Varför går inte pappa bra nattetid?

[Kiiw]

Vi har ett stort problem, ett problem som är jobbigt för oss alla.. Vi har en liten son som har varit lite speciell från början.. 3 månader förtidigt född, haft dålig sömn, kolik, aldrig varit så nöjd.. Nu e han 13 månader och i korigerad ålder 10 månader.. Han har blivit en nöjd lite gosse och sover oftast hela nätterna. Vaknar han somnar han fort om om jag går in till honom..

till problemet : Pappan har precis börja sin pappaledighet.. Vår lille son har alltid varit glad för sin pappa.. Men sen jag började jobba har han blivit som förbytt!!! På kvällen hadde pappan svårt att natta pågen, men har blivit mycket bättre men fortfarande om sonen vaknar på natten / tidig kväll så gallskriker han om pappa visar sig där inne i hans rum, fast han "kallar" på oss för att ha lite närhet...
På dagtid är vår son bätsa kompis med pappa, pappan kan lägga honom fler ggr per dag men inte när han vaknar på natten vilket fungerade tidigare..När vi båda 2 är med honom struntar han fullkomligt i mig men nattetid ska jag alltid vara därtill hands tycker sonen.. Vilket är riktigt svårt pga att mitt arbete.. Jag jobbar (dag) kväll och natt i mitt jobb. Någon som har haft samma problem som kan ge lite tips? Är detta bara seprationsångest för att han e van att jag gått hemma?
Tacksam för tips


// Kiiw

[Ewa]

Hej!

Barn gör som man lär dem, brukar Anna säga. Och den erfarenheten har jag också. Och tycker man att något blir ett problem så får man fundera ut hur man gör för att lära om.

Jag tror inte på separationsångest, som man populärt hänvisar till. Att barn lär sig att de är ett eget jag däremot, är jag helt med på. Det brukar inträffa runt 8 mån. Men här handlar det snarare om något annat. Han har blivit lärd att han behöver en fysisk hjälp för att kunna somna/somna om, när han råkar vakna till på natten. Vilket vi ju alla gör. Här skulle ni mycket väl kunna lära honom att somna om själv utan närvaro, genom att införa ramsa som verktyg istället. Då kommer han så småningom att kunna somna om alldeles på egen hand. Och han skulle få bättre sömn på köpet. Jag tror på att ge barnen tillgång till sin egen sömn. Att det är en stor gåva man ger barnet för framtiden om man visar att sängen är en trygg och säker plats, där barnet är fredat. Att man själv står på vakt utanför, men att barnet självt är säkert och klarar sin sömn på egen hand. Ja, helt enkelt Barnaboksfilosofin kring barns sömn.

Är ni annars nöjda med sakernas tillstånd, så gäller att visa/lära sonen att nu är det pappan som sköter nattningarna, precis som han sköter allt annat under de tider du arbetar. Han har varit van att livet ser ut på ett visst vis. Nu har världen ändrats en smula. Istället för mamma, så är det pappa som är hemma. Visar ni båda i handling att allt är i sin ordning. NU ser livet ut så här, inga konstigheter, så kommer han snart att vara med på att det inte är någon fara. Att livet tvärtom är riktigt njutbart. Men ingen oro eller frågor från er sida. Utan vara bara glada, raka och tydliga, så har han snart fått koll på de nya förutsättningarna.