8-månaders ångest och lite andra frågor om allt möjligt

[Irmasmamma]

Instämmer helt med miniz. Jag ammar fortfarande (min lilla är 11 mån idag ) men jag ser det mer som "efterrätt", mysstund eller möjligen en liten boost för immunförsvaret än som något som faktiskt mättar. (Tror dock knappast att det kan påverka immunförsvaret som vuxen att man ammats länge som liten.....immunförsvar är en färskvara enligt min mening. 8) )

Jag ammar direkt på morgonen, sen får liten riktig frukost en timme senare. Efter hennes mellis brukar jag ge en slurk också (mest för att jag ska få mysa med henne, annars är hon aldrig stilla ) och slutligen som nattslurk, direkt efter middagen, precis före sänggåendet. Så har vi gjort sen hon var 4-5 månader.

Angående schemat så måste du alltid ge det minst en vecka innan du kan utvärdera. Jag vet många som bytt till 2 lurar vid 7 mån och det har funkat bra efter att de nya tiderna satt sig. Bara lunchluren kommer tillräckligt sent så att inte eftermiddagen blir så lång.
Själva behöll vi 3 lurar fram till 9 månader istället, då kändes det som läge med 2. Så alternativet är ju att du kortar ner långluren men behåller em-luren. Men som sagt, kör en vecka först, utvärdera sen

[BubbensMamma]

Tack igen och ursäkta sent svar! Har inte riktigt tänkt på att man kan kombinera mat och amning i samma mål, gjorde iofs så när vi började med smakisar men sen har det blivit antingen eller - det är ju en bra idé om man vill ge dom lite extra antikroppar och närhet.

Jag gjorde som så att jag behöll tre lurar ett tag till och kortade ner långluren till 1,5 H istället, funkar ganska bra för oss nu men hade väl egentligen föredragit två lurar (men han är en riktig tröttis ibland så det funkade inte riktigt).

Har även provat välling som andra frukost och fick tips om ett bra recept på snabbplättar (egentligen för vuxna men som även funkar för bebisar om man utesluter saltet). Vällingen var han inte så förtjust i (drack 50 ml och fick fylla på med en slurk amning), men plättarna var roliga för att han kunde hålla i dom själv (man blandar bara ett ägg och en mosad banan och steker lätt i stekpannan i lite rapsolja tex, man kan även krydda med lite kanel, kardemumma eller ingefära tex). Han blir bättre och bättre på att äta, särskilt när han får hålla i något själv - antingen sked, majskrok eller någon liten mjuk smakbit. Men kan man ge vanlig ost på macka nu tex? Vad använder ni för smör, finns det nåt bra saltfritt alternativ?

Irmas mamma, har du lust att skriva ner de scheman du körde vid 7 och 9 månader? Vill ju på sikt få ner det till två lurar men gärna behålla 2 timmar mitt på dagen så det vore jättesnällt...

När det gäller amningen undrar jag också om ni har någon erfarenhet av vad man ska göra när de bits eller vad det kan bero på? Han brukar inte göra det ofta men det har hänt 4-5 gånger nu och gör ju så himla ont och han såg lite chockad ut när jag skrek till av smärtan... Är lite orolig för hur det ska bli när han får tänder i överkäken med #-o Vill ju amma ett tag till och det känns ju inte som att man kan säga ifrån till en sån liten men om det blir värre kanske man tvingas sluta med amningen...

Tack igen för att jag får ha er som bollplank!

[Irmasmamma]

Hejsan!

kan man ge vanlig ost på macka nu tex? Vad använder ni för smör, finns det nåt bra saltfritt alternativ?

Vi började ge ost i den åldern, bara inte alltför stora mängder eftersom det är ganska så salt....
Osaltat bregott finns ju, men inte ekologiskt tyvärr. Själv gör jag eget smörgås"margarin" av ghee (klarat smör) och rapsolja (för bredbarheten). Men jag är total kostnörd och vill inte ge min lilla något oekologiskt alls.....

Irmas mamma, har du lust att skriva ner de scheman du körde vid 7 och 9 månader? Vill ju på sikt få ner det till två lurar men gärna behålla 2 timmar mitt på dagen så det vore jättesnällt...

Ska se om jag minns.... :-k

7 mån:
07 vakna, amning
08 second breakfast
09.15 sova 45
11.30 lunch
12.30 sova 1,5
14.30 mellis
16 sova 20
17.30 middag
18.30 nattslurk
19 godnatt

9 mån:
07 vakna, amning
08 second breakfast
09.15 sova 45
12 lunch
13 sova 1,5
15 mellis
18 middag
18.30 nattslurk
19 godnatt

När det gäller amningen undrar jag också om ni har någon erfarenhet av vad man ska göra när de bits eller vad det kan bero på? Han brukar inte göra det ofta men det har hänt 4-5 gånger nu och gör ju så himla ont och han såg lite chockad ut när jag skrek till av smärtan... Är lite orolig för hur det ska bli när han får tänder i överkäken med #-o Vill ju amma ett tag till och det känns ju inte som att man kan säga ifrån till en sån liten men om det blir värre kanske man tvingas sluta med amningen...

Detta känner jag igen Och min lilla HAR tänder både uppe och nere....
Jag har tyckt mig märka att om amningen blir för rolig eller busig så biter hon till, eller om jag pratar för mycket med nån annan. När hon har gjort det så har jag också ofrivilligt skrikit till och hon blivit lite rädd Men sen har jag bara försökt att hålla masken och typ "hoppsan! nu hittar vi på nåt annat!" Och sen kanske ammat igen efter en liten stund. Precis som du säger så är det ju absolut ingen idé att försöka "säga till" en sån här liten plutt. Och om man gör en stor grej av det så tror jag risken är större att det händer oftare.
För mig har det inte hänt på länge nu (peppar, peppar) för att jag tycker mig kunna skönja när hon plötsligt blir på "bushumör" och bryter aminingsstunden då.

[BubbensMamma]

Hej!

Jag har ett gäng frågor igen som jag funderat över och hoppas få bolla med er. Vi är mitt inne i tandsprickning och 8-månaders ångest (Bubben blir 9 månader nästa vecka) och måste erkänna att jag släppt efter på metoden eftersom jag inte kände att den funkade – han äter sämre på dagarna och då blev jag orolig att han inte var tillräckligt mätt så jag började nattamma (vilket jag inte gjort sen före kuren med undantag för förra utvecklingssprånget vid 6 månader då vi också hade tre skakiga veckor i samband med en utlandsresa och jag var orolig att han drack för lite dagtid så jag vågade inte chansa). Även den gången släppte jag alltså efter på metoden lite men det gick sen att hitta tillbaka utan problem och förutom två nätters förkylning har han sovit hela nätter tills för några veckor sen, det är kanske därför jag trodde att det skulle gå att göra ett undantag.

Vet att jag kanske borde varit tuffare men hade inte hjärta att vara det och tänkte att om det är en tillfällig fas som går över så kan vi hitta tillbaka till metoden sen ändå, problemet är att jag nu börjar undra om jag förstärkt hans oro genom att släppa efter och funderar på om han kommer hitta tillbaka till god nattsömn själv eller om jag kanske måste köra en minikur.

Här kommer frågorna, de rör dels det vi går igenom nu men även saker jag funderat över kring metoden och annat:

Hur har ni hanterat 8-månaders ångesten, tandsprickning, förkylningar etc nattetid? Har ni klarat att hålla er till SHN genom allt? Har det fungerat för er?

Hur länge upplevde ni som märkte av 8-månaders ångesten att den pågick?

Hur kan man veta om det är hunger som skapar uppvaken eller ångest? Dvs. vågar ni verktyga i alla lägen eller släpper ni metoden om de ätit dåligt under dagen? Klarar ni att verktyga även när det blir väldigt ångestfyllt och hysteriskt?

Hur många kvällsläggningar/dagsläggningar i genomsnitt skulle ni säga är frustrerade och hur många glada? Tycker det är sällan han somnar alldeles frustrationsfritt som man hade hoppats när man läste boken. Är det någon av er som haft barn som alltid somnar glada eller är det en önskedröm?

Schemahjälp: Vi har haft problem att hitta ett schema som funkar med lurar och mattider genom alla åldrar, dvs. jag har flera gånger fått justera schematiderna när dagssömnen ska minskas och det känns ju inte så schysst mot Bubben. Är det någon som har ett bra schema 7.30-19.30 där ni kunnat ha dagslurarna på samma tider och bara kortat ner dom så att man är förberedd om det blir fler barn i framtiden? Bubben är förmiddagstrött och morgonluren har alltid legat redan 9.00 eller senast 9.15. Vill helst korta ner till två lurar men det har inte funkat för oss, särskilt som långluren ibland spårar ur och då har det känts bra att kunna ta till eftermiddagsluren som kompensation, ibland har jag förlängt den till 45 minuter nu när det varit kaos – vet inte om det är rätt tänkt? Så här ser schemat ut idag (bör kortas ner 20 minuter nu när han blir 9 månader men det har inte funkat eftersom han sover så dåligt både på natten och långluren, den enda luren som sitter bra just nu är förmiddagsluren);

7.30 Godmorgon! Amning, d-droppar, blöjbyte
9.00 Välling (vill oftast bara ha 100 ml, ibland inget alls och då ger jag ibland vällingen efter förmiddagsluren och skjuter på lunchen lite)
Vara med och plocka undan disken, i bra perioder ensamlek medan jag duschar och klär på mig.
9.15-10.00 SOVA 45 min (ibland utomhus)
11.15 LUNCH Matpuré ca 2/3 stor burk + efterättspuré 1/3 stor burk och lite plock (banan, macka, mjukkokta grönsaksbitar, majskrokar etc), vatten (inte så förtjust i att dricka vatten än tyvärr)
12.15-13.45 (ibland 12.30-14.00) SOVA 1 ½ timme (inomhus)
14.30 MELLIS (amning + lite yoghurt, en banan eller en macka tex)
16.00-16.20 SOVA 20 min (ibland utomhus)
Vara med vid matlagningen
17.15 MIDDAG (samma upplägg som lunchen)
Bad, pyjamas, lek och skoj
19.00 Nattslurk 100 ml välling (vill oftast inte ha allt) + amning
19.30 Godnatt!

Långlur i vagn: Vi har haft problem med att få till långluren i vagn, vet inte om det är att vagnen är för trång, för varm, eller om det är för att selen är i vägen (har testat både magläge och ryggläge), eller bara för att han blivit så nyfiken på allt som händer omkring. Det har gjort att jag känt mig väldigt låst hemma och jag har även svårt att få till tillräckligt med utevistelse. Har ni tips på hur jag ska göra för att han ska kunna sova bra i vagnen med? Har dubbla mörka draperier för men det verkar som om han vaknar av ljud efter 45 min-1 timme för det mesta och sen är det sällan jag får honom att somna om. Är det fler som upplevt att ni blivit låsta av tiderna? Ibland känns det som om jag vill så väl men det blir så fel... Utevistelse är ju väldigt viktigt för att de ska må bra och det känns som om jag får stressa för att hinna gå ut mellan alla programpunkter på schemat. Jag har även svårt att umgås med andra mammor och barn eftersom han så lätt blir störd av ljud från andra barn under lurarna. Det gick bättre när han var mindre och nykurad men inte längre.

Social delaktighet: Jag har ibland svårt att hitta bra aktiviteter nu när han är så rörlig, har ni bra tips? Brukar låta honom starta tvättmaskinen men när jag ska hänga tvätten är torkstället ju över honom och det blir så tungt att hålla honom medan man hänger tvätten. Likadant med disken - sitta på diskbänken går ju inte längre när han kryper överallt och vill helst inte att han pillar i diskmaskinen eftersom där finns diskmedelsrester och vassa bestick. Ibland målar vi och dammsuga och moppa ihop funkar ju (fast min rygg håller på att gå av och han får säkert i sig en hel farligt elektronikdamm eftersom han gillar att pilla på dammsugaren .

SM: Om jag får fler barn vill jag köra SM från början, ni som har erfarenhet av den – slapp ni göra en SHN-kur? Hur gjorde ni övergången från SM till ett fast schema och vid vilken ålder? Vore intressant att läsa om hur SM fungerar i praktiken och hur ni la upp det.

Krypning: Har läst en del här på forumet om det där med krypning, att det skulle vara viktigt för hjärnans utveckling att krypa “rätt” (korsvis). Bubben har en lite udda krypstil med ena benet rakt ut åt sidan och jag har ibland försökt hjälpa honom genom att föra benen framåt och det tycker han är roligt som en lek men det har inte påverkat krypstilen. Jag kröp nog likadant som barn och min pappa också. Tror ni att det är viktigt att få honom att krypa korsvis, hur i så fall? Han har redan börjat stå och har alltid varit motoriskt tidig.

Språk/matte: Läste i en tråd här på forumet (minns inte var tyvärr) om att tidigt låta barnen leka sig till matte och språkkunskaper, något paket man kunde beställa från England? Någon som vet vad jag menar och testat? Hur funkar det?

Många frågor blev det i vanlig ordning, stort tack för att ni är bollplank

P.s. Har svårt att hitta på forumet ibland, finns det något sätt att söka i trådar utifrån barnets ålder (ex. 9 månader) så att man kan hitta länkar från andra som har barn i samma fas? När man söker på ålder i sökrutan kommer inget upp eftersom det finns för många trådar.

[Sarisparis]

Hej igen BubbensMamma och välkommen tillbaka

Jag har klippt ihop dina gamla trâdar sâ att vi har en trâd för samma barn, brukar vara enklast sâ.

Ja, âttamânadersperioden kan vara en utmaning. Första tipset är ju självklart att läsa i BB samt bland Svar pâ vanliga frâgor här inne pâ Späda och Smâ. Ju mer man vet om vad barnet gâr igenom desto lättare brukar det vara att svara betryggande pâ alla de frâgor som uppstâr.

Hur har ni hanterat 8-månaders ångesten, tandsprickning, förkylningar etc nattetid? Har ni klarat att hålla er till SHN genom allt? Har det fungerat för er?

Jag har aldrig kurat (kört SM frân början), men verktygen använder jag och det kanske är det din frâga gäller? Som vi pratade om förut i trâden sâ betraktar jag sjukdom som undantagstillstând. Men, man kan vara lyhörd och flexibel utan att för den skull släppa alla rutiner och goda vanor man jobbat fram. Hos oss har jag vid sjukdom varit mycket generös med sov (att sova sig frisk verkar vara mina barns sätt att hantera olika slags sjukdomar). Vid uppvak har jag gâtt in direkt och kollat läget. Har gett vatten/medicin/bytt lakan/stoppat om... efter behov. Är de sjuka sâ brukar det räcka för att de tacksamt ska somna om.
Vid uppvak som inte beror pâ sjukdom gör jag likadant - gâr in direkt och kollar läget. Stoppar om (mina är sâ stora nu sâ jag kallar det stoppa om, när de var mindre hade jag nog kallat det "tillrättaläggande" ). Och gâr med Ramsan. Blir det fortsatta funderingar frân deras sida (dâ jag vet med säkerhet att de inte är febriga, har fastnat i nâgon spjäla osv) sâ svarar jag med ramsan. Som alltid gäller det att uppnâ kommunikation. Känner jag att det är nâgot mer än "bara" frâgor sâ kan jag självklart gâ in igen, men jag drar mig verkligen frân att börja rusa in och ut vilket stör mer än det hjälper eftersom det dâ verkligen "händer" grejer.

Hur länge upplevde ni som märkte av 8-månaders ångesten att den pågick?

Jag vet faktiskt inte riktigt, det är nâgonting jag borde ha skrivit ner! Skulle tippa pâ nâgra veckor, kanske lite mer. Hos oss var det mest dagtid som det kändes av: mer "kläng" än vanligt (och mânga timmar pâ golvet för mamma).

Hur kan man veta om det är hunger som skapar uppvaken eller ångest? Dvs. vågar ni verktyga i alla lägen eller släpper ni metoden om de ätit dåligt under dagen? Klarar ni att verktyga även när det blir väldigt ångestfyllt och hysteriskt?

Om min âttamânaders som sedan mânader äter riktig mat börjar vakna pâ nätterna sâ skulle jag verkligen inte lägga det pâ matkontot. Snarare pâ âttamânadersângesten, som verkligen kan kräva sina betryggande svar. Ramsan är guld i detta läge eftersom man uppnâr kommunikation utan att vänja barnet vid att mamma "mâste" komma in för att allt ska vara bra. Men, pass upp. Ramsan är guld om man verkligen jobbar in den, alltsâ ser till att man verkligen uppnâr kommunikation. Börjar man varva ramsning och springa in sâ betyder ramsan till sist bara "jaja, mamma kommer" vilket inte riktigt är meningen.

Hur många kvällsläggningar/dagsläggningar i genomsnitt skulle ni säga är frustrerade och hur många glada? Tycker det är sällan han somnar alldeles frustrationsfritt som man hade hoppats när man läste boken. Är det någon av er som haft barn som alltid somnar glada eller är det en önskedröm?

Jag har ingen aning. Tror att det är lite olika beroende pâ barnet ocksâ. Vâr mellanbror har alltid (efter de första mânaderna) somnat med ett leende pâ läpparna och verkligen njutit av att gâ och lägga sig. Perfekt tyckte jag, vi satsar pâ en trea nu pâ stört eftersom JAG nu verkligen fattat hur det här med bebisar fungerar. 8) Sâ kom vâr lillebror som inte alls var av samma skrot och korn som mellanbror och som hade en helt annan insomningsstil. Men jag tolkade inte det som att jag "misslyckats" eller att han "inte ville" sova, utan att det var mitt jobb att göra det jag kunde (ge förutsättningar) för att han skulle fâ sova lika gott som mellanbrorsan. (Sen löste det sig över en dag när jag började lägga dem i samma rum även för dagsluren ). Nu somnar alla nöjda och jag tror att det, deras olikheter till trots, är mycket tack vare barnaboksfilosofin. De vet att man gâr och lägger sig vid en viss tid pâ kvällen och för de tvâ minsta efter lunch. Ingen ifrâgasätter det eftersom det är sâ självklart (och sâ trevligt och sâ välbehövligt ).
Det kan tyckas hârt att hâlla pâ rutinerna när de smâ har jobbiga perioder (som âttamânadersângesten) men jag tycker snarare att det är än viktigare att verkligen stâ för det man säger i dessa stunder. Allting svajar, men mamma stâr stadigt.

Schemahjälp: Vi har haft problem att hitta ett schema som funkar med lurar och mattider genom alla åldrar, dvs. jag har flera gånger fått justera schematiderna när dagssömnen ska minskas och det känns ju inte så schysst mot Bubben. Är det någon som har ett bra schema 7.30-19.30 där ni kunnat ha dagslurarna på samma tider och bara kortat ner dom så att man är förberedd om det blir fler barn i framtiden? Bubben är förmiddagstrött och morgonluren har alltid legat redan 9.00 eller senast 9.15. Vill helst korta ner till två lurar men det har inte funkat för oss, särskilt som långluren ibland spårar ur och då har det känts bra att kunna ta till eftermiddagsluren som kompensation, ibland har jag förlängt den till 45 minuter nu när det varit kaos – vet inte om det är rätt tänkt? Så här ser schemat ut idag (bör kortas ner 20 minuter nu när han blir 9 månader men det har inte funkat eftersom han sover så dåligt både på natten och långluren, den enda luren som sitter bra just nu är förmiddagsluren);

7.30 Godmorgon! Amning, d-droppar, blöjbyte
9.00 Välling (vill oftast bara ha 100 ml, ibland inget alls och då ger jag ibland vällingen efter förmiddagsluren och skjuter på lunchen lite)
Vara med och plocka undan disken, i bra perioder ensamlek medan jag duschar och klär på mig.
9.15-10.00 SOVA 45 min (ibland utomhus)
11.15 LUNCH Matpuré ca 2/3 stor burk + efterättspuré 1/3 stor burk och lite plock (banan, macka, mjukkokta grönsaksbitar, majskrokar etc), vatten (inte så förtjust i att dricka vatten än tyvärr)
12.15-13.45 (ibland 12.30-14.00) SOVA 1 ½ timme (inomhus)
14.30 MELLIS (amning + lite yoghurt, en banan eller en macka tex)
16.00-16.20 SOVA 20 min (ibland utomhus)
Vara med vid matlagningen
17.15 MIDDAG (samma upplägg som lunchen)
Bad, pyjamas, lek och skoj
19.00 Nattslurk 100 ml välling (vill oftast inte ha allt) + amning
19.30 Godnatt!

Jag tycker att scheman av typen 12 + 45 + 2 + ev 20/45 är en superbra bas som är lätt att anpassa dels i takt med att barnet växer men ocksâ när det kommer syskon. Hos oss (och hos mânga andra) har den tredje luren fallit bort först, fm-luren sedan kortats och sedan fallit bort (eller fallit bort direkt). Lângluren har alltid stâtt stadigt, i vissa fall har jag skjutit fram den och förlängt den i och med schemaförändringar sâ att eftermiddagen inte ska bli sâ ohyggligt lâng.
Jag är inget schemafreak, men en stolpmänniska och jag har hängt upp vâra dagar pâ vissa stolpar:

Godmorgon
Lunch
Lânglur
Middag
Godnatt

Allt med marginalkvartar (ibland marginalhalvtimmar). De andra lurarna har jag, efter att bebisen börjat bli lite större, betraktat mest som sömnskvättar för att liten ska klara sig fram till det riktiga sovet (lângluren och natten). Hänger du med i hur jag tänker? Jag upprepar att jag aldrig kurat och därför aldrig varit petnoga med scheman pâ minuten, men detta har funkat kanonbra hos oss.

Långlur i vagn: Vi har haft problem med att få till långluren i vagn, vet inte om det är att vagnen är för trång, för varm, eller om det är för att selen är i vägen (har testat både magläge och ryggläge), eller bara för att han blivit så nyfiken på allt som händer omkring. Det har gjort att jag känt mig väldigt låst hemma och jag har även svårt att få till tillräckligt med utevistelse. Har ni tips på hur jag ska göra för att han ska kunna sova bra i vagnen med? Har dubbla mörka draperier för men det verkar som om han vaknar av ljud efter 45 min-1 timme för det mesta och sen är det sällan jag får honom att somna om. Är det fler som upplevt att ni blivit låsta av tiderna? Ibland känns det som om jag vill så väl men det blir så fel... Utevistelse är ju väldigt viktigt för att de ska må bra och det känns som om jag får stressa för att hinna gå ut mellan alla programpunkter på schemat. Jag har även svårt att umgås med andra mammor och barn eftersom han så lätt blir störd av ljud från andra barn under lurarna. Det gick bättre när han var mindre och nykurad men inte längre.

Jag har tyvärr aldrig haft nâgon vettig sovvagn, sâ mina smâ har alltid haft lângluren i sängen. De andra lurarna har varit i sele eller "dâlig" vagn och det har funkat nâgorlunda. Vissa av mina bekanta tycker nog att jag är väldigt lâst vid hemmet som ogärna är ute och flänger med de minsta över dagen, men jag ser det som en god investering samt ett gyllene tillfälle för mig att fâ saker och ting gjorda pâ egen hand hemma. För att inte helt bli helt lappsjuk sâ föredrar jag att bjuda hem folk till mig istället för att ses ute. Eller âka hem till folk där man kan ta med sig resesäng osv.
Jag vet att vissa har "pimpat" sina vagnar sâ att de blir mer sovvänliga (förlängt själva liggdelen har jag för mig). Ska se om jag fâr tag pâ dessa och om de kan hoppa in i din trâd med tips.

Social delaktighet: Jag har ibland svårt att hitta bra aktiviteter nu när han är så rörlig, har ni bra tips? Brukar låta honom starta tvättmaskinen men när jag ska hänga tvätten är torkstället ju över honom och det blir så tungt att hålla honom medan man hänger tvätten. Likadant med disken - sitta på diskbänken går ju inte längre när han kryper överallt och vill helst inte att han pillar i diskmaskinen eftersom där finns diskmedelsrester och vassa bestick. Ibland målar vi och dammsuga och moppa ihop funkar ju (fast min rygg håller på att gå av och han får säkert i sig en hel farligt elektronikdamm eftersom han gillar att pilla på dammsugaren .

En klassiker hos oss har varit att ta in matstolen i köket och lâta barnet sitta där med nâgot matrelaterat och vara med när vi andra lagar maten. En annan uppskattad grej har varit dammtorkning men framför allt fläckborttagning med egen trasa. Hos oss finns det oftast fläckar att gnugga pâ och det har alla gillat. Lister är en annan bra grej att städa tillsammans. Och putsa speglar! Superkul att fâ torka med trasa (mamma kan ju putsa själv lite senare om det inte blir alldeles perfekt ).

SM: Om jag får fler barn vill jag köra SM från början, ni som har erfarenhet av den – slapp ni göra en SHN-kur? Hur gjorde ni övergången från SM till ett fast schema och vid vilken ålder? Vore intressant att läsa om hur SM fungerar i praktiken och hur ni la upp det.

Om du vill kan du kika i min trâd SM hemma hos oss som är lite som en dagbok över första âret med Lillebror.
Jag upptäckte Anna när vâr Storebror var ca 5 mânader och vâra nätter var katastrofala. Det räckte för oss att läsa SHN-boken (och fatta vikten av ATTITYDEN och att det var MIN roll att LEDA samt att en femmânaders inte stâr sig pâ enbart amning mer än nâgra timmar). Sâ Attityd och Mat räddade vâr vardag dâ. Sen införskaffade jag BB när jag väntade Mellanbror. Han fick magläge och SM frân dag1 och sov som en dröm. Som jag sade ovan, sâ kände jag att dâ fanns det ju verkligen inga hinder frân att försöka fâ ett litet syskon till rätt sâ snart och sâ kom Lillebror när Mellanbror var knappa 18 mânader. Han fick ocksâ magläge och SM frân start men det var lite svajigare (läs min trâd som jag länkade till ovan). Men han var faktiskt den som satte sina 12-timmarsnätter först, vid ca 3 mânader.

För dina funderingar om krypning samt sprâk/matte sâ rekommenderar jag dig en tur till IAHP-kategorin Frâgor om IAHP och program för friska barn. Överst hittar du en trâd som heter "Goda râd om krypning" som jag varmt rekommenderar. Titta sen bland de trâdar som finns sâ fâr du massor av info om âlning, krypning, sprâk och matte.

P.s. Har svårt att hitta på forumet ibland, finns det något sätt att söka i trådar utifrån barnets ålder (ex. 9 månader) så att man kan hitta länkar från andra som har barn i samma fas? När man söker på ålder i sökrutan kommer inget upp eftersom det finns för många trådar.

Nej, nâgon direkt sökfunktion per âlder finns nog inte. :^o Men om du kollar bland Svar pâ vanliga frâgor sâ kan man ana att rubrikerna är satta liiiiiite i âldersordning. Men hela forumet bygger ju pâ Barnaboken och i den har du ju verkligen all info ordnad efter âlder, sâ gâ till källan tycker jag. 8) Sâ kommer du hit sen med dina funderingar. :thumbsup:

Det blev lângt Hoppas att du orkade läsa hela vägen.

[BubbensMamma]

Hej igen Sarisparis! Tänk att du orkar svara på alla mina frågor, tusen tack! Jag mer än orkar läsa hela vägen ner, jag slukar det... Bra att du klippte ihop trådarna, vet inte riktigt hur allt funkar tekniskt här på forumet än men anar att jag frågat lite om samma saker tidigare så det är bra att få alla svar samlade på ett ställe.

Och Irmasmamma, ursäkta att jag inte svarade sist på ditt sista inlägg - men gör det nu istället. Tog till mig det ni skrev om amningen och ammar nu morgon, mellis och nattslurk men har även en "second breakfast" efter morgonamningen och till mellis ger jag även banan eller yoghurt eller en macka efteråt och till nattslurken först 100 ml välling (eller så mycket han vill ha) och sen amning resten. Han blir mer och mer förtjust i vällingen så det går framåt även om han föredrar amning fortfarande. Inga mer bitförsök tack och lov - känner igen det du skrev om att han oftast verkat vara på bushumör när det skett så jag ska försöka att vara lite uppmärksam och i så fall avbryta (tror det ofta är mot slutet när han inte är så hungrig längre).

Sarisparis: Jag tror äntligen att vi är på väg ut ur 8-månaders ångesten nu (Bubben blir 9 månader idag på dagen faktiskt) för nätterna börjar bli lite bättre och även dagslurarna. De senaste tre dagarna har jag kunnat ramsa bort uppvaken mer men måste erkänna att när det var som värst tyckte jag inte att något tog, inte heller ramsan. Kan i och för sig vara mitt eget fel för det blev nog en del spring också, men jag hade så svårt att värja mig för hans ångestskrik så jag klarade tyvärr inte att vara den starka mamma som jag hade önskat (det har även hänt lite andra saker runtomkring mig så jag hade inte riktigt min vanliga energi och min sambo har alltid varit lite mer blödig än jag så jag har ibland haft svårt att övertyga honom) och trodde ju även att det kunde vara hunger (särskilt i samband med att framtanden kom då han åt så dåligt).

En följdfråga, när du skriver "stoppa om" menar du då att du slutat med de lätta trycken på armar, ben och rygg och bara lägger på täcket typ? Jag har också börjat göra så mer nu för det känns inte som han gillar tillrättaläggandet längre nu när han är så stor och jag har även haft problem med solfjädern som oftast bara gör honom arg. Är det för att jag borde backa mer tror du? Har du kunnat använda solfjädern även på större barn?

Skönt att läsa det där om hur barn kan vara individuellt med sömnen, jag har väl på sätt och vis trott att jag gjort något fel från början eftersom han varit så stökig med sömnen men det kan ju vara så att vissa barn helt enkelt föds med mer överlevnadsångest än andra (även om förlossningen var helt ok trots att den nästan tog ett dygn så kanske han tyckte att det var läskigt att komma ut och inte längre få maten via navelsträngen utan att behöva be om den).

Ja, du har rätt - schemat kanske inte behöver vara helt stenhårt som i boken, själv har jag varit så rädd för att rucka på det eftersom han oftast blir gnällig några dygn tills det nya schemat satt sig. Jag har väl också varit rädd för att behöva "kura om".

Så här ser nya schemat ut (funkar rätt bra förutom att han ibland vaknar i långluren och inte längre vill sova hela tiden ut på förmiddagen men tänker att det kanske sätter sig, just nu sover han fortfarande och klockan är snart dags för väckning på långluren - hurra!);

7.30 Godmorgon, amning, d-droppar, blöjbyte
9.15-10.00 SOVA 45 min
10.00 Välling ca 100 ml
12.15 LUNCH (riktig mat, plock, efterätt, vatten)
13.00-14.30 SOVA 1,5 H
14.30 MELLIS (amning + något mer ex. banan, lite yoghurt eller macka)
17.15 MIDDAG (riktig mat, plock, efterätt, vatten)
19.00 Nattslurk: välling ca 100-150 ml + amning

Ja, jag kan också tycka att det är ok att vara inne under långluren eftersom man oftast har saker att fixa men det jobbiga har varit när han inte ens sover långluren hemma eftersom man då aldrig får någon vila eller hinner fixa sånt som behöver göras och som inte går att göra som social delaktighet. Många aktiviteter ligger ofta mitt på dagen också, som sångstunder eller träffar på öppna förskolan. Jag har även försökt mig på att bjuda hem andra mammor men då vaknar han av deras barns ljud mitt i luren och hela dagen blir förstörd... Känner inte riktigt att alla förstår SHN heller och oftast känner man sig lite ensam om att tillämpa det och då kan jag tycka att andra ser på mig som en iskall och stenhård mamma även om jag egentligen vet att det är tvärtom - att jag ju bryr mig om hans välbefinnande och märker att han mår bra av rutinerna och av att jag ger honom tryggheten i att det inte är farligt att sova.

Ska spana in dina länkar till SM i vardagen och IAHP... Tror du att IAHP även är något som har effekt på vuxna? Jag tänker t.ex på mig själv som ju aldrig kröp "rätt" och har världens sämsta lokalsinne och är dålig på matte och huvudräkning. Har läst om att "friskis-rörelser" (du vet diagonala armar och ben t.ex.) ska vara förebyggande för alzheimers, så någon slags effekt borde det ju ha på hjärnan även på vuxna. Vet du varför IAHP inte fått större genomslag i samhället? Vari ligger kritiken? Tycker det är intressant att så många bra idéer man hittar här är så kontroversiella (fast jag egentligen tycker att det låter mest som sunt förnuft, förstår inte riktigt varför allt ifrågasätts).

Min son har varit väldigt snabb med sina faser, han hann aldrig riktigt åla innan han började krypa och även om han kryper nu så har han redan börjat ställa sig fast han inte kryper riktigt "korrekt". Är rädd att det påverkar hjärnans utveckling negativt men vet inte riktigt hur jag ska få honom att "börja om" med de olika stegen, det är som att han har så himla bråttom att lära sig allt att han tar den "enkla vägen". Han har alltid legat mycket på mage och trivs på mage dock.

Japp, BB och SHN är mina ständiga uppslagsverk här hemma (slukade dom i sin helhet i samband med kuren) Men ändå skönt att bolla med andra mammor (och pappor fast det tyvärr verkar ont om dom härinne) så att man kan få lite fler infallsvinklar och idéer på hur man kan tillämpa tankesätten på sin vardag och inte känna sig så ensam.

Vi hörs kanske snart igen när det dyker upp fler funderingar... Kram!

P.s. Idag är vi totalt insöade så det blir ingen utevistelse tyvärr, hoppas du har bättre väder (gissar att ditt användarnamn har att göra med att du bor i underbara Paris?)

[SaraMilana]

Hej!

Jag vet att vissa har "pimpat" sina vagnar sâ att de blir mer sovvänliga (förlängt själva liggdelen har jag för mig). Ska se om jag fâr tag pâ dessa och om de kan hoppa in i din trâd med tips.

Jag är en av dem som pimpat sittvagnen för att göra den bra att sova i på mage. Du kan se hur jag gjorde här: http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 15#p292015

Men det tog inte så många månader förrän lillan lärde sig att resa sig upp alldeles för mycket så det bara var att sluta bums. Då gick vi över till att sova på rygg i vagnen med den inbyggda selen och det gick ju bra det med.

[Sarisparis]

En följdfråga, när du skriver "stoppa om" menar du då att du slutat med de lätta trycken på armar, ben och rygg och bara lägger på täcket typ? Jag har också börjat göra så mer nu för det känns inte som han gillar tillrättaläggandet längre nu när han är så stor och jag har även haft problem med solfjädern som oftast bara gör honom arg. Är det för att jag borde backa mer tror du? Har du kunnat använda solfjädern även på större barn?

Ja, jag har i takt med att barnet vuxit slutat att tillrättalägga. Jag stoppar om, alltsâ lägger pâ täcket och ger en kram innan jag gâr. Vid läggning alltsâ, är det mitt i natten sâ gör jag mig sâ diskret som möjligt om inte barnet verkligen är vaket och kan "nattas om" utan att jag stör.

Jag kan inte sâ mycket om IAHP, men kolla inne pâ den forumkategorin sâ fâr du svar av sâna som kan ordentligt. :thumbsup:

P.s. Idag är vi totalt insöade så det blir ingen utevistelse tyvärr, hoppas du har bättre väder (gissar att ditt användarnamn har att göra med att du bor i underbara Paris?)

Vi har varit totalt insnöade vi med, det var säkert 1,5 cm snö Men mer krävs inte för att parisarna ska fâ panik (och med rätta, sommardäck och dâlig allmänberedskap gör det inte lika "enkelt" att tampas med vintern här som i mitt barndomsSverige.

Tack SaraMilana för din input. Här kommer lite mer i samma ämne: Att "förstora" en barnvagn