När hon sen flyttar över till säng sâ kan du behöva ta till buffning/solfjädring vilket du gör tills hon blir lugn i hela kroppen (kan gâ väldigt fort, det är ju faktiskt väldigt skönt att fâ lägga sig i en skön säng när man är alldeles lagom trött och är fantastiskt skönt mätt
Om du tycker att era läggningar känns bra sâ fortsätt sâ. Var inte rädd att lägga henne vaken och att med hjälp av vagnen bekräfta att det nu är sovdags. Har du läst SusanDs fina vagningstips?
Pâ samma ämne har TorpSara skrivit en klassisk vagningsbeskrivning, here goesSusanD skrev:Det här är ett sätt att gå för att få lilla barnet att verkligen lita på att du finns där och håller vakt.
Då gäller det att få till en dialog/kommunikation med vagningen och jag ska försöka förklara hur jag då går tillväga. Du får hojta till om något är oklart så förklarar jag igen.
Lägg lilla barnet tillrätta i vagnen, sätt på filten, skaka i handtaget och så dunkar en gång i handtaget. Både skaket och dunket ska vara rejäla och bestämda, ingen plats för någon tvekan här inte.
Vänta och låt lilla barnet reagera, blir det gråt så är du bums där och svarar med antingen några vagningsdrag som du avslutar med skak och dunk i handtaget. Vagningen ska du sluta med bums barnet tystnar, inte vänta på att han andas lugnt eller är totalt avslappnad i kroppen.
Drar han igång igen är du bums där med kort vagning, skak och dunk.
Om han drar igång igen med med lite lägre intensitet kan det räcka med ett skak och ett dunk i handtaget för att med bestämdhet förklara att du håller vakt, du har koll, och han kan sova gott.
Även om detta kan kännas som att du inte backar så är det precis det du gör. Du finns där bums för att tala om att allt är lugnt och slutar med dina insatser så fort han tystnar. Räkna med att du får hålla på med denna form av kommunikation vid några läggningar innan han verkligen litar på dig.
Att backa och låta lilla barnet skrika är ingen bra väg att gå, då föds bara mer oro hos alla inblandade parter.
TorpSara skrev:Attityden handlar inte om att man ska låta bli att höra när de gråter, utan att man ska vara övertygande och fast i sin vetskap att man vet vad som är bäst för dem!
Ett vagningstips: vagna tyst, släpp, vagna tyst, släpp etc. Tillslut tröttnar han.
För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Ska jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Och som sagt, han kommer att nöja sig med de svaren.