Hur bemöta en 16 månaders som slår bakut?

[Roffe]

Hej,

Min son närmar sig 16 månader och jag vill ha lite tips angående mitt bemötande gentemot honom.

Han är i en fas där ha slår bakut om han får ett nej, vilket barn i denna ålder gör enl BB. Jag ska ju vara barnets förlängda arm och undanröja hinder och nejsägande. Hur vet jag skillnad på detta och på förtrotsen som brukar komma runt 18 månader? Om det rör sig om förtrots undrar jag om det ska bemötas på liknande sätt som för treåringens trots eller om man ska fortsätta på sitt mer mjuka ettårsbemötanden gentemot en förtrotsare?

Jag tycker nämligen att det har eskalerat att hans vilja är tydig och stark. Han pratar inte ännu utan säger ”där” så fort han vill något. Tar jag honom för att sätta på skorna så kastar han sig bakåt som en ostbåge och skriker där, där, där. Jag försöker hålla min attityd genom att hålla honom stadigt och fortsätta sätta på skorna och därefter leda vidare i aktiviteten ”gå ut”. Protesterna blir skyhöga när jag håller min attityd på detta sätt. Därför har jag lagt attityden på hyllan lite och tänkt att jag ska vara barnets förlängda arm och provat att istället följa hans ”där”. Dock tycker jag det har lett till att han kör med mig. Har hamnat i att han alltid förväntar sig att jag släpper min plan och följer hans vilja.

Ett annat exempel kan vara att vi sätter oss för att äta. Han kommer på att han vill att jag ska tända ljus (en aktivitet som pågår i säkert 30 minuter med att tända och släcka ljusen). Inga ljus eller tändare finns framme. Jag känner att jag vill säga nej, men gör jag detta så blir han arg och låser sig och därmed äter han inte mkt den middagen. Säger jag ja, så går mycket middagstid bort på enligt mig onödiga saker och sen äter han efter lång tid, men å andra sidan har jag ju låtit honom styra mig på ett sätt som jag inte är tillfreds med. Hur bemöta?

Detta har blivit ännu tydligare de senaste två veckorna sedan jag slutade vara föräldraledig och började jobba (pappan är dock hemma). Jag har svårt att hålla isär begreppen tydlig ledare, vara barnets förlängda arm, samt eventuell oro han kanske känner kring att jag försvunnit ur hans vardag och bara poppar upp emellanåt.

Tacksam för synpunkter.

[Ewa]

Hej!

Några hållpunkter för så här små - och även för förtrotsarna när han så småningom når dit:
Undvik vanmakt
Pakta!
Glöm aldrig sociala delaktigheten
Busa/skratta
Spela lite teater
Tvätthögsstjälpning (om inget annat hjälper)

Om du läser (om) kapitlet om krypbarnet så ser du VARFÖR man gör gott i att plocka bort saken och inte barnet, vad det är han försöker förstå och lära sig om tingens ordning här i världen osv. En liten förtrotsare bemöts inte på samma sätt som en trotsande 3-åring, snarare som krypbarnet, forskaren osv.

Så för att ta exemplet med lampan som ska tändas. Det kan den ju - en gång inför måltiden. Då kan man fråga om HAN kan tända den, och sedan tacka storstilat för hjälpen och hur BRA det blev att det lyser nu! Så bra att vi ser vad vi ska äta. Toppen! NU sätter vi oss och äter. Och vill man tända och släcka mer, så kan man höra och bejaka. "Javisst, DEN ska du få släcka (och tända och släcka) när vi har ätit. Så gör vi! NU sätter vi oss." Sen kan han förstås gärna få stå på en stol och tända och släcka lampan en halvtimme EFTER maten, så han får utforska just släckmojängens finurlighet tills han är nöjd med det. Hans vilja tas hänsyn till och bejakas. Men formerna kan du ha synpunkter på och styra en smula. Genom att bejaka istället för att nejja. Är du med?

[Roffe]

Hmmm tänkvärt, ska försöka några dagar...
Hör av mig sen.

Angående att punkterna. Vad menas med pakta?

Tack.

[Ewa]

Pakta:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=4743

Under tråden "Favoriter" hittar du mycket läsvärt. Både under Förhållningssättet och Förtrots. Läs gärna där också!

Kram