Problem igen efter 1,5 års lugn

[Litetbusfrö]

Hej!
Jag har två barn, storebror G drygt 3,5 år och lillasyster E drygt 2 år. Båda barnen kurades effektivt vid 8 mån, resp 6 mån. Och sedan dess har våra nätter gått som en dans!

För G gick övergången från spjälsäng till juniorsäng friktionsfritt och han fortsatte sova i sin nya mysiga säng. Värre har det gått för lillasyster E. Vi var tvungna att byta till juniorsäng för drygt en vecka sedan eftersom hon själv började klättra ur sin spjälsäng och det därför började bli lite farligt.

I samband med att hon upptäckt att hon kan ta sig ur sängen (situationen började alltså innan vi bytte säng) började hon komma in till oss. Ok tyckte vi till en början, men märkte att det inte funkade speciellt bra för oss eftersom hon sparkade och snurrade och var allmänt rörig. Och att sova i egen säng går hon med på, men då under förutsättning att mamma klappar henne på magen tills hon somnat... Samma gäller läggningarna - från att bara lägga henne och säga "godnatt och sov gott" så ska man nu ligga bredvid och klappa magen (vilken kan ta upp till 1,5 timmar...) Och går man börjar hon vråla och kommer efter....

Jag förstår att vi inte agerat speciellt bra och konsekvent dessa senaste dagar och att vi säkert förstört en del av de fina rutiner vi upparbetat, men nu är vi beredda att göra vad som krävs för att rätta till allt igen. Frågan vi ställer oss är bara hur vi gör. Bära tillbaka gång efter gång? Helt gå med på hennes krav om att klappa magen? Eller klappa en liten stund och sen gå? Låta henne går runt inne i rummet och tända ljuset och plocka fram saker och acceptera det så länge hon håller sig där eller ska det vara konsekvent att det är i sängen hon måste vara? Det känns så hemskt om vi ska behöva hålla fast henne i sängen, för då blir ju sängen inte något mysigt ställe längre utan bara ångestrelaterat...

Stort tack på förhand!

[Litetbusfrö]

Hoppsan, jag ser nu att denna tråd naturligtvis ska ligga under kategorin "säkra sovare med fnurra på sömntråden". Kanske kan jag få hjälp att flytta det dit?

[miar70]

Fixat

[Litetbusfrö]

Tack snälla!

[miniz]

Hej och välkommen hit!

Ni màste ta ledningen. Visa med handling och attityd hur det ska vara. Kör rutiner som vanligt, skrattet till gonattet och ner i sängen, spjälsängen.
Vi har en tvà-àring (ojojoj vad tiden gàr fort ) här hemma och ibland försöker vi ha det "mysigt". Det betyder att han fàr sova i samma säng med en av sina stora syskon och det gàr ju inte. Det skojas och vandras, hämtas leksaker och fjantas. Sà vi làter de ha "mysigt" ett tag sedan lägger vi honom tillbaka i sin egen trygga fina säng och alla är nöjda med det.

Mitt ràd (hmhm AW's ràd ) ta tillbaka spjälsängen och behàll den till efter trotsàldern.

Om ni är rädda för att hon ska slà sig kan ni lägga madrasser och filtar runt, till den nyheten har glidit förbi. Var pà vakt nàgra kvällar och se till att hon inte hinner klättra ur, men ramsa ner henne om det behövs kan du gà in, men làt henne kliva i själv sà blir det jobbigt. Om det är du som lägger henne, sà gör det fort och utan myspys, för pà natten sover man ju, myspys var ju när det var läggdags. Sitt precis utanför med en bok eller stryk dukar och ha ett öga inne hos henne, sà du hinner med.

När hon vaknar pà natten ska det lite mer motivation till för att hasa och dra sig upp ur den sköna varma sängen för att komma sig in till er, än om hon bara kan rulla ur och in i er säng.

Det är ni och inte hon som bestämmer vad ni ska göra, jobba in ramsan istället för att klappa henne pà magen, tycker jag. Repetara lite i SHN-boken, lugnet, tryggheten, njutningen. Det kan bli nàgra kvällar med hopp-ur-sängen-spring och protester för att ni inte klappar lilla magen.

Kram.

[Litetbusfrö]

STORT tack för snabb och bra hjälp!!!

4 kvällar tog det (krångel i 45 min första kvällen, 30 min andra kvällen, 10 min tredje kvällen och 2 min fjärde kvällen) innan vi åter avnjuter snabba glada nattningar och långa lugna nätter.

Ni är bara så bra!!!

Kram

[miniz]

=D> :thumbsup: Tack för rapport!
Tog ni tillbaka sängen eller är det attityden som fixat fnurran?

[Litetbusfrö]

Vi behöll faktiskt juniorsängen, men vi myste till den lite så den blev ombonad och trevlig, men i övrigt var det attityden som gjorde hela jobbet!

Och det var faktiskt lättare än jag trodde att skaka fram den där självklara attityden igen - den hade ju funkat så klockrent sist. Så när tvekan helt var borta från vår sida, så försvann den även för henne

Underbart!

[miniz]

Perfekt.
Attityden, den självklara,
vad skulle man gjort utan den.

Kram.