Natt nr 10 har gåttoch vaknar fortfarnade varannan tim

[Mariemumsan]

Håller på att ge upp hela kuren. Vår 23månaders flicka vaknar ca 5 ggr per natt och hoppar ur spjälsängen och skricker. Vi har kört solfjädern, ramsan, ja vi har försökt allt men nu ger vi snart upp och lägger henne i vår sängen (igen). Nu säger hon bla "mamma sitta stolen" för att hon vill att jag skall sitta på stolen utanför dörren.
Vad ska vi göra snälla hjälp någon.

[Gäst]

Som jag kan se det så saknar du den där känslan som förmedlar till ditt barn att det är en förmån att få sova på natten. Dina tidigare inlägg berättar om att du "genomlidit" nätterna i kuren och med det förhållningssättet blir det så som du har det nu. För att fundera kring ditt tankemönster och kanske den här tråden kan ge inspiration! Kör sedan "finn fem fel" i ditt tankemönster och verktygande så ska du se att du hittar det som du kan förändra ditt förhållningssätt till ett mer vinnande sådant!

http://www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=5122

[Mariemumsan]

Har nu gett upp. Det fungerade inte. Det blev ingen förbättring trots ramsade och ständig bevakning utanför dörren. Nu vaknar hon och får komma till vår säng. Vi orkade inte helt enkelt. Ingen som helst förbättring efter 10 dagar fick oss att ge upp. Kuren funkar kanske inte på alla barn???

[annawahlgren]

Tråkigt, tråkigt Ändå försökte barnet självt tala om för dig hur du skulle göra Helt enligt SHN-kuren för lite äldre barn

Så det är nog så att kuren inte fungerar på alla föräldrar, snarare

[Mariemumsan]

Men jag har suttit utanför dörren på stolen i 10 dagar utan någon förbättring. Vad gör man då?

[annawahlgren]

"Vi har kört solfjädern, ramsan, ja vi har försökt allt men nu ger vi snart upp och lägger henne i vår sängen (igen)", skriver du.

Man följer kuren för lite äldre barn. Ägnar sig inte åt den här sortens trafik där man "försöker allt" dvs oupphörligen förvirrar barnet.

Man lär sig låta barnet vara i fred.

Man "backar", dvs sitter lite kortare för varje kväll och avlöser sig själv med ramsan.

Man känner förtroende för barnet, vilket du verkligen hade anledning till - hon försökte ju hjälpa dig

[Mariemumsan]

Hon hoppar ur sängen varje gång så jag måste trafikera hennes rum genom att gå tillbaka med henne. Lägga henne ner utan att saäga något och ramsa mig ut. Ramsa utanför dörren har inte fungerat då hon redan hoppat ur sängen. Jag försöker verkligen minimera trafiken. Men det här med ramsandet har inte bitit på henne.

[Ebbab]

Hallå Mariemumsan! Hur går det med sovandet?
Jag har läst dina inlägg och undrar. Jag hoppas att du läser SHN-boken igen och gör ett nytt försök, för även om du inte lyckades förra gången så finns det faktiskt inga hinder att lyckas nästa gång!

Vi kurade vår 3-åring några veckor före jul. Första två kvällarna satt jag utanför dörren och "jobbade" med viktiga saker, med öronen på helspänn så jag kunde störta upp så fort lillpajsaren var på väg ur sängen. Hände sådär tusen gånger. Oavsett hans skrik och ifrågasättande var ramsan det enda han fick i ord av mig. På natten bäddade jag en madrass och låg en bit utanför hans sovrum så att jag skulle hinna in innan han hann ut genom dörren. Jag såg till att han inte visste att jag sov där för hans skull, dvs han såg inte bädden på natten och på morgonen skyllde jag på att jag hade ont i ryggen.
När han leddes tillbaka försökte jag låtsas så lite om honom som möjligt, och ramsade endast på väg ut. Jag såg också till att hålla mig totalt iskall till hans arga utbrott (vilket kan vara svårt, när man känner sig som en rutten potatis ).
Tredje kvällen hade jag flyttat till nästa rum men fortfarande med vidöppna öron. Likaså på natten var jag fullt beredd att gå upp. Fyra nätter tog det.
Jag tror att orsaken till att kuren drog ut på tiden var att du inte backade, dvs trappade ner på din uppmärksamhet mot tösen.

Men nya tag! Jag lovar att det går! Odla tanken att du aldrig ger dig, du är mer envis än tösen. Då har du vunnit halva slaget. Bestäm dig för att det går och att du gör det för hennes bästa. Att kunna sova i egen säng hela natten ger en stor trygghet och ett bra självförtroende. Det kunde jag direkt se på vår grabb. Han sover nu hela nätter för första gången i sitt liv, och han tycker det är underbart

[Ebbab]

Läs även denna tråd:
http://www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=5617
Där får du kanske andra tips.

[Mariemumsan]

Tyvärr har vi givit upp. Hon brukar lägga sig vid 19.30 och sedan sover hon till ca 22. Sedan börjar hon att vakna med ca 30 minuters intervall. Vi har ju som sagt hållt på med ramsan i över 10 dagar utan någon förbättring. Nu får hon ligga i våran säng efter att vi gått och lagt oss. Vad vi märkt är hon verkar drömma väldigt mycket, eftersom hon skriker i sömnen och ibland sätter sig upp och skriker sovandes.

När vi kurade minimerade vi aktiviteten i hennes rum dock var vi tvugna att gå in eftersom hon alltid hoppade ur sängen.

[annawahlgren]

Tråkigt men sådant händer Orkar man inte så orkar man inte.

Vi får hoppas att status quo fungerar just som status quo, ett tag, åtminstone, så att ni får sova alla.

Tycker du sedan att situationen blir ohållbar och vill förändra den radikalt, är du så välkommen tillbaka