Hur som helst det var inte problemet egentligen, när jag lägger henne och ramsar mig ut kollar hon upp och börjar gråta/gallskrika (varierar) i ca 15-30 sekunder ibland en gång ibland två sen tystnar hon och somnar. Men det känns ändå fel att hon ska behöva gråta det sista hon gör innan hon somnar, tips och råd på vad vi kan göra? Har avvaktat för att se om det vänder tillbaka som innan då vi bara la henne ner och hon somna lugnt och tyst men inte hänt än.
På kvällarna har det fungerat bättre, bara ibland det har varit som under dagen.
Har funderat på att dra ner till en sovstund på dagen men hon är fortfarande trött där på förmiddagen, brukar det vara en vaneperiod för att gå över till en sovstund eller ska jag vänta ett tag till hon verkar vilja vara vaken längre?
Inatt hände också något som inte hänt förr, hon vaknade kring 04 och gallskrek min sambo gick in och gjorde allt fel och lyfte upp henne in i vårt rum för att sedan ta tillbaka henne till sängen. Han var där en stund och sen gick han ut, hon grät lite grann men tysta snabbt. Dock kunde vi höra av och till att hon nog låg vaken där inne vet inte exakt om hon somna om något eller inte kring 07 steg vi upp. Vi brukar göra morgon mellan 07 och 07.45. Ibland känns det som att hon har legat vaken en bra stund men då hon inte säger något är det svårt att veta bara en känsla. Förhoppningsvis var det kanske en engångsgrej men några tips och råd när sådant händer?
Många funderingar, tacksam för hjälp.

/Johanna