Träskbekymmer och andra småsaker

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
hanna-raori
Inlägg: 104
Blev medlem: tis 13 jan 2009, 04:59
Ort: Belgien

Träskbekymmer och andra småsaker

Inlägg av hanna-raori »

Hallå finingar!

Jag har inte behövt nån hjälp på ett bra tag, inte på över 1,5 år tror jag =D> Emil-Elsa, båda små solstrålar, sover bra, äter bra- livet bra!

Men nu har det hänt grejer, nånstans på vägen långt bort i "Allt rullar på så bra-landet" lång väg bort från forumet, så vet jag inte riktigt vad som hänt. Vi har gått vilse, tror jag!

Så här ser verkligheten ut nu: (önskelista-DRÖM scenario i fet stil!)

7.00 Emil väcker oss med sitt gnolande (det händer att vi ibland vaknar före honom- påminner oss om "den gamla goda tiden då allt funkade" med nostalgiblickar). Välling, för det mesta ... framför TVn ... (som har blivit nån slags napp nuförtiden!!) medans mamma-pappa-storasyster äter frukost. Storasyster har också smittats av TV sjuka :oops: och springer till TV rummet så snart hon SLÄNGT i sig frukost. Jag vill ha en lugn och skön familjefrukost utan välling för båda!

Sen är det typ TV-film hela morgonen :( Jag hinner knappt duscha/ klä på mig annars... I don't like it. Tills vi hittar på nått runt 9: typ handlar mat, går på promenad, uträttar ärenden med bilen, play date, lek i trädgården medan MAMMA jobbar med att klippa grenar, såga ved. Dom vill ALDRIG hjälpa till, så dom känner sig utanför märker jag, fast jag föreslår arbete på olika sätt :? Jag VILL inte ha TV på morgonen, hellre lek i deras rum/runt frukostbordet, tvätta OSS, klä på OSS, följt av "deras" tid- utforskande på deras villkor från typ 8.30-10.30, samt morgontid för mig själv och mätta barn som står sig till lunchen!

11 Lunch, följt av en 1,5-2 timmars tupplur. Det är lite hattigt. Ibland sover han 11, ibland 11.30, ibland 12... var är det strikta rutinerna? De tidigare tupplurarna har han om han inte stått sig till lunch vid 11, utan äter runt 10.30 istället.

Emil's tupplur: DÅ JOBBAR JAG! Den är så viktig för mig, det är min enda stund på dan då jag får nått gjort... sorgset hur det har blivit #-o Elsa 4, får "mysa" i sitt rum, men hon ser det som att gå i fängelse nuförtiden. Ibland gillar hon det, men man får truga och locka. Det jag inte gillar med NU är alla "kompromisser" eller "deals" vi gör med henne: OM du myser nu, så hittar vi på nått kul sen. "om du får rita nu, så blir det ingen bok innan du ska sova, och man lägger sig med en gång och utan bus, okeeej???" [-X Eurk, jag avskyr när jag säger så, men som jag sa- jag har gått vilse!

runt 13-14 Emil vaknar- jag tar upp honom, han leker i sitt rum och med Elsa medan jag jobbar en stund till. Jag vill VÄCKA honom, införa Ensamlek tills fikat, men HUR?? Han har inte gjort Ensamlek på 1 år nästan nu... Jag ser stor skillnad på Elsa och Emil när det gäller att leka ensam...

15 Fika, vi käkar oftast gröt.

Eftermiddag är det oftast TV-film igen från 16 (jag vet!!! Så hemskt!) om vädret inte är fint, då vi är i trädgården. Dom leker, jag pluggar språk. Är vädret dåligt pluggar jag åtminstone MED dom, framför TVn. Jag vill plugga MED dom, kanske rita-plugga samtidigt? Tillsammans? HUR?

18 JAG startar matlagning, dom kollar på TV fortfarande :( Jag har försökt att få dom att laga mat med mig, Elsa vill ofta- hon har social samvaro i ryggraden, men Emil? ... Han kommer springande till mig i köket, öppnar kylskåpet och små-äter det han kan nå, sen är han halvmätt när middagen kommer, så den blir oftast också hattig och snabb. Jag vill ha max 1-1,5 timmes TV per dag, under matlagningstimmen skulle det vara perfekt för då får jag utöva min matlagningspassion ifred samt kidsen är för upptagna för att känna sig hungriga och vi kan alla äta tillsammans kl 19 när pappa kommer hem.

Pappa kommer hem först kl 19, vilket är ett problem när det gäller schemat. Han vill träffa oss och är för vrålhungrig för att ta läggning innan middagen (som då blir vid 20), men barnen vill oftast äta redan kl 18. Men middag vid 19 är också för nära inpå läggdags. Vad göra??

Läggdags. "Ok, nu går vi upp och badar!", följs för det mesta av "JA!" med ibland "nej, jag vill INTE sova!" Bad, pyjamas, välling (Elsa får banan eller nått annat, annars kissar hon i sängen. DOM läggningarna går alltid bra, men om vi skippar badet och rutinerna så blir det ALLTID klagande, men det är det där strulet med middagen... (skratt till godnatt glömmer vi nog bort ibland... )

Nätterna har alltid varit superbra (förrutom att Elsa kissar i sängen till och från) men NU!! Emil vaknar och SKRIIIIIKER!!! Mardrömmar, han vill inte bli lugnad i sängen, men om jag står där och stryker på ryggen och stadig utspridd hand när han lugnat sig, så brukar jag kunna gå med ramsa, men det fortsätter oftast några gånger till under den natten. Han är på gång att släppa blöjan, kan inte prata ett ord (han har tre språk), är frustrerad, RIKTIGT högljudd av sig rent allmänt, arg, kastar saker, slåss !!?? Trotsar... Men han är bara 2 år och 1 månad. Jag känner ibland att vi inte har nån grund att stå på med Emil, han har liksom aldrig fått chansen att klaga, eller aldrig behövt. Eftersom han alltid varit så perfekt är han van vid vår suppersnabba närvaro för minsta pip, och nu när vi ramsar så vet han knappt vad vi pysslar med eller vad det betyder.

SÅ, mina problem:

:arrow: Schemat! Vad tycker ni skulle vara bra för att få upp nån ordning och struktur i vår familj igen?

:arrow: Hur får jag slut på TV eländet och får EMIL att "hjälpa till" och känns sig behövd?

:arrow: Hur kan jag införa ensamlek hos en 2 åring? Jag har svårt att se honom leka ensam i sängen... Men han kan ju öppna dörren själv, jag vill inte stänga in honom!

:arrow: Elsa är rädd för mig, tycker att jag är så arg på henne jämt :cry: Om Emil kastar ett glas i golvet så skriker jag argt :oops: och han blir alldeles jätterädd... Var har glädjen tagit vägen? Jag tror att JAG behöver en stark dagsstruktur och att MIN ilska och frustration kommer därifrån. Jag var aldrig så här förut...

Tack snälla om ni orkar läsa. Alla idéer uppskattas verkligen!!

:heart: Hanna
mamma till tre små BB troll (flicka) 2008-06-24, (pojke) född hemma 2010-06-26 och (bebis-tjej) född hemma 2014-07-12.

http://www.raori.be
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Träskbekymmer och andra småsaker

Inlägg av Sarisparis »

Hej Hanna :D

Din tråd hör egentligen hemma på Barnafostran då vi här inne på Späda och Små pysslar med småttingar upp till året. Men då jag satt lite med samma tankar som du för inte så länge sen så får du lite input från mig här ändå. Jag kallade min tråd Ur spår :roll: :lol: Men tveka inte att starta en ny tråd inne på Barnafostran, då har du chans på många fina svar. :thumbsup:

Jag tycker att det verkar som att du redan gjort halva jobbet i och med att du formulerar dina funderingar så bra, samt att du redan vet precis hur du vill ha det. Det enda som är kvar är att genomföra, eller hur? :P

:?: Kanske åker ni på semester något i sommar eller har någon annan sorts brytpunkt som gör det lättare att göra en nystart när ni kommer hem igen? Så gjorde vi med Storebror när jag ville sluta med flaskan innan Mellanbror skulle födas, att när vi kom hem från semestern så drog vi igång med helt nya rutiner (i vårt fall slut med spjälsäng och vanlig frukost istället för flaska) och det gick väldigt smidigt.

:arrow: Första steget hur du än väljer att gå till väga är nog att verkligen sätta dig ner och skriva ner hur du vill att era dagar ser ut; klockslag för måltider som bas och sen vila och ensamlek/social delaktighet/annat utöver det. Ju säkrare du är på hur du vill att ni ska ha det, desto enklare blir det att övertyga barnen att nu är det så här.

Mina tankar efter att ha läst ditt inlägg:

Morgnarna
:idea: Inför väckarklocka. När du kör i gång med ert nya liv kan du ställa klockan på t ex fem i sju så att det verkligen blir ni som väcker. Sen när ni fått in den vanan kan ni bara ställa fram den lite till den tid ni önskar och om Emil mot förmodan skulle hojta innan så har ni ramsan för att upplysa honom om att det fortfarande är morgon. Men eftersom han redan sover till sju så tror jag att det räcker att bara ta ledningen och införa väckarklockan.
:idea: Fråga vad de vill ha till frukost. :D Hos oss har vi lite olika frukostförslag och det går i perioder vad grabbarna äter. På vår lista finns t ex hemgjord smoothie med flingor i som äts med sked :roll: , yoghurt med flingor och bananbitar, smörgåsar med diverse pålägg, banan... Går att variera ganska bra.
:idea: Skippa tv:n helt. Jag tycker mig märka hos oss att om det blir tv direkt på morgonen så kommer barnen in i en "slö" stämning och så blir det svårt att få igång dagen sen.
:idea: Ha ett projekt som du annonserar direkt vid frukost; IDAG ska vi göra det HÄR :P Så att ni sen borstar tänderna, klär er, osv helt enkelt för att ni inte kan göra detta viktiga i pyjamas. :wink: Gärna ett utomhusprojekt så att ni kommer ut.
:idea: Duscha själv på kvällarna i början tills du känner att morgnarna sitter och att de inte kommer att rusa på tv:n om du stänger in dig i badrummet.

Förmiddagarna
Helst utevistelse, brukar minska gnället rejält och öka initiativförmågan hos de små. Om du vet med dig att det blivit dåligt med frukost och att du är rädd att de inte ska stå sig till den lunchtid du bestämt, ha i så fall med dig ett litet mellanmål att ge ganska tidigt på förmiddagen. Några äppelbitar och russin t ex, inte för matigt, men så att de klarar sig fram till lunch.

Vilan
:idea: Bestäm en tid för Emils vila och håll den. Hos oss har vi nu vila direkt efter lunch, enkelt och bra och ingen plats för diskussion eftersom vi går direkt till sovrummet efter att ha tvättat av lunchsölet.
:idea: Låt Elsa välja några ny cd-sagor i affären (internet om du vill ha på svenska :wink: ) och förbered henne entusiastiskt på att hon nu ska få lyssna på detta helt själv, stor som hon är. Kanske skaffa en ny filt eller lägga vilan på ett nytt ställe så att hon inte känner att hon blir "undanskuffad".
Hos oss har Storebror ofta tv-stund när de små vilar (bara en dag i veckan eftersom han går i skolan de andra dagarna). Då får han välja film själv och titta i soffan skönt nerbäddad om han vill (vill han nästan aldrig :lol: , han sitter rakt upp och ner och blir helt absorberad av filmen :roll: ). Vi har tv för alla barnen endast på kvällen innan sovdags och då bara tio minuter (en eller två avsnitt av typ Barbapappa eller Shaun the Sheep).

Eftermiddag
hanna-raori skrev: Jag vill VÄCKA honom, införa Ensamlek tills fikat, men HUR??
Vi har inte ensamlek som i BB, så egentligen är jag inte alls rätt person att råda dig här, men spontant känns det inte så kul att lägga ensamleken direkt efter vilan och innan mellanmålet. Han är ju antagligen sällskapssjuk och lite småhungrig, inte de mest optimala förutsättningarna för ensamlek. Kanske vända på det och ta ensamleken efter fikat (istället för tv 8) )?
Hos oss har vi lunch vid tolv och vila mellan typ ett och tre, så kommer mellanmålet ganska snart efter vilan.
hanna-raori skrev:Jag vill plugga MED dom, kanske rita-plugga samtidigt? Tillsammans? HUR?
Du behöver inte vara så superkoncentrerad alltså? Skulle det då kanske räcka med att verkligen fixa så att ni alla har rätt "utrustning" (du plugg-grejer och de ritgrejer) och sen sätta på lite bra musik och känna lugnet ihop?

Kvällen
:idea: Sätt hänglås på kylskåpet eller gör något radikalt för att hindra tillgång till småätande för Emil.
Erbjud tv om du känner att det är rätt tid i er planering och laga mat i lugn och ro. Eller så bestämmer du dig för att det är hög tid för Emil att få skära grönsaker med riktig kniv (brukar vara mycket lockande även för små kockar), under insyn förstås. Be Elsa vara chef för matlagningen och så får du och Emil vara underhuggare. Peppa upp ditt humör innan (tjuvät lite om det behövs :wink: ) och välj lätta och roliga rätter i början.
hanna-raori skrev:Pappa kommer hem först kl 19, vilket är ett problem när det gäller schemat. Han vill träffa oss och är för vrålhungrig för att ta läggning innan middagen (som då blir vid 20), men barnen vill oftast äta redan kl 18. Men middag vid 19 är också för nära inpå läggdags. Vad göra??
Bestäm när du skriver ner ert dagschema vilken tid barnen ska äta. Om det är 18 som är den tid du väljer får nog Pappa acceptera att ta ett litet mellanmål på hemvägen så att han står sig över läggningen. Eller så lägger du middagen till klockan sju (kanske flytta lite på mellanmålet alternativt ge lite stadigare mellanmål). (om du läser i min tråd som jag länkade till ovan så har fru chokladkanin kommit fram till att herr chokladkanin faktiskt måste tjuväta lite innan middagen om hela familjen chokladkanin ska få en dräglig kväll, kanske är det något vi mixade familjer har gemensamt? :roll: :lol: )

Läggning Fundera som sagt ut hur du vill att ni ska ha det. Bad tycker jag är en trevlig vana som verkligen signalerar att kvällen har börjat. Skönt också att få gå och lägga sig ren och go. Hos oss kör vi bad klockan sex, middag klockan sju och god natt klockan åtta, inget av barnen har någon kvällsslurk/kvällsmellis utan vi går direkt från middagsbordet till tandborstning och sen tv och skrattet till go'nattet.

Nätterna
Ramskura Emil tycker jag. Bestäm er och kör. Eller så ger ni det nya schemat (som hålls) med dagar fyllda av social delaktighet någon vecka och ser om det var där det felades. Goda dagar brukar ge goda nätter. :wink:

Social delaktighet för Emil
Bestäm för en eller några grejer där du absolut behöver hans hjälp. T ex skära grönsaker till salladen, duka bordet, duka av bordet, tömma/fylla/starta disk och tvättmaskin, bädda sängar, sopa köksgolv, bära ut sopor... Håll sen på det ganska så strikt som ett minimum. Ta sen alla chanser som kommer att glatt och självklart behöva honom när det faller sig, t ex be om hans hjälp att låsa upp dörren när ni kommer in (ett uppdrag mina stora slåss om), bära in posten, allt jag nämnde ovan, tända/släcka lampor osv och TACKA honom uppriktigt och glatt varje gång.

Din ilska
Det är förfärligt när man känner att ens barn blir rädd för en. :cry: De gånger jag exploderat och gjort barnen rädda har jag alltid satt mig ner med dem så snart som möjligt och pratat om det som hände. Frågat om de blivit rädda och förklarat att jag blev så arg att jag glömde bort att man inte får skrika och gå på. Förklarat att det var mitt fel att jag blev så arg och att jag inte får göra så att mina barn blir rädda, att det inte var deras fel (vad min ilska än berodde på så är det mitt fel att jag går över gränsen, helt mitt ansvar och det är något jag vill att de ska förstå även om det händer att jag i ilskan häver ur mig saker som får det att låta som att det är deras fel att jag är arg). För mig är det jätteviktigt att barnen verkligen förstår att det är jag som gjort fel en sån gång, att de inte har någon skuld i mina utbrott. Sen när jag känner att vi är tillbaka på banan kan vi gå över till att prata om vad som startade krisen, t ex att man inte får rita på väggen, kasta saker, osv. Men jag försöker verkligen att inte prata om själva upprinnelsen till mitt utbrott så länge vi är kvar i sviterna av utbrottet om du hänger med.

För mig är planering verkligen av yttersta vikt för att jag ska kunna hålla humöret i schack. Om jag är trött och hungrig och lite sen i planeringen och inte vet vad vi ska äta till middag så blir jag nio gånger av tio arg under kvällsruschen. Just på slutet av dagen är ju alla mer eller mindre trötta och då har jag som minst kraft och energi för att hitta kreativa lösningar på de bråk/gnäll/problem som allt som oftast uppstår just under kvällen. Så för mig är det otroligt mycket värt att ha rutiner som håller och helst en matsedel med lätta middagsrätter som kan förberedes mycket i förväg.
hanna-raori skrev:Var har glädjen tagit vägen? Jag tror att JAG behöver en stark dagsstruktur och att MIN ilska och frustration kommer därifrån. Jag var aldrig så här förut...
Jag känner med dig :heart:, det är inte kul när det blir så här.
Det är lätt att glömma att rutiner måste ses över lite nu och då, att man inte kan hänga kvar i samma schema i all evighet. En stor del av nyckeln till att hitta tillbaka till glädjen är att se över barnens kompetenser och att ge dem uppdrag där de får lite utmaning. Som på vilket jobb som helst, när man kan det man ska göra är det inte lika roligt längre. Och hur kul kan det vara att som tvååring bara få plocka upp skräp när man känner att man skulle vara en hejare på att laga mat? Prata igenom med fyraåringen vad hon skulle vilja göra (kanske bestämma mat och handla med dig en gång i veckan? Eller vara ansvarig för posthämtning, sopsortering...? Eller hon kanske skulle älska att putsa speglar?)
När man kommit in i den där gnällcirkeln så blir man ju ännu mera trött och tjatig själv och då kan det vara svårt att hamna på rätt köl.

Mina tips in brief
:arrow: Se över schemat och kör sen på det.
:arrow: Fundera på vilka viktiga uppdrag dina ungar skulle klara (ju svårare ju bättre och fyraåaringar kan mycket mer än vad man kan tro)
:arrow: Ta varje chans att TACKA och peppa när de gör något bra. Även när de är gulliga mot varandra; vilken TUR du har som har en så fin bror, se så mycket din syster tycker om dig :heart: osv. Man startar lätt en god cirkel här som gör mycket för husfriden och mammaglädjen
:arrow: Var snäll med dig själv :heart:. Stäng in dig i badrummet minst en gång i veckan och gå loss med scrubkräm och fotfil. 8)

Lycka till med dina funderingar. Säg tilll om du vill att jag flyttar in ditt senaste inlägg på Barnafostran så har du chans på mer input. Eller starta helt enkelt en ny tråd där.

:heart:
hanna-raori
Inlägg: 104
Blev medlem: tis 13 jan 2009, 04:59
Ort: Belgien

Re: Träskbekymmer och andra småsaker

Inlägg av hanna-raori »

=D> Men tack snälla Sarisparis!!! Vilket fantastiskt svar, jag bara sitter här och myser!! :D

Du har lyckats måla upp precis det drömscenariot jag vill ha, med verktyg hur jag ska ta mig dit, TACK!!!

Nätterna har blivit en enda röra nu, gråt vid läggning (!!? Han är 2 år, men han har alltid älskat att gå och lägga sig, skyndar sig att försöka klättra i sänfgen liksom, överexalterad att äntligen få sova!) men i natt ramsade jag som bara sjutton och det satte sig tillslut, men jag är på vippen att braka ihop, det måste vända innan jag blir en zombie. Man somnar, PRECIS då gråter han... Som tur var har jag en ruskigt bra fransk serietiding som jag var tvungen att läsa så där mitt i natten, så jag slängde iväg en rad med ramsor varannan minut, lyssnade på VAD och HUR han frågade, tillslut satt den, men morgonen blev tidig för båda barnen (!?) Också extremt ovanligt. Jag tror att det sitter för mycket tankar i denna fnurra just nu, för oss allihop. Självklarheten och Attityden har försvunnit lite... Jag kom på mig själv flera gånger med att tänka- "varför somnar han inte? Vad är han rädd för egentligen?"

Jag åker ensam till Sverige nästa vecka med en kompis så det blir barnvakter av olika slag och pappa förstås, och han är väl insatt i Barnaboken och SHN, men han har glömt lika väl som jag, så jag vet att det kommer bli rätt så rörigt här hemma när jag är borta :roll: Jag ska dra igång med det nya schemat och alla dina fina idéer, så snart jag kommer hem- can't wait!

Det där med att laga mat, visst kan dom det! Båda två, jag märker när jag läser ditt svar att vi helt spårat ut här hemma- undrar vad som hände, varför saker ändrades? Vi flyttade till ett knäpptyst hus på landet i oktober förra året- när jag läser ditt svar påminner det mig verkligen om hur vi BRUKADE leva- saknar det väldigt mycket. Tror att barnen gör det också.

Nu ska här bli ändring!!

Ja tack, flytta gärna tråden åt mig och tack snälla för ditt inspirerande svar.

xxx Hanna
mamma till tre små BB troll (flicka) 2008-06-24, (pojke) född hemma 2010-06-26 och (bebis-tjej) född hemma 2014-07-12.

http://www.raori.be
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"