igår började vi vår nattkurning av vår 7-månaders dotter. Här kommer lite snabb bakgrund:
* Sover på magen (med larm) sen några månader tillbaka.
* Blivit buffad och solfjädrad som verktyg några månader, men vaggad ofta och ammad upp till 2 ggr per natt. Senaste månaden ganska många amningsfria nätter.
* Nappen är bortplockad (dock var det inte så lätt som de flesta verkar tycka att det är...)
* Sover numera bra i sin vagn på dagarna, har jobbat med det i ca 2-3 månader. Använder ramsa på dagtid.
* Är urtypen för en sparris enligt Barnaboken både i sätt och i kropp, har dock gått upp bra i vikt sen vi började med riktigt mat (ville inte kura innan dess eftersom hon inte var normalviktig).
* Har ett schema där hon numera sover 2 ggr per dag, 1 h förmiddag (jag vet, inte normalt sömnpass men av ngn anledning passar denna timme henne perfekt på förmiddagn) och 1,5 på eftermiddagen. Tanken är att hon ska sova 12 h på natten...
* Har lite svårt med skrattet till godnattet eftersom hon vägrar ta nattslurken (ammas) om det inte är helt mörkt och tyst i rummet. Har blivit naturligt att sen lägga henne i sängen (alltid glad då hon läggs) och vi har numera ganska bra nattningar från att ha tagit ca 1 h tar det nu ca 10-15 minuter.
* Har jobbat metodiskt från att hon varit ett kolikbarn (kolik fram till 2,5 månad - mjölkallergi visade det sig) men att somna i egen säng. Hon vaggades alltid tills sömn under koliktiden och sov även på armen ofta.
* Vaknar mellan 2 och 8 ggr per natt en vanlig natt. Mer när det är förkylning. Många uppvaken är väldigt lättomsövda, andra behövs vaggning och amning. Man märker väldigt tydligt skillnad på uppvaken...
* Sist men inte minst, är en helt underbar, pigg, glad och alert tjej med ett temperament som slår det mesta jag sett (har en hel drös med småsyskon
Ok, vi körde alltså igång en kurning igår. Så här gick det:
19:05 Ammas
19:15 Läggs i sängen, buffas o solfjädras till sömntung.
19:32 Ramsar ut, ingen protest (hade jag väntat mig...)
20:05 Gnyr; buff 20 s, ut med ramsa, ingen protest
20:18 Gnäller; buff 2 min, ramsa ut
23:40 Gnyr till, gör inget
02:15 Då brakar det loss... Jag hör direkt på skriket att nu vet hon vad hon vill, hon vill ha mat (hon har haft en förkylning under en period och tyvärr vant sig att få amma under denna period). Ja, hur ska jag beskriva det som händer... Jag buffar och solfjädrar men hon är vrålarg/blandad med ledsen. Ingenting biter. Jag tillrättalägger dock inte hela tiden eftersom jag märker att hon lugnar ner sig i perioder när hon fått härja lite i sängen. Hon lugnar ner sig då och då och ligger och klagar mest (öhhhhhh, öhhhhhh) när jag buffar men hon kommer aldrig till sömntung så att jag kan gå ut med en ramsa. Vi håller på med det här i 1,5 timme då min rygg ger upp, det går helt enkelt inte att stå böjd längre. Jag hämtar min man som får fortsätta. När det gått 2,5 timme beslutar vi att ge upp. Vi ser inget som tyder på att hon är ngt närmare att somna in alls. Hon varvar gallskrik med klaggny hela tiden. Helt ärligt så tror jag att hon kunde hållit på resten av natten.
4:45 Plockar alltså upp och ammar. Ramsar ut och hon sover som en stock.
8:00 Vaknar pigg o glad... (Vi skulle väckte henne 7:30 men med natten 2,5 timmes bravad kunde jag bara inte detta).
Så, hjälp mig! Har ni varit med om detta? Hur ska jag göra i natt om det händer igen? Jag hoppas ni förstår vår situation. Vi kan allt utan och innan hur man ska göra i teorin, men vår lilla donna är extrem när det gäller sin envishet och temperament (både barnläkare och BVC-sköterskor har sett detta och påtalat det).
Oj, det blev långt, hoppas ni orkade läsa!
Mvh
Jenny