förtvivlad skatt - hjälp!!

[lillmatte]

Skriver här med förhoppning om snabb hjälp och pepp, för ikväll föll hela korthuset ihop!!

Vår kille är nu 13 månader och sover oftast fint, på sistone har det dock småkrånglat lite med några uppvak på nätterna (inte hänt sen kuren satte sig), men vi insåg att han frös och sen han fick täcke och hel pyjamas har han sovit fint. Han har ganska regelbundna fnurror som vi har börjat lära oss att tackla och har väl egentligen sällan klarat 12h-nätter, men verkar på det hela ändå lugn och trygg i sitt sovande och sin vardag.

Ikväll hände något, och jag fattar inte vad?! Han var möjligen lite trött när vi lade honom 18.55 men superglad och kurade gott ihop sig i sängen när jag lade ner honom. Jag gick ut med ramsa som vanligt och han började gråta på andra ramsan, vilket han gör då coh då så jag tog inte så stor notis om det utan lämnade honom i fred, vilket jag brukar göra. Han brukar alltid lösa det på egen hand och somna inom några minuter. Enstaka gånger behöver han en ramsa, men det är mest i undantagsfall.

Nu har vi dock i 1,5h haft ett totalt utbrott av skrik och panik - och jag menar verkligen panik! Han har skrikit sig hes, låter skräckslagen och gråter förtvivlat. Han har kastat sig mot spjälorna och skrikit ännu mer eftersom han gör illa sig. Vi fick till sist ta upp honom (under devisen en gång är ingen gång, det har kanske hänt sammanlagt 2 gånger på de här 9 månaderna och har varje gång berott på nedkräkt säng) och han lugnade sig någorlunda på cirka 10 minuter men det var en kamp. Han hulkade totalt förtvivlat, länge men tog till sist emot tröst, trött, trött. Vi tänkte att "nu gör vi om" helt enkelt, och busade som vanligt med honom och så lade jag honom igen.

MEN INGET FUNKAR!! Vi har ramsat på alla möjliga sätt, vi har försökt lämna honom i fred, vi har husljudat, vi har buffat, solfjädrat, och så börjat om från början igen och han är - faktiskt - hysterisk. Vi har haft vår beskärda del av ilskna protester under de här månaderna, men den här situationen har vi ALDRIG haft. Han har haft en fantastiskt rolig dag med massa utevistelse, lek, äventyr och hjälpt till hemma och varit på ett strålande humör hela dagen. Det enda jag kan tänka är att han var lite övertrött vid läggning och så blev nåt jättetokigt och så blev han för trött för att somna.

Vad tycker ni? Nån som känner igen sig? Vad gjorde ni då?

Jag försöker varje gång han fnurrar att komma ihåg att det löste sig förra gången också, men den här situationen känner jag inte igen. Jag känner mig helt handfallen och jag lider med min stackars pojke som mår så dåligt.

[TorsMamma]

Hej,

Fnurror komma fnurror gå.

Mitt personliga devis är: verktygslådan är till för att användas.

Så, natt ETT ger jag fullt svar 100% Solfjäder till sömntung kan man bjuda på. Sen ramsar man ut osv... Natt 2 backar man väsentligt och sen är man på bana igen till natt 3.

Så in med Allt du har första natten. Sen backar man. Meddelandet är att allt är som det skall.

har man nu som ni tagit upp, ja då är ju vargen här i stor stil dessutom. Då får man allt ha lite tålamod och backa bandet lite igen och jobba på med ramsan ordentligt.

Om han slår sig så får ni vaddera så han inte gör sig illa. han skall lugnas och ha svar han behöver. Ingen skall göra sig illa här minsann.

[lillmatte]

Hej igen och tusen tack för snabbt och fint svar!

Det blev en jättejobbig natt för oss alla tre med uppvak och ledsen, ledsen, ledsen pojke. Dagen efter var han så utmattad att han somnade som en stock på kvällen och sov hela natten igenom. Vi tänkte då att allt var lugnt, men igår kväll bröt kaoset ut igen. Det var jag som nattade igen och jag tror att jag den här gången gjorde felet att stanna där inne för länge, dumma, dumma jag... ](*,) Vaaarg...

Hursomhelst plockade jag fram ditt svar i huvudet Torsmamma, och bestämde mig mentalt för att kura - typ. Då tog det 35 minuter, av vilka han skrek sig totalhes större delen, men sen faktiskt somnade av sig själv efter en buffning han svarade på. Försökte buffa en gång innan men då spottade han och fräste och tog sig upp och skrek och svor sig blå. Fick pedagogiskt och fint visat att arga barn inte svarar på verktyg Efter en lång stunds ramsande och avvaktande och husljudande gick jag till sist in och buffade till lugn varpå han somnade och fick en bekräftelseramsa.

Under natten har han vaknat många gånger men fått ramsa varje gång och somnat om på den, och när väckarklockan ringde klockan 7 väckte den hela familjen :thumbsup:

Ikväll lade jag honom och var rätt generös med ramsandet, varpå han somnade efter cirka 6-7 minuter.

Ville bara säga att det är så lätt att glömma allt det där man gjorde i början när man varit på banan så länge, och jag hoppas att vi slipper halka alltför långt ner i träsken nu. Jag har inte känt att jag behövt samma stöd de senaste månaderna och det har varit skönt, men när jag behövde det häromkvällen fick jag det igen - och det är jag så tacksam för!

Det kändes inatt som att ramsan faktiskt tog igen, vi har ju inte behövt använda den på flera månader. Kanske behövde vi alla en liten crash course i shn-tänk. Håll tummarna för att vi är på banan igen för det behöver vi allihop!

[TorsMamma]

Ja som jag sa, fnurror komma fnurror gå. Nu har ni frächat upp era kunskaper igen och vet hur ni kommer på bana.

lite dikeskörning tar vi inget extra för.

Detta klarar ni galan, tänk på att hålla ramsan vid liv, sluta inte med den bara för att det "går bra".

Pepping pepping inför nätterna nu! 8)

[lillmatte]

Hej igen och återigen stort tack för fina svar!

Till vår stora glädje har nattningen gått lättare än på länge de senaste nätterna, han är så trött och somnar bums efter läggning. Så skönt det är att höra honom gosa in sig och bara tvärsomna igen!

Jag har lite frågor och vet väl egentligen inte riktigt i vilket forum jag ska vara, men fortsätter här för att ha så få trådar igång som möjligt. Hoppas det är OK. Ni får flytta mig om ni tycker att det passar bättre någon annanstans.

Jag har läst på här på forumet om vargtimmesuppvak och det återkommer ju hela tiden att man ska välja en strategi och hålla sig till den, så ska det vara löst efter ett tag.

Det är bara så många frågor hos mig som tyvärr inte botas med en ramsa

1. Varför har han börjat vakna upp i vargtimmen igen, tror ni? I början av kuren förklaras det ju med att barnet tror sig vara utvilat, men så kan det ju knappast vara nu, eller? Vad är det för frågor man kan tänka sig att han ställer? Jag känner att jag behöver lite stöd kring hur man ska tänka här. Kanske lite överteoretiskt, men sån är jag

2. Ska vi förvänta oss att det tar längre tid att ta oss ur det här med tanke på att han är större nu?

3. Hur många pangramsor/ramsor är egentligen ok? Om han vaknar till, får en pangramsa, låter ledsen och får en lugn ramsa, är tyst 10 minuter osv? Är det en ny omgång då? Ska man ändå låta honom vara? Jag känner att jag inte riktigt fattat det här... (trögis )

4. Natten till idag vaknade han 5.25, fick en pangramsa, lugnade sig något. Lät hemskt ledsen och fick en bekräftelseramsa. Lät lugn en liten stund men sedan jobbade han upp sig nåt helt enormt och tar sig på nolltid upp i panik med sprucken röst, hulkande och huvuddunkande. Hm. Det känns ju helt emot instinkten att låta honom vara. Funkar det verkligen? Det känns så jäkla konstigt. Jag minns det inte som att vi någonsin var där i våras med våra evighetsvargtimmar.


Som parentes är det ju ändå så att allt som kändes krångligt i våras känns rätt avlägset och jag vet ju någonstans att man glömmer när fnurrandet är förbi. Det gäller bara att ta sig igenom perioderna så smärtfritt som möjligt, för alla parter. Och helst inte halka ur alla goda vanor...

Jättetacksam om någon orkar svara på mina frågor!

[Sagalinda]

Hej lillmatte

Ska försöka ge lite funderingar på dina frågor:

1. Tja, det där är egentligen omöjligt att säga. Förmodligen är det övergående, och inget att ta stress för. Sedan finns det faktiskt barn (och vuxna...) som mer eller mindre har "kroniska" problem med vargtimman. Som vuxen brukar det inte vara särskilt kul, men små vargtimmesuppvaknare brukar oftast lära sig att ta det med ro, såvida inte föräldrarna släpper in en massa vargar. Barnen kan då ligga och tralla en stund, prata en stund, gå på toa, vända och vrida på sig, sucka - och somnar småningom på nytt. Det är om föräldrarna drar igång en cirkus denna tid på dygnet som de verkliga problemen skapas. Ni måste bara visa förtroende för barnet och komma ihåg attityden av självklarhet!

2. Ni ska inte förvänta er negativa saker, för negativa förväntningar har en förmåga att uppfyllas. Ni ska förvänta er att fnurran är löst på fyra dygn!

3. Under vargtimmen verktygar man så lite som möjligt, annars tror barnet att dagen har börjat. Mitt råd är att pangramsa direkt, sedan inget mer. Spelar ingen roll om han varit tyst några minuter emellan.

4. Inte bekräfta! Det gör man bara aktivt de två första kurnätterna, sedan faller bekräftelsen bort. Bekräftelseramsor hos redan kurade barn innebär bensin på elden. De blir bara irriterade över tjatet. Ett barn ska däremot inte hulka och huvuddunka, självklart inte. Er uppgift är att förmedla trygghet, men det gör ni inte genom att gå ni i rummet eller underhålla honom på sätt eller annat när det är natt. Det är er ramsa som ska tränga igenom osäkerheten han känner, den ska skjuta alla vargar och tydligt visa att det är natt.

Man måste inse att Rom inte byggdes på en dag. Det kan ta lite tid. Men med Attityden på plats kommer ni dit!