laddar inför kurning, sonen nio månader

[MammaFrankie]

Hur går det för er?

värme och energi kommer skickat inför natten

[ugglans]

Imorgon kommer stora omkurarnatten.. Vi försöker ladda om. Men vår attityd av självklarhet har fått sig några kängor och jag försöker ladda om genom att läsa på. Och dela andras erfarenheter.

Vi har lät att fokusera på tillkortakommandena istället för vad vi uppnått och var vi vet att vi är på väg. Tror vi blir osäkra för att killen verkar reagera så annorlunda jämfört med boken.

Han är oftast lätt att lugna, även nu utan SHN verktyg. Men, han har inget tålamod alls med sig själv och att somna - så fort vi backar lite för att ge honom utrymme/tror att han har somnat sätter han sig, kryper iväg och ställer sig vid sängkanten. Det är som om att han vägrar ge sömnen en chans. Humhum. Vi får väl se hur det går när vi drar igång igen imorgon.

Vi vill ju tro att han kan! Hittills känns det som han vägrar ge sig själv en chans. Men det måste ju lossna! Barn är kompetenta.

Tusen tack MammaFrankie för omtanke!

[ilindstrom]

jag är övertyga om att det kommer gå bra. Tänk att ni ska lugna vid första pip. När ha när helt kugn och andas tungt går ni ut med ramsan. Om han börjar skrika så forsätt att ramsa x4 och ut genom dörren. Lyssna av, om ha ninte lugnar sig själv gå genast in igen. Lugna och ut med ramsan. Så kan man få hålla på en bra stund men var inte rädd för att bekräfta. Ni ska ha sista ordet så att han får ramsan med sig in i sömnen. Det är så den sätter sig.

Lycka till i natt!
Ida

[MammaFrankie]

Va duktiga ni är =D>

Förstår att det känns tungt o ladda om, men det kommer löna sig så kom igen nu! Det är en jobbig period innan man fått ordning på det. Vet inte om det hjälper... men jag brukade liksom drömma om hur vårat liv kunde bli om vi bara finge sova ens kanske några timmar in one go iallafall. Jag tror dessa dagdrömmar liksom riktigt fick mig o tro.. drömmarna gav mig attityden liksom. För jag viste att det fanns inget alternativ. Det var sova eller psyk. Låter hemskt nu men så var det då.

Önskar jag kunde förmedla den där känslan av självklarhet. Det finns inget annat alternativ, för vad är alternativet? Att
fortsätta på eran sömnlösa bana med gråt i halsen flera ggr om dagen. Nej.. det är inget alternativ!
Följ boken till punkt o pricka ... som ni kommer göra nu under omstart... eller hur!? För då har man liksom inga ursäkter. Sedan när ens nervositet har lagt sig o det flyter på lite kan man känna att man gör det på sitt sätt.

Det där med att han inte ger sömnen en chans...jag känner igen det. Frankie kravlar ibland fortfarande till fotändan som ligger närmast dörren. Och de första veckorna nästan alltid.
Övertrötta bebisar har inget tålamod tror jag. Frankie var den mest otålmodiga unge jag träffat. Han var minst sagt hyperaktiv
och barnmorskorna ville i stort sett sätta diagnosen adhd med det samma medan vissa funderade på om det kunde vara någon form av autism. Men nej...det var bara sömnbrist.

Men du... jag ska sluta dravla nu. Men ni kommer att fixa det här!! Lilleman kommer fatta galoppen snarare än ni tror.
Ni måste bara lägga grunden nu så att han fattar att ramsan betyder lugn. In vid första pip nu första natten. Lägg till rätta - buff - solfjäder och uuuuut med ramsan. Och gör hela proceduren kortare för varje gång.
Kom ihåg att även första dygnet ska han få chansen att lugna sig själv. First när han inte kan själv går ni in och gör om.

Men om han tystnar men piper om 20 min igen går ni in med det samma!

Massa pepp nu!!! Ni kan, ni kan och han kan!!!!!!! Jag lovar!!!!!!!!!!

självklart, självklart, självklart

Massa värme, energi och peppningsglöd

[ugglans]

Vilken lycka!! Nu händer det, nu vänder det!

Igår började vi om med en ny natt ett. Det har aldrig känts så bra! Det märktes på en gång att han började koppla ihop ramsan med lugnet. Flera gånger var han på väg att börja gråta och vrida på sig när pappan lämnade rummet, men när ramsan tog pappan ut så föll sonen tillbaks på kudden och slappande av. Blev bekräftad och somnade in.

Pep till några gånger under natten.
Vaken
22:15-22:40
04:10-04:20
06:45-07:00

Läggningen ikväll var den smidigaste sedan i somras då han många gånger glad babblade och bubblade sig själv till sömns då vi lagt honom. Men ikväll: ingen gråt alls.

Gnyr till vid nio - får ramsa. Kanske var det bara i sömnen?

Vaknar några minuter i ett, ställer sig och skriker. Lyssnar inte på min ramsax8. Jag går in, lägger tillrätta orolig kille som kanske undrar varför det är mamma och inte pappa som kommer. Han är motspänstig och protesterar en hel del. Jag bestämmer mig för att ge honom lite extra buff för att han ska bli lugn och fatta att det är precis som det ska att jag är där. När jag trycker till och lämnar honom med ramsan gråter han till, precis som han alltid gjort innan han varvar igång. Då är jag med om magin för första gången: han svarar på ramsan genom att slappna av igen där i mörkret. HURRA!!!! Jag bekräftar.

Jag känner mig så trygg i att jag vet vad jag gör nu. Att min tystnad och de stunder jag avvaktar är att ge honom det utrymme han behöver för att upptäcka sin egen potential. Jag vet att han inte har något att va rädd för. jag tror på honom. Det är så underbart att få se sitt barn som kompetent! (men i vårt fall behov av vägledning till sömnen)

Däremot är jag fortfarande lite nervös för att han inte ska lyssna på lika bra på mig som på sin pappa (morgonluren idag var ingen succé - efter en halvtimma med skrik och protester som förr fick han extra buff och somnade) Tror det tar längre tid att fatta dagtid, att förstå att man kan gå från klarvaken till att sova på egen hand. Han tappar tålamodet med sig själv. Men jag vet att det kommer lossna framöver. Igen brådska här!

Hursomhelst, nu när han lyssnat på min ramsa en gång och fattat galoppen - då tror jag det kommer hända mer. Trafiken in i rummet ska förhoppningsvis minska för varje natt.

Vill bara jubla:
Hejja lillkillen!! Vad skönt för dig!

Tack alla för pepp och stöd fram till nu. Värmande!! Det har behövts. Förmodligen stöter vi på mer motgångar framöver, men nu vet jag att det här är möjligt.

Hur gör ni när ert barn verkar fråga efter mat typ en timma innan måltid?? Nu har vi bara avlett uppmärksamhet för att fortsätta hålla tiderna. Ger vatten och så.

[TorsMamma]

Hej, Härligt jobbat och jätte bra att ni tryckte på omstartsknappen.

Nu skall du se att det kommer och bli jättebra! Jobba bara målmedvetet och gör baksteg så sonen kan göra framsteg.

[Luvisen]

Vad fint.

Hur gör ni när ert barn verkar fråga efter mat typ en timma innan måltid?? Nu har vi bara avlett uppmärksamhet för att fortsätta hålla tiderna. Ger vatten och så.

Så gjorde jag också. När det väl är matdags har ni maten uppfettad då så älsklingen blir proppis? Äter älsklingen tills han blir lite dåsig, som paltkoma ? Då borde han stå sig utan problem.

Värme/Luvisen

[ugglans]

Några nätter senare..
Ramsan biter inte jämt, så vi får gå in och lägga tillrätta. Men det är tydligt att ramsan lugnar - han gnäller och gör ansats till att resa sig när vi går - men när han hör ramsan lägger han sig tungt i sängen igen och somnar in. HURRA! Det känns fortfarande lika märkligt och magiskt varje gång - hans protester sitter fortfarande i mitt kroppsminne.

Han har såklart blivit riktigt förkyld.. hostar och snorar som aldrig förr. Vi tar det som ett gott tecken (att kroppen får kraft att ta tag i de långsega förkylningar han haft). Dessutom är det tandsprickningstid.

Trots det slog han sömnrekord inatt, han nästan dubblade sin sammanhängande sömn. 19:20-06 (han somnade 19. men gjorde ett kort uppvak som krävde tillrättaläggning 19:15-ish). Vi har inte fattat det än! UNDERBART!!

Nu behöver vi råd angående vargtimman.. han har vaknat 05:45-06:15. Någon gång har han somnat om med hjälp (när han fortfarande var trött efter många uppvak). Men nu är han så pigg så att han inte tror sig om att behöva sova den sista snutten. Tyvärr är han bara nöjd en liten stund och blir sur av upplysningsramsan. Gormar och är arg till en början.. sedan blir han tokig och varvar upp till max. Då har han fått någon solfjäder av sin pappa. Vilket har lugnat, men inte gjort honom sömnig. Han fortsätter varva upp när han blir ensam igen. Imorse skrek han helt hjärtskärande galet.

Jag vill absolut ge honom utrymme att hantera sina känslor. Men som det var imorse - då känns det inte okej att han ska vara själv. Ingen rolig start på dagen om han skulle behöva gallskrika en timma.

Är väckarklocka ett bra knep att börja med på morgonen? Skulle han fatta nu vid tio månader? Sakta flytta fram signalen??

Daglurarna har funkat skapligt än så länge. Protester vid läggning, men han sover det han ska inom marginalerna.

[ugglans]

Jag har försökt räkna på vår resa till San Francisco, men det känns som om jag inte får till det. Tjänar in så lite tid varje dag. Missar jag något?

Hur skulle ni göra på vårt schema:

natt 19-07
frukost 07
sömn 9-9:45 (han blir ett strax innan, så den här ska vi nog kapa)
mat 10:30
sova 12:30-14
mat 14
mat 17:30
bus, slurk, bad och dylikt 18-19

Själv kommer jag också ha helt märkliga dygn innan avresa. Det får jag ta, men jag tar gärna emot tips.

Någon som förresten flygit långt med en ettåring?

[ugglans]

Nu när jag skulle lägga honom för luren blev han vansinnig på mig. Skitarg. Jag fick inte ens lägga honom tillrätta. Han brottade sig skrikande ur både solfjäder och buff. Blev helt handfallen inför hur jag skulle göra. Gick ut. Väntade ut honom en aning. När jag kom in igen vile han inte ha hjälp att somna, han ville upp och sträckte händerna mot mig.

Men problemet är att vår son skriker så häftigt så han är på väg att kräkas. Nu kräktes han aldrig idag, men hulkade sig över tio gånger. Det är så fruktansvärt jobbigt för honom och hans kropp. Och för hans föräldrar. Jag vet inte hur jag ska hantera det, jag vill ju ogärna lämna honom åt att kräkas av ilska ensam på sitt rum. Men jag vill ju heller inte ge honom tröst för något som han inte behöver tröst för.

Det slutade med att jag tog upp honom (jag vet!). Väl uppe ville han bara vara med mig och att jag skule underhålla. Det ville inte jag, jag ville äta min lunch.

La honom igen för tio minuter sedan. Det var mer jobb än vanligt, men när jag ramsade mig ut blev han lugn och somnade in.

Någon som haft/har barn med liknande temperament?

[ilindstrom]

Hej!

Angående vargtimmen brukar det bästa vara att sätta uppe en strategi som man håller sig till. det finns tre alternativ.

1. pangramsa och inget mer
2. pangramsa och klassisk musik
3. pangramsa och husljud

Om det blir riktig kris och ni behöver gå in. Så skulle ja stå kvart tills han somnat och sedan stå kvar yttligare minst ca 20 minuter så att han verkligen har kommit ner i djupsömn. Fast som sagt var bara vid riktig kris i vargtimmen.

Jag har ingen vana att åka långt bort med barnen så jag kan tyvärr inte svara dig angånde tidsskillnaden.

Temprament har mina barn också haft men jag har ingen erfarenhet av barn som skriker så att de kräks. Hoppas någon annan kan svara på det.

Lycka till!
Ida

[Luvisen]

Nu när jag skulle lägga honom för luren blev han vansinnig på mig. Skitarg. Jag fick inte ens lägga honom tillrätta. Han brottade sig skrikande ur både solfjäder och buff. Blev helt handfallen inför hur jag skulle göra. Gick ut. Väntade ut honom en aning. När jag kom in igen vile han inte ha hjälp att somna, han ville upp och sträckte händerna mot mig.

Ja, det där kan hända. Men små som är arga kan man inte verktyga. Tyvärr. Jag har själv erfarit det där. Alltså skriker han argsint så sätt på musik och HÖGT så han måste lyssna på den istället för på sig själv. Just när man drar upp volymen kan de små liven skrika än mer men de lugnar sig inom några min och sedan brukar de faktiskt komma ner i ton och kan tom somna . Så pröva det istället för att gå in. Vid ett tillfälle blev min son jättearg och började härja i sängen så att jag blev rädd att han skulle slå sig (kikade genom nyckelhålet) så då gick jag in men jag sa inget och jag försökte inte stoppa honom utan tog emot honom när han kastade sig åt alla håll och kanter så lilla huvudet inte skulle skadas. Efter några min lugnade han sig och då gav jag honom en kram och sa "lägg dig", och då gjorde han det och sen gav jag honom en solfjäder tills han somna. Men som sagt det var en gång och då var det kalabalik. Men bra att veta iaf.

Det är ju väldigt svårt att vara självklar i sin attityd när en liten skriiiiker så man tror att de ska explodera eller kräkas. Min son har också röstresurser och de som hört honom vet att han tillhör en liten kategori av barn som går under namnet "skrikisar" (detta sagt med mkt värme!) och har man en sån så är det förbaskat tufft. DÄRFÖR är det A och O att jobba med sin attityd. Jobba och jobba mer. Tänk positiva tankar när din son skriker. Har du svårt att tänka ngt/eller ngt bra just då så mumla för dig själv så kanske det lossnar. Jag har mumlat typ "Jag vet att du kan. Jag vet det. Du är en stor kille som kan sova alldeles själv. Du vet precis hur man gör. Jag tror på dig! " osv. Och på detta viset har jag faktiskt klarat mången skriksejour utan att ramsa eller gå in OCH han har somnat! Så jobba mer med dig själv!

Skickar extra värme /Luvisen

[ugglans]

Längesedan nu! (känns det som)
Här sovs det rätt bra nuförtiden. Han vaknar envist vid 06:30 istället för 07:00. Men 11,5 timmars nätter är ljuvligt för honom och hans föräldrar. Dagtid varierar det mycket. Oftast sitter lurarna. Men några dagar har tvärvägrat och bara gormat sig igenom. Tar inte emot hjälp.

TACK för hjälpen till våra sköna nätter!

Jag fortsätter puffa för hjälp angående usa-resan och dygnsomställning!

Men nu till dilemmat:
Lillkillen har fått vad som verkar vara hans första magsjuka. Kräktes igårkväll, kräktes tre gånger på morgonen, höll upp några timmar och kräktes sedan upp frukt på eftermiddagen.
Jag ville först tro att han bara kräktes av något annat skäl och sedan bara blev känslig. Men när han kräktes nu på eftermiddagen så tänker jag mig att det är någon magsjuka.
Han har sovit som en stock under sina lurar. Men nu slocknade han igen på eftermiddagen! Hur gör ni med halvfebriga, genomtrötta, urlakade ungar? Låter dem sova extra för att de ska få repa sig efter sjukdom?

Och hur gör ni med mat? Ingen fast mat förrän han har behållit vätska och flytande föda i 8 timmar fick jag som råd. Så då ska jag bara ge honom det jag får i honom spritt över hela dagen? Eller ska man försöka hålla på några tider alls? Hjälp!

[Luvisen]

Men när han kräktes nu på eftermiddagen så tänker jag mig att det är någon magsjuka.

Vad tråkigt med sjukdom nu när allt gick så fint. Men de är ju mer regel än undantag.

Hur gör ni med halvfebriga, genomtrötta, urlakade ungar? Låter dem sova extra för att de ska få repa sig efter sjukdom?

När min lilla goding blev sjuk och han var rätt nykurad så försökte jag hålla schemat så gott det gick för sömnen. Så jag la den lilla människan 15 min innan luren inföll och sedan väckte jag honom 15 min efter utsatt tidsfrist för lur. Då fick han 30 min extra på varje lur och det brukade räcka. Ngn gg somnade han utöver detta och då gav jag honom 20 min-lur. Inför kvällen la jag honom även 30 min utsatt tid och sedan väckte jag som vanligt kl 7. Under natten gick jag in ljudlöst och fixade det som behövdes och sedan gick jag ljudlöst ut. Jag ramsade inte.

Och hur gör ni med mat? Ingen fast mat förrän han har behållit vätska och flytande föda i 8 timmar fick jag som råd. Så då ska jag bara ge honom det jag får i honom spritt över hela dagen? Eller ska man försöka hålla på några tider alls?

Eftersom din lille har just magsjuka skulle jag satsa på att pytsa i vatten och flytande föda när helst det går. De är ju viktigt att han får vätska. Du kan ju ge vatten även på natten om han vaknar och skriker. Så han inte ligger och är törstig. Men ljudlöst bara. Inte prata eller så. Så han inte behöver vakna mer än nödvändigt.

Värme! /Luvisen

[ugglans]

Hello!
Nu börjar det lugna sig här efter magsjukan som han åkte på förra veckan. Hurra! Det var tuffa dygn för hela lilla familia. Jag är inte van att vara mamma till magsjuka barn än. Direkt efter magsjukan kom en rejäl flunsa. Så nu har vi en hostig kille som använder mig som snorpapper om dagarna. Om nätterna vaknar han betydligt fler gånger igen.. men vi ska ge honom samma svar som tidigare. Så förhoppningsvis är vi igenom den här fasen snart.

Daglurarna. Om jag låter honom vara snackar, gnäller och bökar han sig ofta igenom den första 45-minutersluren. Men det kanske börja märkas att han närmar sig ett år? Jag menar övergången från 14.5 till 13.5 kanske inte sker på en natt?

Jag funderar på hur jag ska göra med förändring i schemat framöver. Vi åker iväg på vår San Francisco ganska precis när han fyllt ett - vilket innebär en hel vecka med långsamt förskjutna tider. Är det bättre att börja med det nya schemat någon vecka innan han blir ett så det sätter sig ordenligt? Åsikter?

Vad tror ni om detta schema?

19:15-06:45 (han har hittills bara en eller två gånger lyckats somna om och sova till 07 - hans morgon nu)
07:00 Frukost
10:30 Lunch
12-14 Middagslur
14 Mellis
17:30 Middag
18:45 Slurk/påfyllning av något slag (han har inte accepterat välling och snart slutar jag med amningen)

På dagarna: utelek, promenader, social delaktighet.
Innan sömn: bad, skoj med mams och paps.

---

Ni som följer barnabokens råd: hur får ni till det med ensamlek?! Den lille raringen här hemma vill aldrig vara på egen hand. Har försökt sätta honom i sängen med leksaker. Men det blev storgråt på det. Han är väldigt mån om att jag ska vara i närheten och inte självständig alls när vi är hemma. Är vi ex på öppna förskolan är en ensam liten upptäckare som gärna lämnar mig för okänd mark.

---

Och om resan igen - jag vet jag är ihärdig. Vill ha någon slags hjälp så jag inte sabbar! Vore skönt om vi kan få saker att funka så att han får må bra där på andra sidan Atlanten. Tänker jag rätt om jag gör såhär när jag ska ställa om och varje hållpunkt en kvart (se schema ovan):

Dag 1
06:30 Godmorgon
06:45 Frukost
10:00 Lunch
11:15-13 Middagslur
13:00 Mellis
16:15 Middag
17:15 Påfyllning
17:45 Godnatt

Dag 2
05:15 Godmorgon
05:30 Frukost
08:45 Lunch
10-11:45 Middagslur
11:45 Mellis
15:00 Middag
16:00 Påfyllning
16:30 Godnatt

Dag 3
03:45 Godmorgon
04:00 Frukost
07:15 Lunch
8:30-10:15 Middagslur
10:15 Mellis
13:30 Middag
14:30 Påfyllning
15:00 Godnatt

Dag 4
02:15 Godmorgon
02:30 Frukost
05:45 Lunch
07-08:45 Middagslur
08:45 Mellis
12 Middag
13:15 Påfyllning
13:45 Godnatt

OSV.

PROBLEM
- jag får ju inte ihop mycket tid per dag!! det skulle i princip innebära en hela vecka med världen upp och ner. både innan och efter resan.
- hur mår Elis av att få naggad sömn varje dag? det blir ju 30 min mindre varje dygn..


Såklart tacksam för hjälp!! Glad för allt jag fått hittills, mer än guld värt. Vet inte var vi skulle vara annars!

---
Elis 100320 - kur startad i januari 2011