Hej! Vår kille blir ett år nu i veckan och vi har funderat på att byta ut "industrivällingen" mot nåt hemmalagat ( han får välling morgon och kväll just nu...). Men vi har inte börjat ge vanlig mjölk och ägg än... Såg att recepten innehöll det ( recept som fanns i en tråd här på forumet). Vi bor i Norge och här ger man ju oftast inte barn välling i samma mening som man gör i Sverige eftersom det typ inte finns... Däremot verkar det vara mer utbrett med mjölk i kosten. Vi ger vår son NAN till gröten ( ca 200ml) så den får han ju i tillägg till vällingen... Om vi vill laga egen välling- hur går vi över till hemmalagad med mjök och ägg tex utan att "chocka" magen? I Norge är det inte alls samma sortiment när det kommer till matvaror och dessutom heter många saker nåt annat här än i Sverige. Jag känner att jag blir helt förvirrad när jag läser om "bovete" och "hirs" osv... Vad ska man ha i egentligen?! Havremjölk som nån nämnde tror jag inte ens finns här... inte i nån affär på landet där jag bor iallafall
. Vi har lagat egen mat till vår son ända sen han började äta vanlig mat och bara gett burkar när man är ute på nåt så där har vi kört på råvaror osv ( dock svårt med ekologiskt här...). Jag känner att jag väldigt gärna skulle laga både gröt och välling själv och klart man önskar att man hade orkat hålla på och amma i flera månader osv... men helt ärligt- hur får man vardagslivet att gå ihop med allt extra jobb?! Nån som har rena praktiska råd hur man gör det?! Jag började jobba när vår son var åtta månader. Jag reser minst 3h varje dag för att kommat till och från jobbet, jag jobbar sena kvällar, nätter, helger, dubbla dagar och går upp mitt i nätterna för att hinna fram i tid ibland. Vår son har sovit urdåligt sen han föddes ( det var så jag hittade hit
). Både jag och sambon är helt slutkörda av månader utan sömn, påfrestande jobb osv. Det kan vara svårt nog att hitta tid och ork att ens stå och göra de där storkoken ibland... Ibland tänker jag att jag bara skiter i alltihop och gör som "alla andra" men det känns ju inte bra heller.... Jah... det är väl en prioritering antar jag... men verkligheten är nu sån att även om man önskar att man kunde vara hemma med sina barn i flera år och amma och laga naturlig mat osv osv... så måste man jobba och tjäna pengar så att man kan betala sitt hus och sina bilar osv.... Vår son får växa upp på i ett hus på landet med trädgård och husdjur och frisk luft och jah... det är också en prioritering ( menar bara att man kunde väl leva annorlunda men då skulle det ju gå ut över nåt annat...). När sonen börjar på dagis i december kommer det att vara pressade scheman här hemma och då kanske man lätt tyr till "industri gröt" som man enkelt blandar ut med lite vatten liksom...
. Alla måste ju såklart hitta sin egen väg- sjäv känner jag mig bara väldigt "klämd" mellan ett "modernt" familjeliv med jobb osv och sunt "barnaliv"
Jag försökte tex amma vår son ( i tre månader faktiskt) men trivdes aldrig med det. Kände mig oerhört obekväm med stora, mjölkfyllda bröst och att sitta och amma när andra såg på plus att jag skulle ha hela ansvaret själv med matning ( eftersom vår son verkligen ALDRIG sov sammanhängande och skrek mycket och det var väldigt jobbigt generellt..). Jag tänker att jag för allt i livet ALDRIG vill amma någonsin igen samtidigt som man vill ge sitt barn bra förutsättningar såklart... Förstår att det kan låta patetiskt för andra men jag tyckte det var så jobbigt och omständigt att det gick ut över allting och att jag mådde dåligt av att leva i det med ett litet barn och allt. Samtidigt kan jag ju tänka mig hur enormt självförebrående man skulle bli om man inte ens försökte amma och barnet sen utvecklade nån allergi liksom... Jah- det var bara lite andra saker jag tänkte på när det kommer till detta med naturlig mat och evt fler barn osv
Vår son har fått ersättning ( delvis) ända sen han föddes så han är ju knappast uppfödd på några naturliga råvaror ändå men... det är väl aldrig för sent att börja kanske?
