Kurade tvillingar - tacksam för råd om justeringar!

[Sannawallin]

Hej!

Jag har just kurat mina tvillingpojkar I och O, som är snart nio månader. Idag var sista dagen på uppföljningsveckan och det har gått bra! Framförallt I har sovit flera 12-timmarsnätter då jag inte hört ett pip och fått väcka honom kl 7 när det är dags att göra morgon. Men jag har lite frågor jag hoppas jag kan få råd kring; saker jag tänker att jag kan justera under tiden som kommer.

O vaknar gärna 6.15-6.20 fast han ska sova till 7. Jag har kurat bort ännu tidigare uppvak (vid halv fem, fem) då han vaknade och gnällde. Men när han vaknar efter sex är han glad och börjar jollra. Jag ger en snabb och bestämd ramsa så fort han sätter igång och det hjälpte mot gnället vid fem, men inte mot jollret en timme senare. I morse låg han visserligen kvar i sängen till 6.50 då jag använde marginalkvarten och valde att göra morgon. Men det är inte alltid han är på så gott humör att det funkar. Vill inte låta honom ligga och skrika - särskilt inte eftersom har riskerar att väcka brorsan… Jag vill ju också att de ska vara synkade! Så hur får jag bort den här tidiga tiden? Vi har ordentligt mörklagt och han är proppmätt när han lägger sig på kvällen. Har testat med husljud och dammsugning men tystnad funkar bättre, då ligger han nöjd längre. Just kväll är jag lite pirrig eftersom de nu delar rum igen efter att ha kurats i varsitt rum på landet, tänk om O väcker I morgon bitti…?

En annan fråga är hur jag ska få dem båda att sova hela en och en halv timmen mitt på dagen. Ibland vaknar de redan efter en halvtimme och då är det extremt svårt att få dem till ro igen eller att "bara" ligga kvar med hjälp av ramsa och påminnelse. Har även testat att inte säga något alls, använt husljud, musik osv. i stället men det verkar inte bita. De vill upp!! Hur ska jag tänka här? De sover i sina sängar på dagen.

Sedan är det nattningen. O tar ibland fortfarande uppåt 20 minuter på sig att somna och då är han ofta riktigt upprörd. Jag vet att han "får" reagera men jag har svårt att avgöra om han är arg eller ledsen, han har liksom ett ledset sätt att låta. Jag har "backat" och gått in och buffat igen, håller nu på att avveckla buffningen för att bara ramsa en gång (eller med en eller ett par påminnelser), men han är ibland så himla upprörd/ledsen att jag känt att det börjar likna femminutersmetoden. Vi skojar och busar rejält ända ned i sängen. Ändå blir båda spända så fort vi kommer in i sovrummet. I somnar dock på en eller ett par minuter, men O protesterar alltså länge och ledset. Hur göra med det?

En sista fråga: vi går oftast ut med vagnen efter middagsluren. O somnar nästan alltid i vagnen och då låter jag honom sova fem minuter. Men frågan är om jag skulle lägga in ett längre sovpass på 20 min där? Och i så fall korta förmiddagsluren? De är alltid väldigt trötta efter 17 men inte övertrötta (?) vid läggning.

Vårt schema
07 Välling
08 Andra frukost, smörgås tillsammans vid matbordet
09-09.45 Förmiddagslur
11 Lunch ("riktig" mat)
12.30-14 Middagslur
14 Mellanmål (ersättning)
17 Gröt (tänker införa "riktig" mat här också de närmaste dagarna)
18 Bad, skoj, välling
19 Godnatt

Oj, långt blev det, men jag är tacksam för råd!!

[Manfred10]

Hej och välkommen hit!

Mat, mat och mera mat! lunchen kan ligga närmare luren så att de är helt mätta! Sömnbehovet ligger på 14h så jag skulle satsa på att korta ner fm-luren till 20 min. Lägga dem 9.30 för att undvika övertrötthet till långa luren.

Jag skulle använda mig av solfjäder tills de somnar om om det är kris på lunchen, så att de får in luren i kroppen. Men mer mat och ett mörkt rum även dagtid hjälper nog till. Och mycket utevistelse och golvtid så de får jobba sig trötta. Hur ser era dagar ut?

Joller på morgonen är bara trevligt men övergår det till ledsamheter är det en annan sak. Pangramsa hade du redan provat? Killarna kan oxå ha en släng av 8-månadersångest, kolla in detta i barnaboken eller i trådar här på forumet.

Jenny

[Sannawallin]

Tack för svar!!

Som jag fattat det är vi precis i gränslandet mellan 14,5 och 14 timmars sömn. Menar du alltså att jag ska skära ned fm-luren till 20 min utan att lägga till någon eftermiddagslur (annat än 5-minutare)? O skjuta på lunchen till 11.30?

Vad säger du om nattningen - O som precis i detta nu är jätteupprörd - och som ofta är det vid nattningen. Kan ta 20 min el mer och då har jag de senaste kvällarna gått in och buffar kort för att han ska komma till ro. Har försökt m solfjäder som markering där men kort buffning och ut med ramsan funkar bättre. Ja, kan vara åttamånadersångest, han är också väldigt mammig just nu. Såklart önskar jag att såsmåningom få lägga ett nöjt barn som somnar för att det är så skönt...

Våra dagar: Mellan frukost och första luren är det "golvtid" de kryper, står (med hjälp) går i gåstol, leker med sina leksaker. Efter första luren går vi ut i vagnen någon halvtimme, trekvart. Sedan lunch, golvtid, middagslur och mellanmål och efter det går vi oftast ut ca 1 1/2 - 2 timmar. Vi har varit på landet hela sommaren så de får mycket frisk havsluft! Efter middagen är det golvtid igen och sedan bad, skoj, välling och gonatt. Idag har vi varit inne i stan och de har suttit mer än vanligt i vagnen - det märktes för de var superaktiva efter vällingen, då de vanligen brukar vara väldigt trötta...

[Sigyn]

När vi kurade vår son tog det ca en månad innan vi fick lugna läggningar. Han höll vanligtvis på i 20 till 25 minuter varje kväll, det var skitjobbigt rent utsagt. Jag fick då rådet att backa, inte göra någonting, bara husljud. När han väl ger sig sen sätter du in en bekräftelseramsa. Går du in och buffar så kommer du bara jaga in vargen igen och ni kommer aldrig ifrån nuvarande situation. Han vet vad som gäller, han ar bara inte riktigt hittat säkerheten än, som då syskonet redan gjort antagligen.
Ha is i magen, BACKA, och låt det ta någon vecka så kommer det ge sig

[Manfred10]

Du kan lägga in en kort lur på eftermiddagen om det passar. 20 min i vagn kanske, men inte senare än 16, kanske 16.15 annars blir nattningen klurigare.

Försök lägga in nåt pass med social delaktighet oxå. då sätter du grabbarna förslagsvis i sina matsolar och placerar dem bredvid dig när du ex. Diskar, lagar mat, målar, syr, när övriga familjen äter etc. Ge de små något att hålla i händerna som hör din syssla till. En slev, pensel, diskborste osv. Tacka sen så mycket för hjälpen när de ledsnar efter10-20 minuter då kan de gå vidare med sin golvtid. Alla behöver känna sig behövda i flocken.
Och mycket, mycket Skratt, särskilt vid läggningarna.

Jenny

[Cottongrass]

Jag känner så väl igen mig. Jag gjorde samma resa för ett år sedan. Jag blev väldigt stressad över tidiga uppvaknanden och provade allt - dammsög och skramlade utanför dörren, ramsade glatt (fast förtvivlat) osv.

Om jag skulle ge mig själv ett råd med facit i handen - nu när allt är bra - så är det att "Ta det lugnt" och "Gör SHN till ditt eget" (det var visst två råd). SHN-boken ger sken av att alla barn ska sova perfekt efter 11 dagar, men trygghet tar tid att bygga. Med tiden kommer dina barn också att fatta vad du så tydligt talar om. Sen tror jag också att man blir tryggare i sitt kurande och fortsatta SHN-sovande om man reflekterar över "reglerna" i SHN-boken och känner efter i magen om det känns bra. Ju tryggare barnen är, ju mer flexibel kan man också vara - det är min egen erfarenhet.

Lycka till! Du kommer snart få så mycket igen för din uthållighet!

[Manfred10]

Kul att se dig igen cottongrass! Välkommen in i värmen.

[Sannawallin]

Tack igen för kommentarer, och Cottongrass - tack!!! - precis vad jag behövde höra!! Nyfiken på hur det gick med dina tvillingar och hur du gjorde/tänkte kring att de stör/väcker varandra? Min morgonpigge lille O väcker ibland brorsan med sitt snack vid 6.15 - men brorsan vill egentligen sova till minst 7 o blir skitsur. Också på dagen när de tar tid på sig att somna stör de varandra. Jag försöker bara ha is i magen här också. Nu ÄR de ju två och jag kan inte ha dem i varsitt rum, så bara försöka gilla läget och tänka att de somnar när de är tillräckligt trötta. Eller har du andra tips, Cottongrass?

[annawahlgren]

SHN-boken ger sken av att alla barn ska sova perfekt efter 11 dagar, men trygghet tar tid att bygga.

PROTEST

Tog ett ställe ur högen i boken (sid 67):

*Efter nogsamt genomförd Sova hela natten-kur, som fått sätta sig en vecka till eller två, har du ett litet barn som kan matas av vem som helst, äta var som helst, läggas av vem som helst och sova var som helst. Och som gör det med förtjusning. Bara du håller tiderna.

Om jag skulle ge mig själv ett råd med facit i handen - nu när allt är bra - så är det att "Ta det lugnt"

MYCKET bra råd =D>

Otåligheten är en stor bov. Kan också kallas stress. (Inte minst barnet blir stressat, vilket är motsatsen till lugn - frid.)

Vanligen har både barnet/n och de ömma levt i stress, tårar, ångest, elände i MÅNADER - och så kurar man, och så kan det inte gå fort nog och på räls nog och quick-fixas nog

Och jag tjatar och tjatar och tjatar: SHN är en PROCESS Det kan vara tre steg fram och två tillbaka - något som exempelvis varenda bantare vet. Ett vackert, målmedvetet tålamod hos de ömma kurarna är vad vi vill ha, och med detta VI talar jag för BARNEN [-o<

...och "Gör SHN till ditt eget" (det var visst två råd).

Ett vanskligt råd däremot. Ska inte gå in närmare på någon diskussion här - allt det där avhandlas (också) i SHN-boken, bl a i avdelningen Frågor och svar - men kan säga rent generellt att risken man tar med varje "flexibilitet", som betyder en hemsnickrad variant av ett eller annat slag, är att det vackra resultatet - trygg och förnöjsam, obruten tolvtimmarssömn - låter vänta på sig onödigt länge. (Eller uteblir, rentav )

Och det tycker jag är synd. På lilla barnet.


O:)


PS För tips om tidiga morgnar: en uppfriskande påminnelse om Mozart har tillkommit i dag i en färsk kurberättelse jag lagt in på Kurforum för äldre barn.

[Sigyn]

Jag kan ändå förstå vad du menar, cottongrass, med att göra det till sitt eget. Med tvååringen nu så händer sällan missöden, så när det väl händer, som ikväll, jobbar vi inte längre enligt boken. Han är ju så stor nu så han skulle säkert tycka vi va skitkonstiga om vi stod och påminnelseramsade i dörren. Han började gråta då vi gått ut med ramsa, varpå jag gick in, och då märkte jag på honom att det bara var fejkuppmärlsametsgråt, so han börjat med ibland, han testar. Så jg sa bara, inget är konstigt, nu ska vi sova, och la ner honom igen och gjorde om nattningsprocessen. Det funkar för oss. Däremot skulle jag ju aldrig ta till sådana friheter med lillasyster tex, som fortfarande är liten och inte fattat galoppen än. Så det är ju något man känner själv när man kan ta sig friheter