Rehab för bebis m hjärnskada

[Luvisen]

Hallå igen!

Kan ju bara inte låta bli att flika in vikten av kosten...Det är så avgörande för en litens utveckling. Effektiv snäll näring och bra tarmflora är A och O för att hjärnan ska jobba och utvecklas optimalt, speciellt på barn med behov utöver det vanliga Min lilla är precis lika gammal som din tös och nu har jag äntligen hittat en bra probiotika till henne. Passande nog heter den Baby biotics. (Sorry för reklamen )

Rekommenderar fortf SCD men implementeringen är viktig se här: http://www.gaps.me/preview/?page_id=27 - här är själva instruktionerna om man säger: http://gapsdiet.com/INTRODUCTION_DIET.html

Min dipp berodde bla på att jag på BVC blev varse om att Lisen blir betygsatt vid våra besök hos sjukgymnasten. Det har bidragit till en rädsla för att Lisen ska bli placerad i ett fack som kommer att ge henne hinder på hennes/vår väg tackvare en siffra! V

Oj vad jag känner igen mig! Det klart vi tror att det kan gå att få våra älsklingar att flyga och en del kommer att kunna göra det- med eller utan fack. Behövs det hjälp så finns det, bevisar man genom sin älsklings framsteg att hjälp är onödig kommer de låta sötnosen vara, om inte får man flytta i värsta fall.

Jag skickar värme till er och er familj. Hoppas att ni lyckas med allt ni vill för er tös.

PS. Hoppet är det sista som lämnar trampolinen härborta. DS.

[fjunis]

Vänner, TACK för att ni tar er tid & gör inlägg! Det ger mig kraft att fortsätta kämpa för vår prinsessa

Bara ngn dag eft mitt tidigare inlägg tog vi beslutet att avsluta med rampen. Anledningen till det var att Lisen inte hade ngn ambition att ta sig fram i den. Mkt roligare att på golvet kunna utforska omgivningen/orientera sig samt "jaga ifatt" syskonen & förstöra för dom
Hon tar sig fram på golven & över trösklar obehindrat. Dock inte korsvis med armarna fast med benen. En STOR ryamatta har införskaffats för att ge lite krypmotstånd. Soffbordet är undan plockat & ist har en madrass tagit plats. Lockar henne med olika saker att ta sig upp & nedför den.
Vi använder oss även utav ett brett bälte i tyg så vi kan hjälpa henne att komma upp i krypposition. Hon orkar inte att hålla upp armar sträckta under kryp annars. Då kan hon minnsan föra armarna korsvis!
Tränar även på att stå rakt mot ett stöd (fotölj). Hon faller gärna fram i en fällknivs position, så jag får ge henne stöd i korsryggen för att hon ska bli rak i ryggen. Det är inte långa stunder det handlar om då benen börjar svaja eft en tag. Ska erkänna att jag enbart i tanken funderat på att ta fram gåstolen. Just för att få henne att belasta benen en aning. Hoppgungan har jag provat, men hon satt så illa i den att det inte var ngn ide. Gissar att det är bålen som inte är tillräkligt stark, trotts all tid på mage. Då hon sitter på golvet håller hon en rak position & balanserar bra.

Håller även på med ordkort & jag är SÅÅ imponerad utav tjejen!
Hon kan läsa!!! Skickade en video till dansken där jag visar henne 5st kort & därefter väljer ut 2st (ex mamma & Lisen) & håller dom i ett V. Frågar vart det står Lisen. Hon tittar tydligt på bägge korten för att därefter peka/vifta med armen på sitt namn. Han var imponerad

Summa summarum; Vi kämpar på! Fast det är ju förstårs Lisen som sliter värst. Själv har jag bara blivit mer grå hårig
Min förhoppning är att hon ska komma upp på sträckta armar till strax efter 1-års dagen iaf.
Kramisar

[TorsMamma]

Hej,

Nu svarar jag utifrån "friska" barn, men tror du kan ha nytta i alla fall.

Man skall åla korsvis INNAN man kryper. Så att hålla på och kämpa med den korsvisa ålningen även efter 1-års dagen kan vara på sin plats. Det är nämnligen så att när de väl lärt sig krypa och gå så är ålning jättesvårt att få tillbaka. Krypträning är SÅÅÅÅÅÅ Mycket lättare att göra i efterhand, men inte ålning! Så jag personligen skulle fortsätta uppmuntra ålning på bara golv med glidvänliga kläder utan strumpor. Titta hur hon jobbar med armarna, kanske långärmat funkar, kanske kortärmat funkar för att uppmuntra korsvis med armarna.

Dra i händerna ålning korsvis på golvet, det gjorde jag med min son. Lät honom greppa runt mina fingrar och sen drog jag honom med armarna korsvis över hela vardagsrummet.

DU kan fortsätta med ståträning och stå på alla fyra träning, men uppmuntra ålningen så länge du kan! Den kan du inte göra om sen när den väl sitter.

Håller med dig, glöm gåstolen! Men prova lite hoppgunga någon gång då och då.

Nu känner jag inte "dansken" så jag vet inte om jag går emot honom, men jag tänker att det är bättre du klarar alla STEGEN RÄTT än att du skyndar på med nästa i rädsla att hon inte skall göra dem alls. För det går alltid att backa bandet. Så skynda inte igenom alla steg, ta dem ordentligt ett i taget.

Härligt att höra med läsningen!!! Tokgrattis!

[Luvisen]

Mkt roligare att på golvet kunna utforska omgivningen/orientera sig samt "jaga ifatt" syskonen & förstöra för dom

Utnyttja detta till max! Säger jag. Låt henne komma i fatt dem typ 20 ggr per dag om du orkar. Det ger resultat!

Hon tar sig fram på golven & över trösklar obehindrat. Dock inte korsvis med armarna fast med benen

Så hade vi med härborta under en tid men då körde vi med ramp och på plan yta växelvis. Just det där med att komma i fatt syskon massivs tills armarna kom i kapp och började röra sig korvis.

Vi använder oss även utav ett brett bälte i tyg så vi kan hjälpa henne att komma upp i krypposition. Hon orkar inte att hålla upp armar sträckta under kryp annars

Vår tös var också svag i armar och rygg.
Vi lät vår tös stiga upp på madrasskant och låg fåtölj så mkt hon önskade.
Hon halvstod mot en tjockmadrass eller fåtölj utan sittkudde i varje dag, hela dagen (utom lurar förstås) i en vecka. Jag skojar inte. All vaken tid stod hon så där och gick upp i knästående och ner igen. Om och om igen. Sen efter en vecka så var hon tillräckligt stark och började krypa korsvis. 8)

Då drog vi ut sittkuddarna i soffan också så hon kunde små klättra där också.

Måste ju tjata lite mer om vår diet. Efter 3 veckor med "buljongande" samt proppande med probiotika kom den lilla kroppen igång. Den blev STARK, hon la på sig 400g på en vecka och har växt massvis! Då orkar man krypa vill jag lova. En massa annat också.

Men då har jag lagt all annan träning åt sidan. Det går inte annars. Bara så du inte tror att jag gör all fin träning och matlagning samtidigt och är ngn slags wonderwoman.

Skickar värme och styrka till DIG!

[fjunis]

Läänge sedan jag gjort ngt inlägg...
Mkt har hänt. Vi har gjort ett uppehåll m "dansken" då vi känner oss hyfsat trygga i vår lilla tjejs utveckling = vi har en plan med utsatt mål! Lisen utvecklas i sin egen takt, men det går framåt. Hon kryper nu på alla fyra samt ställer sig upp emot möbler. I början så fick hon hjälp att komma upp på alla fyra. Vi hade ett brett skärp under bröstet på henne som stöd. Efter en tid så var det endast psykologiskt. Skärpet hängde löst, men var tvunget att vara på för att hon skulle upp på alla fyra.
Lisen äter numera "vanlig" mat. Vi resonerade så bla för att då hon inte äter några mediciner el har epilepsi.
En gång i veckan åker vi till badhuset & sim tränar 1h. Nu när hon kommer i vattnet så sparkar hon m bägge benen direkt & i jämn takt. I början fick min mamma el jag turas om att sparka/simma m hennes ben.
Ifrån USA har vi efter kontakt beställt salva m Progesterone som vi smörjer in henne m 3ggr/dag. Hon får även droppar m D3 & K2 vitamin.
Talet har blivit bättre. Hon säger ute, knä, mamma, pappa. Men det är mkt "där". Hon pekar på olika saker & säger "där" & så säger vi ordet. Hon upprepar/pekar så då bekräftar hon pånytt.
Då Lisen var ungefär 6v gammal hörde jag av mig till sjukhuset & pratade m en sjukgymnast ang att jag tyckte att hon höll sina händer knutna så mkt. Ville veta vad jag kunde göra! Som svar fick jag att jag kunde ju försöka att öppna hennes händer!? Svaret isig var ju inte fel, men kändes väldigt tafatt.
Under samtalet så bröt jag ihop vilket resulterade i att vi snabbt fick en tid för återbesök. När vi dök upp så möttes vi då även utav kuratorn. Då förstod vi att vi inte skulle få den hjälp som skulle krävas för att hjälpa vår dotter! Jag ville inte prata m ngn kurator! Ville bara ha tips/hjälp på hur jag kunde göra det bästa för mitt barn!
Det resulterade i en ångest som jag inte önskar ngn! De svartaste tankar började kretsa i mitt huvud. Men jag var öppen till mina nära o kära hur jag kände.
MÅSTE GÖRA NGT FÖR MITT BARN NU!!! Inte bara vänta & se som de sa på sjukhuset när jag redan nu märker skillnad, mot våra tidigare barn.
Idag känner jag mig stolt att jag lyssnade till den befogade ångest som jag hade. Glad att jag hittade till detta forum! Glad att vi åkte till Danmark & tog hjälp utav Larz, då jag inte skulle ha fixat att göra ett tränings schema till Lisen av samma valör. För jag VET att hon inte skulle vara så pass bra som hon är idag, om vi bara hade väntat & sett.

[TorsMamma]

Hej,

Tack snälla för ditt inlägg, det är så inspirerande och upplyftande att för alla få veta ATT man kan göra något. Ni gör fantastiska framsteg och ett underbart arbete! skriv gärna en rad då och då så vi får veta hur det går för er!

Kram!