Behöver hjälp, snällllla!
Vi har en liten snart niomånaders underbar kille som haft 8-månadersångest, tandsprickning och infektioner i en enda röra tillsammans med en utlandsresa för ett tag sedan. Nu håller jag på att bli tokig efter nio månader utan en enda hel natt. Just nu med ca 10-15 vakningar och amningar per natt. Nu ska jag SHN-kura! Problemet är att vi nu skall flytta om ca tre veckor.
Nu till frågan: Sonen har inte haft eget rum hittills. Bör jag nu vänta med att kura och göra det i nya lyan och då ge eget rum för första gången, eller skall vi göra det här i tryggheten i gamla lägenheten och rummet innan? Känns så hemskt att göra allt på en gång.... Hjälp!!!!
Jag vet att det inte är att föredra att flytta just nu, men vissa saker råder man inte över helt och hållet. Hoppas på att hans ångest har gått över till stor del på de veckor som är kvar.
Sedan undrar jag, ni som vet. Hur lång tid brukar det ta innan kuren "tar", såg någon som höll på i ett par månader....???
Kura och Flytta - 8,5 månaders kille med ångest?
Hej!
Jag förstår hur du känner dig. Vi kurade vår son när han var ca 6 månader. Han sov bra fram till ungefär 4 månader, då han efter en resa med samsovning i smal säng (varning alla!) började vakna var och varannan timme och ville äta. På bara ett par veckor trodde jag att jag skulle bli nattsvartdeprimerad, kunde inte tänka klart, grät hela tiden. Vi var i liknande situation som ni med förestående flyttning - utomlands dessutom. Vi bestämde oss för att kura i alla fall, med bara en vecka kvar till flytt. Var inte så påläst då, så vi följde inte riktigt "reglerna".
Minns nu att jag faktiskt slutade amma på natten ett par veckor tidigare, genom vagning (hade läst en äldre upplaga av Barnaboken där det stod att man skulle vagna till sömns, vilket vi gjorde. Och det fungerade bra... ett tag. Sen började han vakna oftare och ville bli vagnad).
Hur som helst, jag ångrar inte att vi började innan flytten. Det blev förmodligen en onödigt utdragen process (hade jag vetat vad jag vet nu hade jag genomfört hela paketet rakt av, misstaget många gör inklusive jag själv är att tro att det blir för jobbigt för barnet med för mycket nytt på en gång. Jag tror tvärtom att det blir jobbigare när det införs nytt då och då. Bättre att tydligt markera att från och med nu gäller detta!
Vi flyttade från en tvåa till en etta, så sonen har aldrig haft eget rum. Det blir väl toppen att er får det efter flytten. Fram till dess kanske ni kan sova i vardagsrum eller så? Men vi gjorde inte det, och det funkade också.
Det tog några veckor innan han sov hela nätter (egentligen bara det att han vaknade 5:30 och inte alltid kunde somna om), och vi hade länge problem med att han vaknade efter 30 minuter dagtid. Upplevde dock ingen åttamångest att tala om och tänderna ploppade upp utan förvarning. Sen ca tre månader tillbaka fungerar allt mycket bra.
Jag rekommenerar att ni börjar redan nu också för att jag tror att det skulle underlätta flytt och allt för dig. Även om det blir jobbigt några nätter (det är det ju nu också!) så tror jag att det ändå kan ge lite kraft - man har tagit tag i situationen och är fast besluten att genomföra projektet!
Kanske andra skulle råda annorlunda.
Hur du än gör önskar jag dig lycka till! Kurandet medförde för oss en ny intällning till föräldraskapet över huvud taget. Jag känner att jag ligger ett steg före och är mer "aktiv". Det fasta schemat är guld värt för oss.
Jag förstår hur du känner dig. Vi kurade vår son när han var ca 6 månader. Han sov bra fram till ungefär 4 månader, då han efter en resa med samsovning i smal säng (varning alla!) började vakna var och varannan timme och ville äta. På bara ett par veckor trodde jag att jag skulle bli nattsvartdeprimerad, kunde inte tänka klart, grät hela tiden. Vi var i liknande situation som ni med förestående flyttning - utomlands dessutom. Vi bestämde oss för att kura i alla fall, med bara en vecka kvar till flytt. Var inte så påläst då, så vi följde inte riktigt "reglerna".
Minns nu att jag faktiskt slutade amma på natten ett par veckor tidigare, genom vagning (hade läst en äldre upplaga av Barnaboken där det stod att man skulle vagna till sömns, vilket vi gjorde. Och det fungerade bra... ett tag. Sen började han vakna oftare och ville bli vagnad).
Hur som helst, jag ångrar inte att vi började innan flytten. Det blev förmodligen en onödigt utdragen process (hade jag vetat vad jag vet nu hade jag genomfört hela paketet rakt av, misstaget många gör inklusive jag själv är att tro att det blir för jobbigt för barnet med för mycket nytt på en gång. Jag tror tvärtom att det blir jobbigare när det införs nytt då och då. Bättre att tydligt markera att från och med nu gäller detta!
Vi flyttade från en tvåa till en etta, så sonen har aldrig haft eget rum. Det blir väl toppen att er får det efter flytten. Fram till dess kanske ni kan sova i vardagsrum eller så? Men vi gjorde inte det, och det funkade också.
Det tog några veckor innan han sov hela nätter (egentligen bara det att han vaknade 5:30 och inte alltid kunde somna om), och vi hade länge problem med att han vaknade efter 30 minuter dagtid. Upplevde dock ingen åttamångest att tala om och tänderna ploppade upp utan förvarning. Sen ca tre månader tillbaka fungerar allt mycket bra.
Jag rekommenerar att ni börjar redan nu också för att jag tror att det skulle underlätta flytt och allt för dig. Även om det blir jobbigt några nätter (det är det ju nu också!) så tror jag att det ändå kan ge lite kraft - man har tagit tag i situationen och är fast besluten att genomföra projektet!
Kanske andra skulle råda annorlunda.
Hur du än gör önskar jag dig lycka till! Kurandet medförde för oss en ny intällning till föräldraskapet över huvud taget. Jag känner att jag ligger ett steg före och är mer "aktiv". Det fasta schemat är guld värt för oss.
Mamma till pojke född i februari 2005
-
susanneethel
- Inlägg: 1014
- Blev medlem: mån 16 jan 2006, 22:44
Något enstaka nattuppvak kan bli kvar länge sen, och krångel på dagarna.