Hur stänger man av när det känns som man ska

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Skriv svar
Ninnie
Inlägg: 2
Blev medlem: lör 08 okt 2005, 18:19

Hur stänger man av när det känns som man ska

Inlägg av Ninnie »

Efter flitig påläsning i ett par veckor och mental förberedelse minst lika länge så körde vi igång med SHN kuren i torsdags. Lilla A har haft det ganska trassligt med sömnen, men det beror nog på att hon fick sova hos oss de 8 första månaderna i sitt liv. Det otroligt typiska skedde dock att ca en vecka innan vi körde igång kuren så började hon sova mycket bättre än tidigare. Tror att det hade väldigt mycket med att göra att vi införde ett tidsschema som vi följde ordentligt för första gången.
Hon somnade (efter nattslurk från tutte eftersom vi inte fått henne att ta Nutramigenvälling-mjölkallergi konstaterad v 4 mån- trots idoga försök i ett halvår) i sin egen säng medan jag stod brevid. Smekte henne lite över ryggen och hyschade lite ibland om hon hade svårt att komma till ro. Somnade vid 20 och sov faktiskt ibland ända till 06. Då fick hon komma över till oss och somnade om efter lite snutt till 07.
Men eftersom vi hade bestämt oss för att köra kuren eftersom det bara var jag som kunde natta och hon ibland fortfarande vaknade och behövde tröstas för att somna om vid tretiden, så körde vi ändå.

Eftersom jag är VÄLDIGT blödig och alltid tagit upp vår (nu ettåriga) lilla stjärna och tröstat henne/gett henne tutte så tog min betydligt sakligare make de två första nätterna. Det gick bra. Första kvällen tog det 50 min vid insomning och sedan 10 min vid 02 och 30 min vid 03. Vi väckte henne 07.15. (Natten skall vara från 20-07).
Andra kvällen somnade hon på 12 min, vaknade 04 somnade om på 5 min, vaken från 05.25-06.14. Väckte henne 07.15 igen.

Så var det då min tur igår. Gick helt åt skogen. Tog 50 min för henne att somna. Vaknade 23.15 och efter att ha ramsat och tom buffat ett par ggr i 1,5 timme så gav jag upp eftersom jag höll på att dö. Maken tog över och fock henne att somna på ca 20 min. Vakande och somnade om av sig själv 03.15. Vaknade 06.15 och somnade inte om trots ramsande från maken, så 07 tog vi upp henne och gjorde morgon.

Min fråga är: HUR ska jag dölja att jag tycker att det är supersvårt. Det känns verkligne som att jag går rakt emot alla mina modersinstinkter och hon känner mig ju så väl att hon vet att jag nästan dör när hon är ledsen. Hon ställde sig upp så fort jag var på väg ut med ramsan och storgrät vid spjälrona. Klamrar sig fast i mig så fort jag lägger henne ned. HUR ska jag göra för att hon inte ska märka hur jag känner. Det GÅR ju inte att stänga av, eller i alla fall klarar jag det inte. Borde min man köra några nätter till? Jag bröt ihop totalt så han tycker att vi inte ska fortsätta alls, men då känns det ju som att dessa tre nätter är bortkastade och vi bara förvirrar vår lilla tjej... Hon är VÄLDIGT envis ska kanske tilläggas.
Är det bättre att gå tillbaka till det som ändå fungerade rätt så bra innan. Det enda som är dumt med det är ju att min make då inte kan natta, men det kommer kanske så småningom...
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Antingen ska du hålla dig borta och låta din make fortsätta. Han klarar det ju galant. Det kommer en dag i så fall när du bara behöver skörda.

Eller också ska du återgå till det gamla, och kunna försvara det för både dig själv, pappa och lilla älsklingen. LIkaväl som OM du kör SHN-kuren måste du i så fall veta exakt vad du gör och varför.

Kära du. Du måste separera dina egna intressen från barnets.
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Ninnie
Inlägg: 2
Blev medlem: lör 08 okt 2005, 18:19

Inlägg av Ninnie »

:) Kära Anna,
Tack för ditt svar. Nu hade maken redan tagit över rodret för nattningen och han klarade den med bravur ikväll igen! Hon somnade på 10 min, bajsade sen och vaknade, han bytte blöja i sängen och sen somnade hon om. SÅ duktiga båda två :D .

Du har helt rätt i att jag måste hålla mina och hennes intressen separerade, jag har svårt för det och det vet jag om :oops:... Men ibland känns det ju som att vi nästan är en och samma person :wink:

Tack för din metod som ju verkligen verkar fungera om man bara gör som man ska och inte, som jag gjorde, släpper in vargar hela tiden.
Maken ska resa bort (i jobbet, går tyvärr inte att avstyra) på torsdag så vi får hoppas att jag lyckats skärpa till mig tills dess och att hon kanske landat än mer i det då.
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Härligt :D Pris och beröm :lol:

Låt nu duktiga maken sufflera och instruera, lite diskret (så inte barnet hör) och slå dig till ro i att du kan och vet. Om inte annat måste du ju snarast rusa ut till de andra sjutton bebisarna, som vrålar som galningar i rummet bredvid :shock:

Du kan det här :wink:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"