. Han har sovit väldigt gott från att han var 4 månader och fram tills han var ca 20 månader (september). Han har aldrig haft napp, snuttefilt eller något annat som han har nattats med. Men plötsligt så sov han dåligt och vaknade först en gång per natt, sen två gånger per natt. Han har sovit i spjällsäng fram tills i måndags, då vi snällt fick lämna tillbaka den till de som vi lånat den av. Första natten i sin säng sov han hela natten. Jag var lycklig och trodde att det nu var över med sömnlösa nätter och grubblande på vad vi gjorde för fel. Min son har tidigare somnat själv, men sista månaderna somnar han bara om han får ligga hos mig eller sin pappa. Ibland ligger vi där bägge två och nattar honom. När han väl somnat så har vi lyft över honom i sin egen säng och han sover gott och snarkar högt! Allt är frid och fröjd 
{|= Min son somnar inte alltid om i sin egen säng, gällde även spjälsäng, utan vill sova hos oss i vår säng, det är ju inga problem, men jag sover ytterst dåligt och nu börjar det gå så långt att jag känner mig grining på dagarna och känner mig irriterad
Dessutom är jag gravid igen och börjar undra om jag ska orka att ha två barn som kommer att vakna flera gånger om natten i olika omgångar.
Jag är ny på denna sida och jag vet inte vad "buffa" betyder
Vad är det för ramsor man ska säga till sitt barn?
Är min två-åring för gammal för att få "hjälp" här?
Vill gärna komma i kontakt med andra som har liknade problem!
*kram*
September
Det gäller att du verkligen förstår -ur barnets perspektiv.