Min första fråga till er är hur jag gör då det känns som inget hjälper då hon ska somna om hon inte får nypa mig i armen för att lugna ner sig? (Detta gjorde hon även innan vi började kuren, men då i och med att hon somnade på mitt bröst.) Samtidigt med detta (min rygg håller på att gå av...) solfjädrar jag henne med lite "gung"/vaggning i sidled. Buffning tar jag till i liten skala då hon börjar sprattla igång sig. Hon somnar efter en stund med denna behandling, men det känns ibland som om hon redan somnat då hon släpper "nyp-grepp" och jag kan gå ut med ramsan. Nästa fråga gäller vad ni tror om att jag imorrn kväll, dvs den 4e natten, ber min sambo ta stafettpinnen med risk för att han inte riktigt "följer boken"? Han tror inte på metoder som denna, utan påstår att han har barn sen tidigare och vet hur man gör och att han inte klarar att dottern gråter då hon ska sova... Känns tufft att stå på sig, men jag har precis börjat jobba igen efter ett års ledighet, så att inte få sova på nätterna känns väldigt väldigt jobbigt... Därav har jag tagit detta beslut om att genomföra SHN-kuren utan att fråga honom till råds. Frågan gäller då - om han inte gör "som han ska" - blir hela kuren onödig och jag måste börja om för att "reparera" hans ev misstag? Isåfall stannar jag hemma imorrn från min aktivitet för att slippa köra från början igen...
Tusen tack på förhand för hjälpen från en trött mamma som tvivlar på sin "mamma-förmåga" emellanåt...
Har ni skrattat ordentligt innan? Hos oss är det väldigt avgörande. 