Struktur för lilla Isabelle

[mammatillskruttan]

Glömde skicka med schemat som det ser ut nu:

7:30 god morgon med välling senare smörgås efter ensamlek
10:00 (men blir nästan alltid 9:30 eftersom hon är så trött efter att ha vaknat så tidigt) sova till 11:30 (alltså snarare 11:00)
11:30 lunch med potatis, fisk eller kött och grönsaker samt dessert
sen ut på promenad med handling och ärenden, här är lilla gumman rätt rastlös och vill komma ut
14:30 mellanmål med gröt samt något mer
15:00 sova till 15:30
17:30 middag
19:00 välling
19:30 sova (blir oftast vid 19:15 senast eftersom hon är så trött)

[Sarisparis]

Hej mammatillskruttan

Isabelle har vuxit och utvecklats så mycket, det går så fort! Hon har börjat krypa och nu även rest sig upp med stöd. Allting testar hon om det kan fungera som stöd för att resa sig. Hon försöker även att stappla lite med fötterna när hon står... Nu har hon dessutom börjat säga hej (mer eller mindre tydligt). Hon hejar på folk ute lite här och där och hon hejar på hundar och fåglar.

Stora tjejen!

Isabelle sover ju på förmiddagen rätt länge och sedan har hon en lur på eftermiddagen också. Hittills har hon alltid sovit den luren i vagnen men nu vill jag lägga om detta.

Har ni boat in sängen ordentligt? Den kan ju upplevas som ett hav om hon alltid sovit i vagn hittills. Rulla filtar kring kanterna, förkorta sängen genom att lägga i en stor kudde vid fotändan, osv.

Då och då skriker hon och då ramsade jag men när jag gick in och skulle se om hon hade bajsat solfjädrade jag henne och hon blev HELT utom sig av raseri.....!!!

Varför gâ in och se om hon bajsat? Klart att hon blir förbannad om du dessutom börjar solfjädra om hon inte bett om hjälp!

Kan inte vara pga ljus för det är rätt mörkt i sovrummet och särskilt i morse när det var helmulet och regnigt.

Rätt mörkt räcker inte, tyvärr. KOLsvart ska det vara. 8) Minsta strimma ljus blir lätt superintressant om man râkar vakna där pâ morgonsidan. Är det becksvart sâ är det mycket lättare glida tillbaka in i sömnen.

Ja, jag tycker att du ska ta det hela som en kur. Alltsâ, ge allt för att ha en GLAD och MÄTT unge (som har gjort en massa intressanta och lagomt jobbiga saker under vakentiden) när det är sovdags. En lugn och saklig läggning av en lugn och saklig mamma som vet med sig att lillan har allt hon behöver för att sova gott. Gâ med ramsan och lât henne sedan vara ifred sâ länge hon inte verkligen ber om hjälp (=ledsen). Lite attitydbyggande läsning:

Safari
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... ember-2006

Säkerhet
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

Upplever du att schemat annars funkar bra? Lite ovanligt är det med lângluren pâ förmiddagen och sâ en kort lur ganska sent pâ eftermiddagen. En lâng lur efter lunch brukar vara uppskattat av alla, och den kan man ha kvar i flera âr sen. (12 + 45 + 1.5 är ett vanligt upplägg).
Isabelle sover enligt ert schema exakt 14 timmar (12 + 1.5 + 0.5), kanske är det inte tillräckligt. Mânga ligger över rekommendationerna och för lite sömn ger ofta sämre sömn.

[mammatillskruttan]

Har ni boat in sängen ordentligt? Den kan ju upplevas som ett hav om hon alltid sovit i vagn hittills. Rulla filtar kring kanterna, förkorta sängen genom att lägga i en stor kudde vid fotändan, osv.

Hon sover ju alltså förmiddagsluren i sängen utan problem! Så det är inte sängen i sig som är kruxet utan jag gissar att det är ovanan av att komma till ro på eftermiddagen utan hjälp. Tidigare har hon ju blivit assisterad i och med att vagnen rullat.

Varför gâ in och se om hon bajsat? Klart att hon blir förbannad om du dessutom börjar solfjädra om hon inte bett om hjälp!

Ja alltså, hon skrek ju så hon bad om hjälp. Det händer inte allt för sällan att hon bajsar efter gröten, när hon ska sova, senast någon dag innan och då byter jag blöja. I sängen.

Rätt mörkt räcker inte, tyvärr. KOLsvart ska det vara. Minsta strimma ljus blir lätt superintressant om man râkar vakna där pâ morgonsidan. Är det becksvart sâ är det mycket lättare glida tillbaka in i sömnen.

Nu har jag satt upp sopsäckar, men har man fönstret öppet så kommer det ju in liiite ljus. Får hoppas att det funkar bättre nu iaf.

Som sagt var, hon sover utan problem på förmidaggen och somnar bra. Sova för natten är heller aldrig några problem och hon gnäller aldrig vid läggning eller när hon ska somna. Hon somnar även om själv på nätterna. Så jag tycker att attityden sitter rätt bra och jag går inte in till henne såvida det inte är kris, utan ramsar utanför. Det är ju just eftermiddagsluren, som jag alltid tidigare tagit i vagnen, som visat sig omöjlig i sängen. Så jag funderar:

Ska jag fortsätta att ramsa ihärdigt eller ska jag gå in och solfjädra om hon är ledsen? Så att hon somnar? Hjälpa henne in på rätt bana liksom, bryta den onda cirkeln? Och sen fortsätta med ramsan nästkommande tillfällen? Det verkar ju inte som att hon klarar att komma till ro själv, och ramsan verkar inte vara tillräcklig heller då. Hon försöker komma till ro, det märks, men hon fixar det inte.

Hur mörkt ska det vara i rummet på eftermiddagen egentligen?

Angående schemat, skulle det kunna vara läge nu att lägga om det så att hon sover långluren på em? Det kanske skulle vara enklare för henne att somna då också? Hon sover ju jättebra på fm men hon är ju trött på eftermiddagen och särskilt när hon inte sover alls...stackaren. Känns inte alls bra att hon ska vara så här trött som hon blivit nu de senaste dagarna

Tack för svar!! och sov gott... \:D/

[Sarisparis]

Hej igen

Förlât, jag verkar ha fattat en hel del helt fel i ditt förra inlägg.

Jag tror att din lilla tös sover tillräckligt mycket pâ förmiddagen för att hon ska tro att hon är utvilad pâ eftermiddagen och alltsâ dâ att ha svârt att (vilja) komma till ro, fastän hon verkligen skulle behöva sova för att orka med resten av dagen om inte annat.

Mitt tips är att ändra till kortare fm-lur och längre fm-lur, och ge det lite tid. Minst tre dagar och sen en vecka pâ det innan utvärdering!

Som jag sa tidigare sâ kan em-luren hänga kvar i flera âr, sâ kan det vara mycket praktiskt att ha den plats frân början sâ att säga. 8)

Vad gäller mörkläggning dagtid sâ gör alla lite olika. Hos oss sâ hade vi ljust fram till just 8-9 mânader har jag för mig, dâ vâr mellanbror lättare somnade i dunkel. Jag skulle inte mörklägga helt, det är ju inte natt, men man kan ju dämpa dagen lite.

[mammatillskruttan]

Hej

Förlât, jag verkar ha fattat en hel del helt fel i ditt förra inlägg

Ingen fara alls! Ni är så gulliga alla som finns här på forumet och svara och skriver och engagerar er så mycket i alla barn och föräldrar som behöver lite hjälp. Förhoppningsvis kanske jag också kan dela med mig av mina erfarenheter här en dag.

Jag tror att din lilla tös sover tillräckligt mycket pâ förmiddagen för att hon ska tro att hon är utvilad pâ eftermiddagen och alltsâ dâ att ha svârt att (vilja) komma till ro, fastän hon verkligen skulle behöva sova för att orka med resten av dagen om inte annat

Det tror jag också. Så jag har möblerat om i schemat och nu ser det ut så här:

7:30 God morgon + välling + ensamlek
9:45 Mellis fm
10:00 - 10:45 Sova
12:00 Lunch
13:00 - 14:30 Sova
14:30 Mellis em
17:30 Middag
19:30 God natt + välling

Med dessa tider hinner vi gå ut en sväng på förmiddagen också vilket kan var skönt.
Det enda jag funderar på är om det går för lite tid mellan fm-sovet och middags-sovet. Vad tror du? Kanske ska skjuta fram middags-sovet till 13:30?

Idag är alltså första dagen med nya schemat och jag lade henne efter lunch vid kl 13. Hon var jättetrött innan lunch men det är som att hon alltid piggar på sig lite när hon ätit (?). Och mätt är hon! Men som sagt....gick väl okej i början. Trodde faktiskt att hon somnat för det var så tyst, men så kom hon i gång med babblande, falsettljud, öva sig på att resa sig i sängen, flämtanden ja det mesta förutom att sova. Hon skrek inte så jag lät henne vara. Efter en kvart började hon låta sur, så jag ramsade några gånger från köket. Hjälpte icke. Efter en halvtimme lät hon verkligen LEDSEN och gjorde så ett bra tag så gick in för att solfjädra och märker att hon bajsat (mycket!) så byter i sängen. Lägger till rätta och ut med ramsa. Efter ett tag börjar hon låta riktigt ledsen igen och skriekr (ber om hjälp!) så går in och solfjädrar och hon arbetar upp sig till hysteri igen Det skär i hjärta och själ att se min lilla flicka så ledsen. Lakanet är alldeles blött av tårar Jag påminner mig själv om att hon ställer frågor - ska jag sova nu??? Jag ger svar - ja det ska du. Nog borde det bli bättre i morgon?? Som sagt var, sova i sängen kan hon.

Puh...

Kram

[mammatillskruttan]

Jag har läst på lite mer och tänker så här att jag kanske borde vara mer ihärdig mer ramsan istället för att gå in och solfjädra... Tänker på det här med kommunikation. Jag har lånat Sova Hela Natten-boken på biblioteket igen och AW skriver om just hur lite vi lyssnar på barnets skrik idag. Vi är snabba med att tysta med allehanda medel - napp, sova i samma säng etc. På ett sätt är det väl bra tänker jag - att vi bemöter barnets behov snabbt, MEN vi kanske gör det på fel sätt.

Ska jag erkänna så känner jag väl lite samma sak själv - att det enda jag vill är att hon ska sluta skrika. För bådas skull. Det är nog därför jag går in och solfjädrar, men jag kanske inte skulle gjort det idag, utan istället varit mer ihärdig med ramsandet och avlyssnandet. Läste lite i följande tråd om det http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ra#p275312

Så min fråga:
Kan jag fokusera på att låta ramsan jobba nu? För visst måste jag inte börja om från BÖRJAN som SHN-kuren förespråkar?

Kram på er!

[Sarisparis]

Först och främst, tâlamod! Förändringar tar lite tid (tre dagar och en uppföljningsvecka fâr man alltid räkna med ).

Jag har lånat Sova Hela Natten-boken på biblioteket igen och AW skriver om just hur lite vi lyssnar på barnets skrik idag. Vi är snabba med att tysta med allehanda medel - napp, sova i samma säng etc. På ett sätt är det väl bra tänker jag - att vi bemöter barnets behov snabbt, MEN vi kanske gör det på fel sätt.

Självklart ska man möta barnets behov i tid, men jag tror inte att barnets behov är att tystas. Barnet behöver fâ svar pâ sina frâgor och fâ reagera pâ de svaren. Jag tycker att kloka mamman Yazz fungerar det hela jättefint i det här citatet.

Etter denne laaaange erfaringen har det dukket opp et bilde på "verktygen" som jeg har lyst til å dele:

Vi voksne har en tendens til å svare barn (i alle aldre) med alt for lange svar. Dette frustrerer barn og gjør dem "arga". Jeg har jo også en 10 åring og en 4 åring og ser dette veldig klart.

Verktygen er derimot KORTE svar med KORTE og ENKLE forklaringer: "nei, nå skal du sove, FORDI du er trett/det er natt!" og END OF STORY! Etter ditt svar skal barnet få lov til å reagere og få tid til å lugne ned seg uten mer inngripen!
Men svarer vi slik: "nei, nå skal du sove, fordi, bla, bla, bla, bla og mamma synes at bla, bla bla, bla...., får vi et barn (stort som lite) som blir ARGT og fortvilet over alt pjattet! Dette gjelder både i ord som i handling!

ALTSÅ verktygen, er enkle og magiske i sin effekt når de brukes på denne måten, som KORTE svar til barnet. Barnet må få svare tilbake og ha tid til å lugne ned seg i sitt tempo! Når du lar dette være et utgangspunkt, hører man fort forskjell på virkelig skrik (på hjelp til å lugne ned seg) og protest skrik/nedvervningsskrik som svar!
Min dialog med mitt lille barn er som forvandlet fra og med i går kveld, når jeg forsto dette! Han er idag våken ved brystet HELE tiden, kan derfor også legges våken med sang og skratt, og våkner glad og fornøyd.

Skrik är inte nödvändigtvis av ondo och alla skrik betyder inte "Mamma, kom och ta upp mig i famnen". Man mâste lära sig att lyssna, och ta sig tid att verkligen lyssna. Se skriken som frâgor och ge sig den pâ att ge svar pâ dessa. Ramsan blir magisk när kommunikation uppstâr, men till det krävs tid och aktivt lyssnande.

Kanon att du lânat hem SHN igen! :thumbsup: Läs kapitlen Safarin och Säkerheten igen, de är verkligen hörnstenar i hela filosofin.

[mammatillskruttan]

Tack för ditt svar! Och kloka ord. Det är verkligen något jag bär med mig och ska bära med mig - att ge Isabelle tid att svara. Och mig tid att lyssna.

Idag bestämde jag mig helt enkelt för att verkligen försöka börja lyssna mer på Isabelles frågor (och svar), inte agera för snabbt. Jag hade övat mer på ramsan, på olika sätt. Lade henne och det var tyst först ett tag (som det är) och sen sätter hon igång och övar sig (nu kan hon resa sig i sängen med hjälp av spjälorna). När hon tröttnat börjar hon gnälla. Jag lät henne hållas, eftersom jag tolkade det som just gnäll och gnöl. Efter ett tag arbetade hon upp sig och när jag stack fram nosen framför dörrspringan känner jag bajsdoften (!) så går in, byter snabbt, lägger tillrätta, ramsar ut. Hmm väldigt lägligt att bajsa just då......

Sen följer en konversation. Hon är stundom väldigt ledsen men jag gav mig inte, gick inte in utan ramsade på när jag tyckte att hon inte lugnade sig själv. Oftast gjorde hon faktiskt det. Men kommer snabbt igång igen, fast mest med gnäll.

Jag uppfattar det hela verkligen som att hon FÖRSÖKER komma till ro, det går ett tag men sen kommer oron tilbaka. Kanske hon har fått för sig att det finns vargar på eftermiddagen, just därför vi har befunnit oss i rörelse då!? Och VAD NU? Ska jag ligga HÄR NU? Stilla? Så jag gav besked när hon frågade. Ibland bestämd, ibland gulligt/sött. Fick bäst effekt när jag först lät bestämd och sen när hon började låta lite uppgiven övergå till ett "gulligt" ramsande. Då somnade hon, lite gnyendes.... Efter 45 minuters ramsande!

Så jag hoppas verkligen att dagens middagslur fört oss närmare målet av att konversera och att jag nått fram lite mer till min älskade lilla flicka.

TACK!
Annika

[mammatillskruttan]

Obs - ramsade inte oavbrutet i 45 minuter.....utan följde den regel som står i SHN - mindre tid för ramsande än för icke-ramsande.

Och tålamod......

[Sarisparis]

:thumbsup:

Kanonbra jobbat, fortsätt sâ! Hâll tiderna bra nu, sâ att hon verkligen fâr en chans att fâ dem i kroppen sâ att säga. En liten minikur!

[mammatillskruttan]

Jag måste bara skriva och berätta att Isabelle sover!!!! Jag lade henne och gick ut i köket för att diska som vanligt och hon somnade på en gång!!! UTAN ETT LJUD!!! =D> [-o<

Finns inte ord att beskriva den här känslan! Den långa väg vi vandrade igår ledde oss fram hit - min lilla skrutta litar på mig. Hon kan och jag kan förmedla lugn och säkerhet till henne.

Luren i förmiddags gick också helt smärtfritt.

Nu gäller det bara att fortsätta hålla de gläfsande odjuren på armlängs avstånd!

Ingen rädder för vargen här!

KRAM OCH TACK FÖR ATT NI ALLA FINNS!

[mammatillskruttan]

Usch nä det här gick inte alls... Vid 45-minutersskarven vaknade hon och var ledsen (?). Jag tänkte att det här ordnar sig - jag ger helt enkelt besked med ramsan. Vi är ju inne på en bra bana nu. Men det gick inte alls! Hon var riktigt LEDSEN och jag nådde inte fram!!! Hon lät mer och mer förtvivlad och började tappa andan. Så jag gick in för att lägga tillrätta och då ser jag att hon har ramlat, antagligen när hon övat sig med att stå upp, och ena benet är vikt under henne i en jättekonstig vinkel Lade henne tillrätta men hon lugnade sig inte utan var helt utom sig så jag började misstänka att hon gjort sig illa. Vilket inte skulle vara så konstigt då benet låg HELT fel! Så jag tog upp henne, försökte iaf göra det i en sekund när hon inte grät Men jag var beredd på att åka in. Benet verkar ha klarat sig, jag klämde och rörde i olika vinklar men hon visade inte tecken på att ha ont. Däremot har hon varit helt ur spel efter det, otroligt gnällig och skrikig.
Känns så trist! Är allt sabbat nu? Men jag befarade verkligen för hennes ben. Detta som började så bra. Det är väl detta man kallar ett steg framåt två steg bakåt...?

Kan du illustrera när du skulle gå in och solfjädra/lägga till rätta?

Puh känner mig helt urlakad Lätt att tappa sugen...

[Sarisparis]

Först och främst, kanonbra jobbat med läggningarna! :thumbsup:

Hon var riktigt LEDSEN och jag nådde inte fram!!! Hon lät mer och mer förtvivlad och började tappa andan.

Du gjorde helt rätt. Du lyssnade aktivt och kände att nâgot var fel och gick in. Och sâg att nâgot var fel, att hon gjort illa sig. Klart att ramsan inte tog om hon hade ont och benet lâg konstigt. Sâ dra inga stora växlar pâ den här incidenten!

Känns så trist! Är allt sabbat nu?

Nej, oroa dig inte! En gâng är ingen gâng och vi är mânga som gâtt in "i onödan" och ändâ fâtt skutan pâ rätt köl till sist. Glöm det där nu, hitta tillbaka till din toppattityd och kör vidare!

Finns inte ord att beskriva den här känslan! Den långa väg vi vandrade igår ledde oss fram hit - min lilla skrutta litar på mig. Hon kan och jag kan förmedla lugn och säkerhet till henne.

Luren i förmiddags gick också helt smärtfritt.

Nu gäller det bara att fortsätta hålla de gläfsande odjuren på armlängs avstånd!

Ingen rädder för vargen här!

Vilken ljuvlig läsning! =D> =D> Hitta tillbaka till den känslan och ta det därifrân!

[mammatillskruttan]

Hej igen och tack för ditt svar...

Både igår och idag har Isabelle sovit hela 1,5h-luren!! Igår var det lite struligt i ca 20 minuter, men hon lyssnade till ramsan och somnade. Idag somnade hon utan ett enda ljud! Och sov över skarven!!! =D> Jag har börjat med hög Mozart och det fungerar verkligen jättebra. Desutom mycket husljud och särskilt över skarvarna plockar jag med skurhinken, diskar lite extra och stampar och går utanför dörren - här vaktas det!!! :thumbsup:

Både i morse och idag bjöd på lite motstånd dock, hon sov 20 minuter istället för 45 min. Får se hur det utvecklas.

Och det bästa är att hon är om möjligt ännu mer en gosetjej nu på eftermiddagen, när hon sovit. Hon orkar krypa runt och följa mig, utforska och flirta lite med mamma emellanåt och vara på strålande humör!

Det är verkligen underbart att den här lilla minikuren nästan helt gått vägen och att vi har löst det tillsammans lilla gumman och jag. Hon litar på mig - och jag på henne! Det känns som vi har kommit varandra närmare efter detta.

Hon har dock blivit jättehård i magen....hade ingen katrinplommonpuré hemma så får se hur natten går. Annars blir det till att handla imorgon.

Bara en fråga - hur är det med tillrättaläggandet egentligen? Står ju i SHN-boken att man ska solfjädra i 10 sek men lilla gumman blir rätt irriterad och jag undrar om det egentligen är nödvändigt nu? Hon stökar ju och bökar en hel del efteråt och kan till och med sätta sig upp. Ska jag vara envis med tillrättaläggandet tills hon ligger stilla?

KRAM och finns inga ord för att tacka....... [-o<

[Sarisparis]

Vilken underbar rapport! :-({|= Bra jobbat! :thumbsup:

Hon har dock blivit jättehård i magen....hade ingen katrinplommonpuré hemma så får se hur natten går. Annars blir det till att handla imorgon.

Har du päron, kiwi eller en mogen banan hemma sâ har det ungefär samma effekt. 8)

Bara en fråga - hur är det med tillrättaläggandet egentligen? Står ju i SHN-boken att man ska solfjädra i 10 sek men lilla gumman blir rätt irriterad och jag undrar om det egentligen är nödvändigt nu? Hon stökar ju och bökar en hel del efteråt och kan till och med sätta sig upp. Ska jag vara envis med tillrättaläggandet tills hon ligger stilla?

Nej, jag tycker inte att du ska envisas med en tio sekunder lâng solfjäder om hon protesterar. Nu har hon ju fattat att det är sâ skönt att fâ sova, sâ lägg henne pâ det sätt som funkar bäst och ramsa dig ut utan att dröja. Gör det inte krângligare än vad det behöver vara helt enkelt.

Njut ni vidare av det ni âstadkommit, som Anna brukar säga, ni gâr härliga tider till mötes!