Det stämmer på mig också, absolut,
![Wink :wink:](./images/smilies/icon/wink.gif)
och precis som Mia upplever jag att det "förklarar" vissa saker, saker som jag själv har tyckt vara motsägelsefulla. T ex att jag, trots ett väl tilltaget omvärldintresse, inte
pallar att öppna tidningen vissa dagar, för att det garanterat kommer att finnas något i den som jag kommer att må dåligt av. Kvällstidningarna rör jag överhuvudtaget inte, även om de råkar ligga i fikarummet eller någon jag gillar rekommenderar en länk om något intressant ämne, för deras dramaturgiska upplägg är designat för att väcka känslor - och hos mig väcker de alldeles för mycket känslor, som kommer att dominera hela min dag tills de har hunnit sjunka undan (vilket i sin tur kan ta flera timmar).
Dock är jag ändå en smula skeptisk mot det här med HSP, främst av två skäl:
1) Vad ÄR egentligen ett personlighetsdrag?
Den här texten från Wikipedia tycker jag betonar den här frågan:
"While some writers on HSP propose a positive, accepting attitude towards [being an] HSP, this is not the consensus in the professional psychological community. For instance, Jeffrey E. Young, founder of the increasingly applied Schema Therapy, although never having been critical of HSP writers or writings, links high sensitivity, or as he calls it, the "highly empathic temperament" with the Self Sacrifice Schema (Young, 2003, pp. 246–251), which in turn is almost always related to the Emotional Deprivation Schema. In his opinion, these persons (patients) need to learn to focus on themselves instead of others and to learn to get their own needs met, needs they typically are not aware of." (
http://en.wikipedia.org/wiki/Highly_sensitive_person)
Är det i själva verket något vi bör arbeta med och söka efter en orsak till? När det framställs som ett personlighetsdrag som kan vara både svårt och berikande så funderar man ju på VARFÖR det i så fall behöver "diagnosticeras", man borde ju kunna känna och acceptera sig själv ändå?
2) Kan inte det där testet egentligen stämma in på alla?
Det är ju sjukt svårt att veta hur andra t ex upplever musik! Det som oroar mig mest med 20%-grejen är att det också pratas om att de flesta HSP är introverta men att ca 30% av dem (alltså 0,3x0,2=0,06, dvs 6% av befolkningen) är extroverta HSP. Det är helt klart den grupp där jag vill placera mig själv - men det är väl bara dem man hör om? Jag tänker på tidningsreportage och sånt, men också kommentarer på dem?
Vidare känns det som en rätt "kvinnlig" pryl - vilket jag i o f s är öppen för att det skulle kunna vara, biologiskt alltså, men huruvida 20% män känner igen sig i detta lär jag ju inte få nåt svar på på detta forum....
![Laughing :lol:](./images/smilies/icon/lol.gif)
Å andra sidan kan det ju precis lika gärna vara så att män känner så här i lika stor utsträckning som kvinnor, men att mansrollen är ännu "tightare" så att det blir ännu svårare för män att erkänna och acceptera känsligheten.
Det vore alltså intressant att höra från både folk som
inte tycker att de passar in på HSP-testet (finns de?) och från folk som tycker att de är HSP utan att vara utåtriktade, alltså den "blyga" varianten.