Höstbarn 07

[Bluna]

Hej LaQ!

Vad tråkigt att höra om det ni gått igenom på sista tiden. För mig brukar det också bli många tankar om livet och så när någon dör, det blir så påtagligt att man faktiskt inte lever för alltid...

Vilken kille ni har som bygger så bra! Och vad roligt att han pratar mer nu. Och det låter ju helt otroligt att han redan ritar gubbar! Här blir det mest snurror. Det är ju så spännande med utvecklingen, såg på en liten filmsnutt från förra sommaren då jag tyckte att hon var så stor, men nu kändes hon ju pytteliten då. 8)

Elsa gillade gröt förut men vill inte alls ha nu så här blir det fil (med lite fruktsmak) och vanliga flingor (ibland müsli). Gillar han inte hård smörgås då eller blir det lika?

Vi slutade med nattslurken för några månader sen. Hon ville inte ha den så hon får frukt efter middagen istället. Det funkar bäst hos oss. Om han äter fil eller yoghurt kan han kanske få det? Vi hade turkisk yoghurt som nattslurk ett bra tag och det gillade hon. Annars kanske en banan och lite mjölk?

Ha ha de är väl för roliga ibland. Elsa ramsar sina djur och dockor men så fort hon sagt ramsan så låtsas hon att de skriker, om jag frågar "Oj vad är det med nallen?" så pratar hon med nallens pipiga röst "Aaaa jag vill ha vatten". Det är nämligen så hon gör själv ganska ofta vid sänggåendet numera. Försöker att jobba bort det med att ge vatten innan eller ha i beredskap precis innan läggning och det har funkat bra. Jag skulle nog bara strunta i att han skriker om han nu inte är ledsen på riktigt. Det är säkert något som kommer att gå över snart. Eller vad tror du?

Hälsa lillbror så mycket också, ni har så fina bilder på bloggen.

Vad roligt att tråden lever än. Kram

[LaQ]

Tänkte bara berätta hur det går. Imorse satt Storebror vid bordet och åt "natta" =macka och drack mjölk och rött te tillsammans med mig. Det funkade finfint och han kände sig så stor. "Lälling" är för bebisar! Lillebror är ingen fan av nappflaska men han fick dricka sin frukostvälling i mugg vid bordet idag. Så... en trevlig frukost vid bordet imorse. Hör inte till vanligheterna här kan jag säga! Vi har alltid haft välling/amningsmys i soffa eller säng förut.

Knäckemacka kan funka ibland, det har vi ibland som muta här hemma, typ om man åker bil eller vagn. "Kaka" som Storebror säger.

På kvällen igår och idag fick Storebror lite naturell youghurt. Det vi hade hemma. Ska inhandla den turkiska! Youghurt gillar han ju faktiskt. Dock brukar han inte gilla flingor å sånt. Iaf inte om man blandar det i youghurten.

Med ramsan har vi gjort såhär nu. Att jag säger bara EN vers som ett gonatt när jag lämnar rummet på kvällen (och på middagsvilan). Han börjar skrika direkt men tystnar på en gång. Det får väl vara så. Ramsan som verktyg har aldrig haft den önskade effekten på honom så som det har på Lillebror t.ex. och Storebror är stor och vet ju vad det handlar om. Han är trygg i sin säng och sover utan att vi måste ramsa. Så jag hoppas att hans protester ger med sig såsmåningom.

Snart ska Lillebror flytta in och sova i Storebrors rum är det tänkt. Har dragit lite på det. Ville avvakta ev. vändningscirkus först men det har itne direkt blivit nån. Lillebror kan vända sig åt båda hållen nu och också somna om på rygg utan skrik. Måste bara fixa lite praktiska saker i rummet först, sen så... Jag tror den största omställningen blir för Storebror, att ha någon som snarkar och prasslar med täcke i hans rum. Han har ju alltid från dag1 sovit i eget rum. Lillebror är ju van att sova inne hos oss och väldigt van med ljud mm och störs inte av det.

[Bluna]

LaQ: Det låter ju som att det löser sig bra då. Jag känner att det är lite enklare nu när hon är så stor att hon kan förklara vad det är hon vill om hon vaknar och är ledsen. Oftast är det bara kissa eller vatten och det är ju snart gjort och det är bara enstaka tillfällen hon vaknar så.

Mysigt med frukost tillsammans. Vi har aldrig haft vällingmyset utan alltid frukost tillsammans. Jag kommer ihåg att vi blandade lite sylt i turkiska youghurten, det gillade hon.

Vad härligt det låter med att de snart får dela rum! Här har vi precis slutat med sovandet på dagen. Hon somnade aldrig i två veckors tid så vi tog bort den. Nu har vi vila i soffan istället, det känns konstigt och hon känns så stor! Men hon fixar det jättebra och är sedan vaken utan gnäll till kvällen, det var en övergångsperiod men nu tror jag hon har börjat vänja sig också.

[NlNA]

Hej allesammans
Riktigt längesen jag var inne
En stor anledning är att jag inte har haft tid. Hela vintern har vi renoverat hela övervåningen från golv till tak. ÖV var så dåligt planerad och nu har vi äntligen fått det som vi vill ha det. Och vi är verkligen supernöjda

Där fanns bara 2,5 sovrum och nu behöver vi 3...
Här går det undan och det är snart dags. BF är lagom till midsommar Vet inte hur vi lyckas pricka in det till storhelgerna .

Kan läsa att era små liv växer och frodas precis som dom ska Det är väl underbart att dom följer BB-barnens mönster, så att vi har en möjlighet att läsa om hur vi ska hantera dom
Här är det ganska lite på förtrots-fronten som tur är (den har varit värre...) och vi lägger nu stor vikt vid att vänja henne med toalett och potta som varit blankt nej innan. Nu vill hon i alla fall sitta där även om där inte sker så mycket .
Just nu är det en del protester vid sänggåendet men det ska väl gå över det också 8) .

Ha det gott

[LaQ]

Hej allihopa! Här har man som vanligt missat massor.

GRATTIS NINA! Har helt missat att ni ska bli en till i familjen. Så underbart!

Här hemma trotsas det för FULLT. Kära nån! Hur kan en sån liten människa vara så provocerande?

Lillebror å sin sida är som en ljuv sommarvind att ha att göra med. Alldeles alldeles uuuunderbar! Sover och äter som en klocka. Ler och jollrar för fullt. Livet leker helt enkelt! Han blir snart 8 mån. Än kryper/ålar han inte men rullar runt på golvet för det vilda. Han kan sitta själv men man törs inte lämna honom för han sparkar så med benen hela tiden att vips så har han rätat ut kroppen och faller baklänges. Att två bröder kan vara så olika är verkligen intressant. De är som varandras raka motsatser!

Vi har precis haft en förkylning här hemma. Första sjukdomen sedan i november så vi ska väl inte klaga. Storebror har bara varit lite snorig. Lillebror däremot blir än värre drabbad och blir så väldigt tät. En natt hade han dessutom krupp så vi fick åka till sjukhuset med honom på morgonen sedan. Hoppas att det var en engångsföreteelse och att han inte får kruppanfall varje gång han blir förkyld.

Detta blir ett kort inlägg. Ville bara säga hej!

[Bluna]

Jag blir alltid så glad när hösttråden dyker upp med nya inlägg.

Grattis NINA om jag inte sagt det förut! 8-[

LaQ: Jo då, här har vi också en bestämd dam numera. Hon växlar mellan åskmoln och solsken på några sekunder och ibland har man lite svårt att hänga med. Hon behöver någon sängdumpning när det går för långt men annars funkar det rätt bra ändå. Tid, tid och massor med tid behöver man här så att man kan klara ett ev utbrott utan att stressa. För att väga upp det hela har hon blivit en riktig gosgumma och vill kramas och pussas mycket och det är så mysigt.

Usch jobbigt med krupp, hoppas det inte händer fler gånger.

[NlNA]

GRATTIS NINA! Har helt missat att ni ska bli en till i familjen. Så underbart!

Grattis NINA om jag inte sagt det förut!

TACK så mycket
Ni kan vara helt lugna Ingen har varken missat eller glömt att säga någonting eftersom jag inte yppade det här på forumet förrän i lördags . Sist jag var här inne och skrev något var förra året och jag trodde väl att jag skulle få tid att berätta det senare men icke sa nicke Renoveringen och allt runt omkring tog all min uppmärksamhet

Tösen börjar att gå mig och sambon på nerverna angående nattläggningen .
Hon ropar "mamma" så fort vi lägger henne och börjar gråta "krokodiltårar". Vi ignorerar och går ut som vanligt med en ramsa. Hon tystnar ganska omgående. Efter ca 10 minuter skriker hon till och det är nu problemen börjar . För det mesta har hon nu slängt ut gosedjuret och snutten och ibland även kudde och täcke. I värsta fall har hon också börjat riva upp lakanet och är mycket arg
Ingen ramsa biter eftersom hon är och det är ju helt ok att vara Vi försöker lugna henne med att be henne lägga sig ner och sova men då ropar hon bara "OJ " och vi förstår att allt är utslängt
Länge har vi försökt att inte gå in och det har funkat många gånger men nu det sista så vill hon bara inte lugna sig. Hon kan vara arg och till slut väldigt ledsen i närmare 2 timmar och där känner vi att gränsen för vad vi fixar går .
Idag fick jag henne lugn, efter en halvtimme, med att be henne ta täcket och lägga sig ner och hon säger själv "Jaa, vill nana" och jag hör hur hon stånkar och stönar med täcket men får inte till det pga av att allt är huller om buller i sängen + att hon ikväll även rivit upp lakanet.
Det hade inte varit något problem om hon inte själv sagt att hon vill nana men inte fick ordning på täcket och blev ännu argare

Det har funkat så bra innan när hon har gjort så här och vi har kanske haft en procedur som då tagit en vecka att få rätsida på. Hon har lyckats somna utan gosedjur och täcke m.m. men nu köper hon inget . Varken ramsa eller husljud. Oftast var allt över inom en timme men nu pågår det mycket längre än så

Vet att detta hör ihop med trotsen och att vi borde vara ännu mer konsekventa med SHN, men vad gör vi när vi inte får rätsida på detta

Orkade inte med det ikväll utan gick in och hjälpte henne med täcket och kudden och lakanet. För att markera så tog jag faktiskt handen om handen och lät henne "bädda" allt bara för att hon verkligen skulle få rätta till allt själv, men samtidigt så känns det fruktansvärt irriterandes då hon fick mig att komma in i rummet

Tips någon

Lycka till med era små liv
KRAM

[TinasDag]

Grattis NINA! Vad underbart Hoppas att du mår bra och att magen växer som den skall

Jag har inte varit inne och skrivit på evigheter då det varit lite si och så i familjen. Maken är ju som bekant borta 3-4 dagar i veckan och med trotsbarn och bestämd bebis hemma plus hund gick jag in i väggen Det trodde jag inte var möjligt när man var föräldraledig... Men, men, jag jobbar mig sakteliga tillbaka.

Dag är ett under av solsken vissa dagar för att sen bli en psykopat känns det som Han pussar och kramar alla barnen på förskolan samt våra bekantas barn men lillasyster, henne kan man misshandla Härom dagen satt vi på golvet allihop när storebror helt plötsligt säger; "Man kan dunka Ingrid i golvet" Det är inte alltid lätt att behålla lugnet... Jag jobbar så gott jag kan efter BB-filosofin men skall medge att det brister ibland när man är trött. Det är mycket "hårdhänta kramar", puttande osv Jag antar att det bara gäller att framhärda och vara konsekvent.

NINA, vi har oxå en liten trixare här hemma vid läggning. Vår lösning har bara varit att när han skriker efter mera vatten eller om att bli omstoppad så har vi gått in utan att säga ett ord och med dörren öppen så lite som möjligt så att inte det blir ljust i rummet och stoppat om /erbjudit vatten etc. På så sätt är det inget kul att vi kommer och han tröttnar ganska omgående. Börjar vi dock "resonera" med honom är det kört...

Det fantiseras en hel del här hemma. Igår var soffan flygplan och vi flög till "avontura" (fuerteventura). Sedan var parkettgolvet pool och vi skvätte hej vilt. Då hämtade sonen en bok och frågade "vill du torka dig mamma? Här är en handduk". Den "hängdes" sedan på tork på pianot 8)

Han är sinnlig lille mannen. På promenader skall mååååånga vitsippor med hem och sättas i en vas, allt för att det skall bli lika vackert hemma som i skogen. Dessutom är han en fena på fåglar och har lyckats lära sig många arter med hjälp av fiffiga underlägg från naturhistoriska museet. Jätteroligt, så igår införskaffade jag en bok med Sveriges 150 vanligaste fågelarter och deras sång inspelade som man kan lyssna på! Skall bli kul att se vad han tycker om den. Annars är det magnetalfabetet på kylskåpet som gäller samt siffror på registreringsskyltar etc. Dom lär sig så fort, det är nästan skrämmande! "Mamma, vad står det där?" "Mamma vad heter han/hon?" "Mamma, vad skall du göra?", "Mamma, vad är det?" Ibland är det lite mycket frågor...

Hoppas att ni andra har det bra i vårgrönskan!
Stora kramar,
Tina

[NlNA]

Tack Tina för gratulationen
Det var mycket tråkigt att höra om din situation . Hoppas att du snart mår bättre . Om det är till någon tröst så var jag själv nere i "träsket" för snart 5 år sedan och det var jobbigt . Men sen när man började ta hand om sig själv och fick upp ögonen om hur livet fungerade så började man värdera saker så otroligt mycket mer En fika med en nära vän, en skogspromenad, en vacker naturplats, ett givande samtal, visade sig vara de små sakerna som betydde något . Jag började sluta med att jämnföra mig med andra och se allt det jag hade istället för det jag inte hade Man fick också sig en tankeställare vilka människor som betydde något och vi började säga upp bekantskapen med folk som vi inte ville umgås med och eller som inte gav oss något . Varför utsätta sig för situationer som inte gagnar mig Det är inte alls egoistiskt utan sunt Allt behöver inte vara perfekt, jag behöver inte vara perfekt. Vem är det till att dömma mig... bara jag själv

Jag förstår din situation när du är mycket ensam och det kan vara riktigt tufft. Men det är också tillåtet att tycka att det är tufft Låt det få ta tid, stressa dig inte igenom känslorna att nu måste det bli bättre. Acceptera att situationen är som den är även om den är jobbig. Den kommer att gå över, tro mig och när den gör det så ska du se att du känner dig starkare och att du framför allt lärt känna en ny person... dig själv

Jag önskar dig all lycka till med både dig själv och din familj

NINA, vi har oxå en liten trixare här hemma vid läggning. Vår lösning har bara varit att när han skriker efter mera vatten eller om att bli omstoppad så har vi gått in utan att säga ett ord och med dörren öppen så lite som möjligt så att inte det blir ljust i rummet och stoppat om /erbjudit vatten etc. På så sätt är det inget kul att vi kommer och han tröttnar ganska omgående. Börjar vi dock "resonera" med honom är det kört...

Tack för tipsen, men jag måste erkänna att jag är lite kluven
Ska jag verkligen gå in när hon har slängt ut sitt gosedjur och snutte Är det bara dom så har vi aldrig gått in tidigare
Nu ligger problemet mer på att hon röjer runt så i sängen med täcke, lakan och kudde och blir så arg eftersom hon inte får ordning på grejorna. Det är då hon ropar på oss. Ska vi gå in och hjälpa henne då eller är det bara ett sätt att få oss att komma in
Idag tog jag tillfället att bädda rent och passade då på att ta bort både bäddmadrass, skyddslakan och lakanet, så att hon nu ligger direkt på madrassen för att undervika att hon kan röja runt
Hon har inte gett ljud ifrån sig sen jag lämnade rummet, men samtidigt var det nog bara en tillfällighet att det just idag gick utmärkt att lägga henne (det händer ju trots allt lite då och då...).

Tacksam för mer svar och tips

Kram Nina

[TinasDag]

Tack NINA
Jag jobbar på perspektivet 8) Men det är tufft stundtals, speciellt när barnen drar åt varsitt håll... Det är som sagt inte lätt att vara perfektionist med höga krav Det får ta sin tid helt enkelt.

Ang. insomningstrassel så skulle jag generellt säga att man inte går in men i vårt fall funkar oftast inte det. Då blev det bättre av att bara öppna dörren på glänt så att det fortfarande var mörkt, gå fram och ge vatten/stoppa om utan ett ord och sen gå ut igen. Dag inser att det inte är nån idé att tramsa eftersom mamma/pappa inte ens börjar diskutera.
Tror dessutom inte att det var en tillfällighet att hon somnade som hon gjorde. Attityden förmedlar ju allt! Du bestämde dig för att det räckte, bäddade om och rensade upp och det kände hon. Kör på säger jag!

Stor kram

[Bluna]

Ta hand om dig Tina och hoppas du snart mår bättre.

Jag har också varit där "nere" men det var ganska längesen nu. Inte är det roligt att vara i de mörkaste stunderna.

Funderade på det NINA skrev:

Jag började sluta med att jämnföra mig med andra och se allt det jag hade istället för det jag inte hade Man fick också sig en tankeställare vilka människor som betydde något och vi började säga upp bekantskapen med folk som vi inte ville umgås med och eller som inte gav oss något.

Det här har jag blivit bättre på nu och det har gjort att jag mår bättre också.

Verkar som att trotsen riktar in sig på olika områden. Här har vi inga problem med läggningen (just nu i varje fall), men däremot matsituationen är det mycket kring. Hon ställer sig upp, välter ut mjölken, skvättar iväg mat, kastar på golvet... Och så blir hon sur när hon måste ta reda på det. Och så använder hon det jag inte gillar, skriket. Hon tittar på mig och skriker högt för hon vet att jag inte vill att hon ska skrika. Vi har ett skrikrum (förrådet) där hon kan gå in om hon behöver skrika när hon är glad. Men när hon är arg så hjälper bara att säga att hon får skrika någon annanstans, då slutar hon oftast. Annars blir det sängdumpning och det har hon lärt sig nu. Tålamodsprövande är det verkligen.

[NlNA]

Verkar som att trotsen riktar in sig på olika områden. Här har vi inga problem med läggningen (just nu i varje fall), men däremot matsituationen är det mycket kring. Hon ställer sig upp, välter ut mjölken, skvättar iväg mat, kastar på golvet...

Så gör tösen också sen någon månad tillbaka och jag blir så arg (utan att visa allt för mycket inför henne...).
Hon fånar sig och spelar en massa löjlig pajas och leker "väderkvarn" med armarna så både porslin och mat flyger över bordet och golvet . Då är det tack för maten med en gång, från vår sida, och hon får gå ifrån bordet omgående in i ett annat rum. När jag/vi har lugnat oss får hon komma tillbaka och städa och ev äta mer om hon vill. Vet inte om detta är rätt förhållningsteknik till det hela men det fungerar bra iaf

Jag skrev i tidigare inlägg om strul vid sänggåendet och det har verkligen kulminerat nu men det har bytt riktning
Nu har vi en som i 4 kvällar varit på rymmen ifrån sin säng .
Kasta ut allt ur sängen är ur bilden nu eftersom vi nu klättrar ur den i stället
Har fått läsa i SHN- boken för att lära mig om "rymmaren" och det går iaf frammåt, även om det är ack en så trist och jobbig syssla (speciellt när man är lika stor som ett kylskåp och har 4 veckor kvar till BF ).
Det som känns bra är att man handgripligen gör något än bara lyssnar och ramsar
Första kvällen tog 2 timmar innan hon somnade, andra 1 timma, tredje 40 minuter och idag 1 timme (men pappan tog passet idag så därför skulle hon nog testa lite...).
2 nätter har det också blivit med rymningsförsök och det känns mindre kul.... .
Hoppas detta går snabbt över för jag vill ha en lite mer harmonisk och lugn tös nu innan nästa klimp dyker upp. Antar att det är lite inre kaos hos henne nu och om hon ska kunna hantera en ny familjemedlem hade det varit önskvärt om hon själv mådde bättre .

Jag tror samtidigt att detta började när jag gick ner i tid eftersom jag fick beviljat 75 % havandeskap och bara jobbar 25 % kontorstid.
Hos dagmamman är hon nu bara 3 dagar i veckan istället för 5 och det har gjort att vi inte väcker henne tidigt på morgonen längre. Hon är för pigg för att sova hos dagmamman innan jag hämtar henne och det blir inga 1,5 timme dagslur här hemma när vi kommer hem, max 45 min om ens det. Nu det sista har hon fått bestämma själv om hon vill sova till middag och ibland blir det ingen vila alls. Hon blir inte grinig till em/kväll som vi kanske kunde tro och hon har sen hon var riktigt liten alltid tagit fram sin madrass i köket, hämtat sitt gosedjur eller snutte och vilat där om hon känt sig trött eller bara vill ta en paus. Nu händer det ibland att hon somnar där och då tillåter vi en paus på 5 eller 20 minuter medan kvällsmaten lagas.
Vet inte om hon verkar redo för att hoppa dagsluren än och kanske ta en lur själv när det behövs Undrar också om det är detta "dagslurs-velandet" som ställer till det till kvällen
Vad tror ni

Sen en fråga till: Är det någon som har koll på när man kan byta från spjälsäng till en lite större säng
Har tänkt att "klimpen" ska flyttas över till spjälsängen när tösen är 2 år och 8 månader. Tänkte då att tösen får en säng som är lite längre (men ej mycket bredare) och har en liten grind på långsidan så man inte kan ramla ur sängen. Det är ingen "ökensäng" utan bara lite större och utan spjälor.

Ha det gott allesammans
Nu ska jag innan det kanske blir en nattvaka till...
KRAM

[SusanD]

fHej Allihopa, jag smyger runt här och läser om alla Sigges jämnåriga nätvänner. Det är så roligt att se alla likheter och några olikheter också.

TinasDag - vi ses ju snart och det kanske blir ett välbehövligt avbräck för dig. Det är ju svårt att hålla ribban högt när man är perfektionist, då orkar man nog inte så länge misstänker jag. Dags att sänka ribban, jag kan ge dig en snabbkurs i ett ämne jag kan väldigt mycket om nämligen lathet , funkar fint ju fler barn man har kan jag lova. Dessutom har min svägerska sagt att barn kan äta kokt korv till lunch hur ofta som helst! Vilket ju gör att man inte ens behöver stressa upp sig för att de små ska svälta ihjäl, lite korv gör tydligen susen.

Här hemma är det prima liv, men det går fort på alla sätt och vis. Emil är ju 4,5 år nu och han växlar mellan att vara helt otroligt under bar till att vara en retsticka som får håret att krylla sig. På något sätt är det som om han först nu har kommit på att är på tiden att trotsa, pust, en rejäl utmaning kan jag säga.
Mika fyller 1 år på fredag. Fattar ni! Ett år! Det är ju inte klokt hur fort tiden kan gå, man blir alldeles yr i skallen. Snart börjar hon gå för egen maskin, det är inte långt borta. För övrigt är hon ett solsken, även om hon liksom sina bröder har en stark vilja.
Sigge vill bara ha jeans och skjorta vilket han får, ibland går det att få på något annat men det är sällan. Han har ju alltid varit väldigt redig och bestämd så jag kan inte säga att trotsen är så blodig, visst vill han ibland saker som inte vi vill och då bryter han ihop och sen kommer han igen. Han älskar att arbeta, lagar mat som värsta kocken och om han bara fick skulle han planera hela matsedeln själv och laga all mat. Dammsuger barnens rum gör han gärna och när vi åker och handlar mat så är det en högtidsstund för honom. Frågar man vad han vill göra så vill han helst åka och handla, att få gå med lilla vagnen och en egen lapp är toppen eller scanna alla varor och väga frukt, himmelsriket. Pratar gör han också, en hel del faktiskt men inte i samma utsträckning som storebror.
Nu har han precis slutat med nattblöjorna efter fyra torra nätter och det går jättebra. Vi gör som vi gjorde med Emil, tar upp i sömnen klockan 23 och så kissar, sen sover han vidare till morgonen.

Nu har Mika börjat sova en lur på dagen så vi har lite större möjligheter att ge oss ut på äventyr. I morgon ska vi på kyrkisavslutning med Emil - barnen har förberett en vårfest så det ska bli skoj. Sigge försöker nästla sig in på kyrkiset också genom att säga att han heter Nenne och är fyra år, men det är ingen som gått på det ännu.

Sen en fråga till: Är det någon som har koll på när man kan byta från spjälsäng till en lite större säng
Har tänkt att "klimpen" ska flyttas över till spjälsängen när tösen är 2 år och 8 månader. Tänkte då att tösen får en säng som är lite längre (men ej mycket bredare) och har en liten grind på långsidan så man inte kan ramla ur sängen. Det är ingen "ökensäng" utan bara lite större och utan spjälor.

Detta med spjälsängen är en fråga som jag gärna besvarar. Ha kvar spjälsängen till trotsen är över, det är en gåva för våra små barn att få krypa ner i sin trygga lilla säng när världen är i gungning. Det finns massor av billiga begagnade spjälsängar att köpa på blocket, gör det du kommer inte ångra dig. Även om det är en liten juniorsäng med bräda så barnet inte trillar ut så är det absolut inte detsamma som en spjälsäng och tänk så mycket lättare det är att skutta ur en sån. Den cirkusen är ju inget roligt att pyssla med under trotstider. Ha kvar spjälsängen så länge hon får plats i den är mitt råd.

Kram Susan

[NlNA]

Tack för tipset SusanD

Vi behåller spjälsängen ett tag till, vi har en extra i källaren som svärmor haft hos sig när hon hade hus (har flyttat till lägenhet och får inte plats med sängen längre) men den går bara att ha i bottenläge så vi får göra ett byte med sängarna sen när det blir dags

Nu är vi inne på femte dygnet med "rymmaren" och jag ser ingen förbättring dock . Det är fortfarande en läggning på ca 1 timme varje kväll och idag börjar jag ana att tösen "leker" med oss .
Vi hinner knappt ut genom dörren förrän hon är på väg ur sängen och det blir som en kapplöpning fram till sängen för att hinna före henne innan hon hunnit klättra ut helt .
Hon kan börja skratta när hon ser att vi är på väg med snabba steg mot henne och de gånger hon hinner ut ur sängen är både trumfierande och glädjande för henne - hon har vunnit, känns det som
Vi hinner ta 2 verser på godnattramsan innan hon är på g och den känns fullkomligt meningslös. Det är skytteltrafik på hög nivå, ut och in ur hennes rum, och med det en stor underhållning. Nej, någonting är inte riktigt rätt här kände jag ikväll

Satt och läste på forumet i går om "rymningsförsöken" men hittade inget mer än det som jag redan vet. Jag tror att vårt problem ligger på att det har blivit en sport för henne att bara komma ur sängen innan vi hinner in .

Idag när vi skulle till dagmamman ville hon inte åka dit och jag började ana att hon har kanske börjar komma i trotsen nu med tanken på kvällsstrulet.
Jag sa efter en del protester från hennes sida:
-Då får du stanna hemma så åker mamma själv till dagmamman. Du FÅR inte följa med till dagmamman
Två gånger fick jag upprepa meningen och vips så var hon med på noterna. Klart att hon skulle med

När det hade gått 45 min ikväll och ingen önskan att vara kvar i sängen infriades, tänkte jag testa samma sak.
Jag lät henne klättra ur sängen och komma bort till dörren för att där försöka säga till henne att klättra i sängen själv (för att undervika kapplöpningssegern). Då blev det protester , äntligen Hellre en arg tös än en skadeglad tös (då är jag närmre målet, känns det som).
Oj, vad arga vi blev, inte ville jag göra det där själv Hon la sig på golvet och bankade och skrek och var sååå arg. Jag testade för att se:
-Jasså, Lisa ska ligga på golvet och nana
-Ja, sov du på golvet, Lisa FÅR inte nana i sängen, sov du på golvet, upprepade jag.
-Nej, nana sängen, kom det omgående
-Nej, nana golvet, svarade jag
-Nej, nana sängen mamma, svarade hon.
-Vill du nana sängen frågade jag.
-Jaaa, svarade hon bestämt.
-Vad bra, då lägger vi oss i sängen då

Sagt och gjort, hon blev nöjd och klättrade i utan en protest

Nu trodde jag att vi äntligen var närmre målet, men....

Någon minut senare var vi där igen. Hon klättrade ur, sprang bort till dörren och jag sa åt henne att klättra i sängen igen. Vilda protester igen och jag drog samma igen. "Du FÅR inte nana sängen" m.m.
Jag tar tom ut filt, kudde och gosedjur och lägger det på golvet och visar vart hon ska sova.
-Du får sova på golvet istället, säger jag och ramsar mig ut.
Vet ni vad som händer Tösen säger jaaa och lägger sig ner OCH somnar bums .
Jag har med största sannorlikhet gjort bort mig men fick ett gott skratt på köpet Detta var ju inte vad jag hade förväntat mig....

Nu i efterhand skulle jag ju hellre erbjudit henne en stol att sitta på, men det är alltid lätt att vara efterklok .

Vilken linje ska jag gå på nu måntro
Möta trotsen eller köra som innan, fast med mindre kapplöpning

Snart är det nog dags att ta in det tunga artelleriert och be om expertishjälp om inte någon av er har en erfarenhet som ni kan berätta om

Vi hörs
KRAM

[Bluna]

Hej i trotslandet!

Här har det varit lite lugnare ett tag och vad hon har börjat prata i långa meningar nu. Och mellan dessa utbrott är hon självsäker som självaste Lotta på Bråkmakargatan "Klart jag kan!". Idag när vi cyklade hörde jag henne bakom mig "Cykla försiktigt mamma så du inte ramlar". Och efter ett tag "Går det bra?".

Och nu har hon lärt sig hoppa jämfota så hon är så glad, det har varit en stor frustration att behöva hjälp med. Men nu hoppar hon medan hon sjunger att hon är en gräshoppa.

I kväll skulle hon absolut ha en lergök med sig i sängen. Sen sjöng hon och blåste i den tills sömnen föll sig på. Ljuvligt att lyssna på. 8) Jag blir bara mer och mer förtjust i denna människa!

Tack för trevligt umgänge i Gastis vänner! SusanD, jag har dina enormt höga ramsor i skallen än.

Kram på er!