Å, mina damer, så ska det låta Din bekännelse var underbar, Mammut. Påminner mig om första barnbarnet. Där skulle du se en som störtade in vid minsta pip. "Guuuud, mitt lilla barnbarn GRÅTER!" Jo hejsan... Pep gjorde hon, men när jag kom instormande, ängslig och med tvåhundra vargar i släptåg, DÅ blev det förtvivlan!Jösses, jag ska inte säga "att man aldrig lär sig" - för till slut lär man sig, faktiskt... som ni märkt. Men man ska inte inbilla sig att inte bygget kan rasa vilken minut som helst bara för att man fullkomligt vettlöst ballar ur. Och då får man göra sig mottaglig för två goda hammare i skallen:
1, Meningen var att man skulle lugna, inte ytterligare oroa,
2. En gång är ingen gång, två gånger är en dålig vana!
