Är vi på väg åt fel håll? HJ&Aum

[juline]

I lördags började vi "kura" vår yngsta tjej (7½ månad). Vi hade en hysterisk första kväll med två skrikpass på vardera en timme och tio min.
redan nästa kväll somnade hon på fem minuter!
Tredje kvällen tog det en timme igen, men vi tänkte att detta var det "berömda bakslaget" och att det blir nog bättre i morgon...
I går började hon gråta när jag skulle lägga ner henne i sängen, i kväll började hon gråta redan när jag släckte lampan!

Precis innan hon ska lägga sig (efter att vi har gosat och skrattat tillsammans) står jag med henne i famnen (pappa har inte fått försöka än trots AW´s rekommendationer om att byta nattare efter två kvällar...) och sjunger en godnattvisa i glad ton och pussar lite på henne innan jag säger god natt och vi släcker lampan och går till sängen.

Är det någon som känner igen mönstret? Nu vet hon vad det handlar om när vi har släckt lampan och hon har ju aldrig varit särskilt förtjust i att gå och lägga sig...

Nätterna har fungerat bra redan från andra natten, hon somnar för det mesta om av sig själv eller med en påminnelseramsa. Hon har hittills sovit max sex timmar i sträck.

Vi känner fortfarande förtroende för kuren men börjar tvivla på oss själva. Det skulle vara skönt att få höra att det här är vanligt men övergående.

/ Nybliven annawahlgren-vän

[annawahlgren]

Välkommen är du

Nej, återfallet (om och när det kommer) infaller betydligt senare, under uppföljningsveckan i regel.

"Felet" är antagligen ett alldeles för segt läggande. Dt hela ska gå på två minuter. Sjungandet och hållandet i famnen får du ägna dig åt tidigare, men framför allt skrattet-till-go'nattet, som ska vara ENORMT Och där även utestängda pappa ska delta...

Gå in båda, efter att ha nattat saker och ting utanför rummet. Den av er som bär barnet lägger ner henne i sängen. Rakt av. Samtidigt hojtar utgående förälder HEJ DÅ, SOV SÅ GOTT! och försvinner, prompt. Kvarvarande förälder lägger på täcket snabbt och halvslafsigt och ägnar sedan sin koncentration på lampan, som ska släckas. "Go'natti lampan!" Släckt - och ut direkt med ramsan, första varvet i dörren och resten utanför och på väg bort och högt och glatt och punktsättande. Vederbörande är nu på språng till de andra sjutton bebisarna, som vårlar i rummet bredvid.

Så nej, jag kan inte trösta dig med att det här är vanligt eller övergående - du måste helt enkelt bli betydligt sakligare, tydligare och enklare för henne att hantera

Kanske dags att släppa in pappa ändå

[juline]

Tack så mycket för ditt svar!
Nu ska pappa få pröva och vi ska ändra nattningsrutinen så att den blir kort och tydlig som du beskriver den (har självklart läst dina instruktioner om detta innan men det var väl mina sista "jag ska skydda dig från vargen - känslor" som fick mig att göra annorlunda).

Är fortfarande hoppfull och motiverad!

Känner mig lite tveksam till hur pappa ska göra med buffningen dock? om vi har förstått allt rätt så ska han bara ta över med ramsan? Men han kanske kan lägga ner, buffa en gång (x4), solfjädern och gå ut med ramsan? Så hon förstår att detsamma gäller trots att det nu är pappa som lägger henne?
Och jag har ju inte direkt slutat buffa helt andra kvällen som jag skulle, även om jag håller benhårt på att alltid sluta buffa så fort hon lugnar sig och innan hon somnar! LOVAR!!!

Tack för ditt stöd!

[annawahlgren]

Ut med dig och dina vargar

Pappa ska i lugn och ro läsa på, Lathunden en tio gånger och annat han tycker sig behöva. Han ska göra det här racet själv, och rätt. Du är nog inte rätt person att leda här. Pys hemifrån

Tack för varma ord - som jag verkligen returnerar bakom grälet

[a]

Ett fel som jag gjorde vid läggning när vi hade det som värst var att jag alltid bar min pojk emot mig på väg till sängen. Väl där pussade jag honom gonatt. Allt detta kan ha uppfattats som tröstande för honom. Vi började vända honom bort ifrån oss när vi gick till sängen och uteslöt allt gull. Det hjälpte oss lite. Tur att vår familjefar hade ögonen öppna och såg detta för jag tänkte inte på det!

Hoppas det är till någon nytta för dig.

[juline]

Nu har pappa nattat för första gången och hon somnade på ca. 12 min.
Efter det har han ramsat en gång (när hon vaknade av att storasyster uttryckte sina känslor lite väl högt).
Tyvärr fick pappa inte de bästa förutsättningarna på sin premiär, skruttan är förkyld och dagssömnen blev inte som den skulle idag så det var en trött tjej med mycket snor i näsan som skulle nattas. Men trots detta klarade han det galant (tvivlade aldrig på honom).
Mamma låg och läste Robin Hood med storasyster i rummet bredvid utan inblandning - och utan vargar! (förutom sheriffen av Nottingham då)

Tack igen Anna och tack "a" för ditt tips, det låter mycket klokt och ska tillämpas redan i morgon!
8)