Tack Tin för ditt svar och pepp
Rutinerna runt läggningarna har väl gått sådär måste jag erkänna

. Jag har inte fått något flyt de senaste veckorna, ibland har tösen krånglat, ibland inte.
Men denna veckan har jag tagit tag i det hela igen och valt att fundera en massa och läsa en del på forumet för att hitta ett sätt som fungerar. Tack för den bifogade länken

- jag hade faktiskt inte läst den tråden och den gav mig en del tips och funderingar

.
Att leda henne tillbaka till sängen kan jag hålla på med i evigheter, så därför känns det som att jag måste hitta ett annat sätt.
Sen har jag nog varit en stor bov i det hela när jag inte har kunnat kontrollera min ilska (som man ju ska göra....

). Det har ju snarare gett henne mer bensin till elden #-o . Så nu är det den viktigaste punkten på min agenda till kvällen - att hålla mitt humör i schack vilket jag också har lyckats med de senaste kvällarna.
I veckan läste jag igenom länken du bifogat till, igen, och bestämde mig för att köra en blandad kompott av fostran, konsekvens och handling.
Möjligt är det kanske redan så man ska göra (och att jag bara inte har fattat poängen än

) eller så är det helt galet fel och ni får mer än gärna upplysa mig om det [-X .
I dag skedde följande:
Tösen och lillebror delar rum men då tösen stör honom mer och mer (förr kunde han sova sig igenom hennes utbrott) så smäller jag upp resesängen i mitt rum och plockar ut lillebror ur deras rum med upplysningen om att kan man inte uppföra sig med att ligga tyst och stilla så får man helt enkelt inte vara i samma rum. Jag vet att jag skulle gjort tvärtom, förvisat tösen i stället men jag bor trångt och får bara plats med resesängen i mitt rum samt att tösen skulle mer än gärna velat sova i mitt rum (dessutom är det lättare att flytta över lillebror till sin säng sen, än tösen...).
Tösen blir ledsen (hon vill verkligen bo tillsammans med sin lillebror) men jag tar hellre denna reaktion än en provocerande tös som bara flinar när jag leder henne tillbaka till sin säng. Givetvis är det inte slut här utan hon springer fortfarande upp och då kommer nästa stöt:
- "Ligger du inte tyst och stilla och tänker sova så behöver du heller inte ha gosedjuret. Gosedjuret sitter här i hallen tills du kan visa att du kan ligga tyst och stilla och JAG bestämmer när du har legat tyst och stilla tillräckligt länge

Då kommer jag in med henne".
Det är här det känns "knasigt" i mammahjärtat, men jag känner mig tvungen att ta till en konsekvens som är direkt märkbar. Förr försökte jag med att hon inte får se på TV dagen efter eller ligga i min säng en natt till helgen men det verkade inte bita på henne något nämnvärt.
Detta genomfördes i kväll och det fungerade förvånadsvärt bra, läggningen tog bara 1 timme

(jämnfört med normala 1½-2 timmar).
Nackdelen med att ha delad vårdnad av barnen är att när jag börjar se en tendens av att det kanske funkar, detta, så är det dags för nätter hos pappan.
Och jag är fortfarande frustrerad över att nattningarna hos pappan går alldeles prima

.
Först på måndag och nästa helg kan jag se om detta "kurprogram" fungerar men innan dess hade jag mer än gärna uppskattat om ni ville ge mig respons på det hela och även ris om jag helt är ute och cyklar

.
Tack för att ni finns
