3½ mån - matvägrar på dagen...

[Frökenfräken]

Min son, född i maj, har alltid sovit och ätit bra. Standardmodellen från start, helt på eget bevåg. Nu, vid 15 veckor har dock ett mat-och-sovkaos infunnit sig sedan en vecka tillbaka.
Sonen är alldeles för intresserad av vad som försigårruntikring när han ska äta, och släpper bröstet, böjer sig bakåt och spanar. Han blir bara arg om jag försöker truga. Följdaktligen äter han dåligt på dagen, något som han tar igen på natten, i lugnt och ro och mörker...
Vi är uppe i tre nattmål, plötsligen, och mycket trasiga nätter.
Jag misstänker att det dels är en motorisk färdighet, han är så stark i nacken att han kan lyfta på huvudet och spana nu. Till detta kommer väl även hans starka strävan efter social delaktighet, som vi tycker att vi har tillgodosett bra... Men det kanske vi inte har?

Villrådig... Vill komma tillrätta med våra fina rutiner igen. Men var ska vi börja?

[LindaVega]

Hej

Ett tag var jag tvungen att gå undan med Vega när hon skulle äta ( ammas) Antingen låg jag på sängen eller så lade jag en liten filt över huvudet för att skärma av. Nu var hon lite äldre när detta började, men jag känner igen mig i din beskrivning. Det var ganska jobbigt eftersom jag kände mig låst och stressad, men så fort hon fick lugn och ro så åt hon bra och då kunde jag slappna av.

Kan du inte ta det lite lugnt några dagar, hitta ett bra ställe hemma med få synintryck där du kan ge mat. Fortsätt att hålla schemat så gott det går så är ni förhoppningsvis på banan snart igen.

Linda

[kokos]

Det där upplevde vi med stora killen. Han blev för nyfiken för att äta. Så vi fick lägga nåt över ögonen på honom och då åt han, eller så fick jag dra ner rullgardinerna när jag skulle amma. Han var väldigt social då och det var helt omöjligt att amma "bland folk" för då skulle han bara charma in sig hos någon.

Som tur var höll det bara i sig någon/några veckor och sedan körde vi kuren (när han var 4 1/2 månad) och då blev det ju inga nattmål så då var han ju så lilla tvungen att koncentrera sig på dagarna för att få i sig något.

[Ewa]

Samma här, med lilla Disa. Rätt hopplöst med en liten storebror som var fasligt intressant att studera hela tiden... Allvarligt talat höll det på att ta knäcken på mig, men tack vare en gudomligt snäll mormor som kunde komma och hjälpa till fick vi styr på det.

Amningsmottagningen svarade mig att det är jättevanligt just i 2,5-3 mån när de upptäcker världen, "men det går över på någon vecka"... Inte här. Och inte med vänner som jag sedan fått höra haft samma problem.

Men det går att lösa. Eller åtminstone löste det sig hyfsat för mig. Just genom att skärma av och göra så lugnt och mörkt som möjligt = fritt från intryck från omvärlden. Det kan man ju ägna sig åt efter matstunden . Och sedan var det lättare att få henne att koncentrera sig på maten när hon var lite sömnig, antingen när hon precis vaknat (eller blev väckt) och/eller när det började närma sig sovdags igen.

Det gjorde att jag fick lägga en längre paus en Standardmodellen (som jag med strålande resultat använt på båda mina) påbjuder under ett par månader, för hon kunde inte slurka i sig allt på en gång. När jag försökte truga då blev det krig , så det slutade jag snabbt med.

Nu är hon snart 7 mån och äter mer vanlig mat och slurpar i sig bröstmjölken på 5-10 minuter i en följd per mål och lyckas fokusera på uppgiften trots en stojande storebror

Lycka till!

[Gäst]

Hej!
Min andra son var otroligt strulig med amningen, precis som du beskriver. Det började vid 2,5 månad, och blev inte bra förrän jag kurade vid 10 månader (jag hade nästan lagt ner amningen då, men den fick en nystart och han ammade länge!) Så mitt stalltips är: kura nätterna!
hej från Åsa

[Sullan]

min tremånaders kille har sedan en vecka tillbaka totalt matvägrat på dagarna och har gallskrikigt så fort jag har försökt mata honom så vissa dagar har det tagit upp till 5 timmar mellan måltiderna. Har varit helt förtvivlad. Nu har jag ammat honom i ett mörkt rum och slutat truga för det gör honom vansinnig så jag hoppas att det ändrar sig.

Hoppas det löser sig snart för dig för jag vet att det är jättejobbigt!

[Gäst]

Hej Sullan!
Jag tänker på några saker, som kanske kan underlätta för er. Som jag skrev delar jag din och flera andras erfarenhet med amningstrubblet, och jag vet att det är väldigt påfrestande. Du kanske vill läsa ett inlägg som Anna W nyligen skrivit om små mattrasslare, sök på ordet "mattrasslare" i search så tror jag du hittar det.

Det är jättebra att du redan prövar med mörkt rum, och att inte truga . Det är jätteviktigt att inte tvinga när det blir så här, för det gör bara saken värre. Min erfarenhet är att det lätt är så att hela den viktiga dygnsrytmen med mat och sömn blir lidande när maten börjar krångla. Svårt att sova gott utan mat, och svårt att äta när man är för trött!

Har du kurat ditt barn? När han inte längre kan äta på nätterna MÅSTE han ju äta på dagarna! För inget barn vill svälta

När det blir strul med amningen kan man pröva att:
genomföra ett "kurschema" med slut på nattamaten.
inte tvinga som jag redan skrivit. Inte hålla huvudet så att han inte kan röra det. Dock behövs ju ett säkert handlag, så att ungen märker att du vet vad du gör när du ska mata honom. Du kan också "amningsträna", vilket jag vet har hjälpt vissa mammor. Det går ut på att komma tillbaka till "hud-mot-hud-stadiet". Man ligger med barnet på bröstet, utan att försöka amma, kanske med nån liten rolig sak att titta på liggande på dig. Detta gör man ett par stunder varje dag. Efter några dagar kan man prova att ge bröstet efter en stunds gosande i sängen.
amma när det är som lättast. För oss var det innan sovstunderna, när han var på väg att bli lite "sleepy", för andra är det precis efter att barnet vaknat. Jag lugnade honom först med nappen, så att han blir just lite borta. Då kunde han ta bröstet. En annan mamma la ner ungen i vagnen och vagnade en kort stund, innan hon tog upp och gav bröstet.
kanske prova flaska??? Om det blir för jobbigt runt maten kommer det påverka både honom och dig negativt. Då kan det faktiskt bli en befrielse att flaskmata istället.

Detta händer ibland! Försök att behålla lugnet, det är väldigt påfrestande, men försök! För dessa små trasslare kan det ofta vara en lättnad att få börja äta på sked, och han har snart åldern inne för det!

Min son började i princip amma vid 10 månaders ålder, 3 dagar efter att vi påbörjat kuren! Så jag tror (vet) att detta med rytmen och sömnen är viktigt för att komma på banan igen!
Lycka till och skriv igen om du vill ha lite pepp!
kram från Åsa

[Sullan]

Tack för ditt svar! Som du förstår är jag jättetrött på detta men som tur är är killen jättego när han inte äter. bra med lite handfasta tips, jag behöver alla råd jag kan få. Har testat med flaska men han var lika hysterisk då också.

Det värsta är att jag blir så låst till hemmet eftersom det är ju omöjligt att ge honom mat någon annanstanns så jag längtar efter att börja med smakisar.

Nu ammar jag honom mest liggandes för då fungerar det bäst. Ska peppa mig och genomföra en kurning om någon vecka. Återigen, takc för ditt svar!

Kramar
Sullan