hjälp att vända sig. Då ligger hon oftast på rygg upptryckt i ett hörn och sprattlar och det ser faktiskt ut som om hon inte kan vända sig själv. Att det inte finns rum...

Har ju läst några trådar här så jag vet att jag borde avvakta och låta henne reda ut det själv, men... hur länge ska jag avvakta? De gånger jag gjort det skriker hon upp sig mer och mer. Vänder jag henne somnar hon om.

Tips, någon?

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 26 jan 2005, 10:20

8) Jag hade snabbt som attan vänt på henne ett tag till - under de nattliga äventyren. Det brukar gå över på ett par veckor. Insomningen är en anna femma där jag hade avvaktat så som innan beskrivet!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » mån 31 jan 2005, 00:57

Hej!
Vi har samma problem med vår kille. Efter att vi kl. 20.00 solfjädrat och gått ut med ramsan händer det ofta att han börjar skrika upp sig lite. Brukar då gå in och kika på honom (utan att han ser mig) och hittar honom oftast på rygg. Uppfattar detta som att han ber om hjälp att vända sig. Har därför börjat med att genast lägga honom tillrätta på mage, solfjädra och gå ut med ramsan. Oftast somnar han då genast eller så vänder han sig ytterligare en gång till på rygg och "ber sedan om hjälp" att vända sig på mage.

Därefter sover bra ända fram till 5-, 6-tiden då han vaknar och "ber om hjälp". Hittar då alltid honom åter liggande på rygg. Har försökt ramsa honom, men han skriker bara upp sig värre. Brukar därför snabbt vända honom på mage och solfjädra varefter han snabbt somnar om.

Börjar bli lite tveksam om jag gör rätt. Han är 6 månader och vänder ju sig hur bra som helst från rygg till mage på dagen. Då borde han väl kunna göra det även på natten? Började kura honom utan större problem i början av januari. Är glatt överraskad att det gått så pass bra som det gjort! Det är först den senaste veckan han har börjat strula med att vända sig på rygg och sedan inte är nöjd med det.

Någon som vet om det är riktigt att vända honom tillrätta? Eller är jag inte klar med "kurningen"? Borde jag istället tjata på med ramsan för att få honom att somna om själv? Likaså vid läggningen?
Jättetacksam om någon kan råda mig.

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » mån 31 jan 2005, 07:59

Hjälp!

I natt vaknade han 6 gånger! Rekord! (Verkar bli fler och fler gånger för varje natt. Natten före vaknade han 3 gånger) Alla gångerna låg han på rygg och ville, som jag tolkar det, "ha hjälp med att vända sig". Försökte ramsa lite varje gång, men han skrek bara upp sig värre, Vände därför på honom rätt snabbt och lade honom tillrätta på mage. Tystnar då direkt och somnar om utan större krångel.

Men gör jag verkligen rätt? Finns det risk för att han vaknar ännu oftare genom att jag gör så här? Förstör jag för både mig och honom i längden? Har jag kanske inte kurat klart ännu? Tycker att både han och jag nu börjat sova sämre än innan kurningen då jag tog upp honom och ammade honom 2 ggr/natt. Vill ju att han skall kunna somna om själv även om han ligger på rygg. Eller är han för liten för att förstå att han måste vända sig på mage själv?

Vore så tacksam om någon här kunde råda mig.
Tack på förhand!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » mån 31 jan 2005, 08:49

När jag har haft det "så" med de mina så har de sovit i samma rum som mig - bredvid min säng. De har då varit runt 5 månader och inte "flyttat ut" ännu. Då har jag vaknat till vid första grymtet och snabbt som attan vänt tillbaka dem = de har inte ens noterat vad som hänt. Så har det då hållt på en vecka eller två - därefter har det "gått förbi".

I Mamma 2004´s fall så undrar jag om du ingriper så som ovan beskrivet? För om han hinner "be om hjälp" på natten så blir det inte bra. Då blir det som så att han hinner han uppfatta situationen och upplever att han behöver hjälp för att somna om. Resultat: man "fastnar". Därför kan du göra på två olika sätt på natten - tycker jag.

Antingen så gör du "snabb som attan"-tekniken ELLER så ramsar du och vänder honom som kristilldelning. Tänk efter noga! KAN han vända sig BRA på dagen så kan han vända sig på natten också. OM/NÄR du vänder så gör det på ett sådant sätt att han "tror" att han gjort det själv! Dra lite i ena armen så att han själv snurrar till det!

Vad det gäller nattningen så avvakta till s han BER om hjälp och även där "drar" du honom runt så att han känner hur han ska göra!

Lycka till!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » mån 31 jan 2005, 10:40

Tusen tack för rådet!

Om jag väljer att ingripa direkt och "hjälper" honom att vända sig då han vaknar på natten. Bör jag då säga något alls samtidigt som jag gör det? vad skall jag i så fall säga? Ramsan 1 gång kanske? Är rädd för att jag skrämmer honom annars om han inte hör min röst.
Kan tillägga att vi sover ännu så länge i samma rum, men hans säng är avskärmad så han inte ser oss. Vi håller på att bygga om så att han ska få eget rum så snart som möjligt.

Gäst · Inlägg av **Gäst** » mån 31 jan 2005, 12:40

Om du ska köra "snabbt som attan" så ska du inte ens känna att du behöver säga något - så snabbt ska du ingripa. Innan han förstår att han är "vaken". Du säger ju själv att han somnar så fort du vänt honom och då ska du ju utnyttja det och få honom att tro att han fixade det själv! Gör alltså ingen affär av saken - ge honom hjälp till självjhälp genom att starta vändandet åt honom!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » mån 31 jan 2005, 13:44

Jättetack för snabbt svar!

Jag skall köra med nya tag i natt.
Du får höra hur det hela fortlöper

lilltjejen · Inlägg av **lilltjejen** » mån 31 jan 2005, 21:49

Vi vände och vände och vände och vände och vände....

....snabbt som attan varje gång vi hörde att hon låg på rygg men innan hon vaknade. Gick superbra (förutom att det blev en del spring för vår del), hon sov vidare lugnt och tryggt (precis som vi ville ha det).

Nu kan hon vända själv!!!!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » mån 31 jan 2005, 23:25

Hej "Lilltjejen"!

Tack för inlägget!
Förlåt en dum fråga, men hur kunde ni "höra" att hon låg på rygg? Eller kunde ni samtidigt se ifrån er säng om hon låg på rygg eller inte?
När det gäller oss så ligger vår son fortfarande i spjälsäng inne hos oss, men bakom avskärmning. Så han ser oss inte om han skulle vakna. Däremot kan jag, om jagställer mig upp, kika in på honom mellan springorna i avskärmningen (skärmväggen står brevid min säng). Jag vaknar av att han skriker/gnäller. Kan inte enbart av hans läten veta om han ligger på rygg eller ej. Men då jag sedan kikar in på honom så ligger han oftast på rygg.

Ikväll somnade lilleman dock utan protester och utan att strula med att vända sig på rygg. Jollrade bara lite och knoppade sedan in på nån minut. Hm....får väl se hur natten blir! Jag bereder mig nu på det värsta trots allt. Tar ensam natten. Gubben får flytta ut så han är pigg på jobb i morgon

.

Lillamolntuss · Inlägg av **Lillamolntuss** » tis 01 feb 2005, 15:48

Bra fråga det där hur man vet. Av någon anledning hör jag på skriket att hon ligger fel. Hur? Ingen aning....

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 01 feb 2005, 15:50

Mamma2004! Se till att du kan kasta ett getöga från sängen!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » tis 01 feb 2005, 18:00

Hej!
Här kommer en liten rapport om hur natten fortlöpte:

Vid läggningen somnade han utan ett knyst.

Under natten vaknade 4 ggr. Så fort han pep till var jag där och kikade på honom bakom skärmväggen. 3 ggr. hade han vänt sig till ryggläge. Jag skyndade mig då att vända honom så diskret som möjligt och utan att säga något. Därefter "solfjädrade" jag en superkort stund och smög sedan tillbaka till min säng. Han somnade snabbt om samtliga gånger.

Den fjärde gången han pep till låg han fortfarande på mage. Därför lät jag honom vara. När han ökade lite i röststyrka ramsade jag mycket lungt 2x. Därefter tystnade han och somnade han om rätt snart.

På morgonen skrek han till vid 6-tiden. Då låg han också på mage. Avvaktade lite. När han höjde röststyrkan ramsade jag 2x, men det hjälpte inte. Innan han skrikit upp sig alltför mycket steg jag upp och solfjädrade honom en kortis, så pass att han lugnade ner sig. Smög sedan tillbaka till sängen. Han gnällde en liten stund, men somnade sedan om och sov ända till det var dags att väcka honom kl.07.30. Är lite tveksam om jag gjorde rätt i det här läget? Eller borde jag inte ha "solfjädrat" utan edast ramsat honom?

Jättetack alla ni som engagerat er i min fråga!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 01 feb 2005, 19:53

Helrätt! Klokt agerat och resonerat!

Du kan backa på solfjädern när det "lugnat ner" sej lite. Men som du gjorde i detta exempel så var det ett skolboksexempel!

mamma2004 · Inlägg av **mamma2004** » tor 03 feb 2005, 00:19

Hej!
Natten fortlöpte ännu bättre än föregående.
Behövde inte stiga upp och solfjädra någonting alls under natten! han gnällde några gånger (kanske 3ggr.), men varje gång när jag kikade på honom låg han fortfarande på mage eller havvägs på sidan. Avvaktade lite och ramsade lungt 2x då han började höja rösten. Då tystnade han direkt och somnade snabbt om.

Sov ända till kl.07.10. Låg sedan och gnällde en stund. Han låg även då på mage. Försökte ramsa, men hjälpte föga. Han blev bara otåligare och otåligare. Gjorde därför morgon 07.20 så att han inte skulle hinna skrika upp sig alltför mycket. Upptäckte att han hade bajsat. Kan ju kanske vara förklaringen till att han inte kunde somna om.

I natt låg han alltså inte på rygg någon av de gånger som jag vaknade av hans gnäll/skrik. Kan han redan ha börjat lära sig att vända tillbaka sig på mage? Eller kanske han har insett att han skall hålla sig på mage och inte försöka vända sig alls?

Har förstått att detta fenomen med att han "ber om hjälp" med att vända sig kan hålla på ett bra tag till. Men det verkar ju ändå gå i rätt riktning

Så, TACK ALLA NI som hjälpt mig med råd och uppbackning här! -trots att det inte var jag som startade tråden.
Ber förstås att få höra av mig igen om det krisar till sig