4-åring somnar i hallen!!

[Kristin]

Hej!

Vår kille (4 år) har sedan 4 månaders ålder varit ett A-barn (Anna-barn?? ) när det gäller sömnen, MEN sedan några veckor tillbaka har han "strulat" vi insomning på kvällen. Han har helt plötsligt blivit rädd för att somna i sin säng i sitt rum. Helt plötsligt ! Många gånger har han gått in och lagt sig i vår säng alt lagt sig på hallgolvet på ovanvåningen !

Han ligger där nu (på hallgolvet) (skall flytta honom snart)....

Maken tycker inte att det gör något att han somnar i vår säng (vi somnar inte med honom, utan han går in när vi är på nedanvåningen), men jag tycker att vi sänder helt fel signaler genom att tillåta det. Det ÄR ju inget farligt med hans rum (eller sängen).

Frågan är hur vi får honom trygg igen i sin egen säng utan att kränka hans känslor (rädsla)?

Tacksam om hjälp.

Kristin

[Kristin]

Gömde säga att han numera vill ha både lampan tänd plus dörren öppen vid insomning....???????

//K

[miar70]

Hej Kristin!
Somna i hallen ... ja, se vad de kan hitta på ...

Faktum är att jag drog mig till minnes en liten fyraåring som betedde sig nästan som din, i en gammal tråd på kurforum för äldre barn för ett bra tag sen, så jag letade igen den åt dig här:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... sc&start=0

Lite längre bak i tråden tror jag du hittar rätt bra strategier, läs och hojta till vad du tycker!

Kram Mia

[Kristin]

Hej!

Sonen har väl mer eller mindre slutat att gå in till vår säng (+hallen )om kvällen. Vi behövde inte göra någonting för att få detta beteende att sluta, utan han slutade själv helt enkelt (tänk vad man hela tiden förstorar upp saker ).

Nytt problem : sonen verkar ha väääääldigt svårt att somna in om kvällarna och detta visar sig genom att han vill ställa många frågor/säga saker (kommer upp till oss i köket) samt leker "järnet" på sitt rum (100 leksaker i sängen... ).

Konsekvensen av detta blir A) han blir trötter om morgonen (vi går upp 06.30 en vardag) och B) vi föräldrar blir griniga på honom för att vi är trötta 19.00 efter en dag och behöver dels göra "vuxensaker" på kvällen samt ta det lite lugnt innan vi skall sova.

Ikväll lade jag honom som vanligt 19.00 och jag hör att han fortfarande leker på sitt rum .

Vad göra? Är det redan dags att senarelägga hans natt?

Tacksam om tips.

//Kristin

[Kristin]

Hej igen!

Tänkte att jag kunde berätta hur våra eftermiddagar o kvällar ser ut om det kan hjälpa fram en lösning:

15:30 Hämtas från förskolan, går oftast direkt hem (åtminstone under "mörkermånaderna") Vi kan dröja oss kvar på förskolans gård.
16:00 Oftast hemma fr förskolan
16:00-17:30 Han får "vila" genom att antingen titta på film eller som nyligen spela pedagogiska datorspel. Jag ser nu på klockslaget att denna "vila" kanske är lite väl lång...?? Undertiden kan jag sitta på golvet och läsa dagstidningen eller så tar jag hand om lite tvätt och plockar med lillebror (som inte sitter still och tittar på film..) samt lagar maten (med lillebror).
17:30 Hela familjen äter middag
18:00 Bolibompa
18:30 TV:n stängs av och hela familjen umgås i och med att kvällsrutinerna sätter igång: dusch/bad varannan kväll, bus, läsa bok
19:15 båda barnen ligger. Lillebror somnar bums och storebror, ja ni vet ju vad som händer......

Hm....när jag nu ser klockslaget för "vilan" så känner jag att SÅ länge brukar det inte bli, men det beror nog främst på att vi kanske inte alltid är hemma 16.00, men i alla fall 16.15..... Faktum är att vi tidigare begränsade "vilan" till ca 45 min just för att det inte skulle bli så mycket filmtittande. OBS! "Vilan" innebär inte att han ligger ned eller att han sover, utan att han sitter still (är ett mycket aktivt barn annars).

När han förrut inte fick titta på film ända fram till middagen, så började han leka nere hos oss eller uppe på sitt rum. Det kändes "sundare".....

Min man och jag turas om att hämta på dagis 15.30, den som inte hämtar barnen är alltid hemma 17.00 (och kan sitta någon timme med jobbuppgifter efter det att barnen lagts).

Jösses vad mycket jag skriver ! Kan det vara så att grabben är för "understimulerad" kl 19 och inte "färdig" med sin dag och det är därför han vill prata så mycket just vid läggning samt leka av sig lite till?

Jag känner på mig att ni kommer att svara JA på min fråga ......

//Kristin

[Sagalinda]

Hej Kristin!

Jag tycker så här: låt gossen vara med och laga middag istället för att titta på TV! Att arbeta är nödvändigt för att man ska kunna komma till ro på kvällen. Egentligen vet jag inte hur pass nödvändig den där vilan är? Han ser ju ändå på Bolibompa sedan klockan 18. Det blir lite väl mycket stillasittande på kvällskvisten. Visst kan han koppla av en liten stund, men kanske en vanlig saga eller en musiksaga vore ett alternativ? Som inte tar mer än sisådär 15-20 min?

Sedan undrar jag hur det är möjligt att han kan sitta och leka med 100 saker i sängen? Är det inte kolmörkt i hans rum? Om inte så fixa det! Han ska inte se ett smack! Om ni har lampa som han tänder så skruvar ni helt enkelt ur den till natten. Inget konstigt med det. Sedan tycker jag också att ni kan sitta vakt några kvällar. Genast ni hör att han är uppe ur sängen så sticker ni in huvudet i dörrspringan med en barsk ramsa som får honom att studsa tillbaka i säng. Sitt med dörren på glänt så ni hör bättre. Och sysselsätt er med något som inte har med honom att göra; sticka, läsa, lös korsord, vad som helst men med ögon och öron i nacken. Vid minsta prassel i sängen sticker ni in huvudet. Han ska inte hinna upp! Och hinner han upp ska han för egen maskin ner i sängen igen. Inget duttande och omstoppande!

Hoppas detta hjälper er lite!

Lycka till!

[Kristin]

Hej och TACK för svar!

Han kan se tydligt i rummet eftersom han sedan ett år tillbaka inte vill ha mörkt i sitt rum . Det känns ju lite konstigt att "tvinga" honom att somna i mörker om han nu upplever det obehagligt... Jag inser ju samtidigt att lampan ÄR ett problem för hans insomning (som är idag ca 1 h ).....

Vi skall begränsa "vilan" efter dagis hädanefter :thumbsup:!

Faktum är att jag för ett par dagar sedan satte mig utanför hans rum när han hade lagt sig och "högg" honom några ggr. Det gick faktiskt fortare med insomningen då. Får nog bli konsekvent på det hädanefter .

Att skruva ur glödampan känns så där med tanke på hans säkerhet. Han är absolut en sådan kille som skulle kunna experimentera med att stoppa in något i "glödlamputtaget". Tur är att hans taklampa inte fungerar, men det är bara en tillfällighet. Skall vi skruva ur den glödlampan också?? Då kanske han tar en stol och pillar på det uttaget med....???

Mvh
Kristin

[Sagalinda]

Men du, om ni gör det kolmörkt i hans rum, hur skulle han då kunna ta en stol och börja pilla med något i glödlampsuttaget? Han ser ju inget!

Hans osäkerhet för mörker bekräftar ni bara då ni låter honom ha lampan tänd. Det är precis samma princip som att man lyfter upp ett barn ur sängen då det "frågar" om det är farligt att vara där. Barn räds inte mörker om man behandlar det som något naturligt och snällt. Mörkret gör att man kan sova. På natten är det mörkt så ögonen får vila. Det är inte något man får börja kompromissa med, då går det så här. Lite ledljus för någon som kissar nattetid är ok, men lampor som kan tändas på egen hand så att rummet inbjuder till lek - BORT =;

Om ni inte vågar skruva ur lampan på hans sänglampa (eller vad det nu är för lampa), tycker jag ni kan ta bort hela lampan. Eller dra ur sladden och trycka in ett sådant där barnlås du vet i kontakten i väggen så han inte själv kommer på att sticka in något.

Innan ni inför totalmörker tycker jag ni ska förbereda honom på det och tala om mörkret i positiva ordalag. Ge honom ett par dagar. "Och på FREDAG, då du blir si och så stor, då ska du få börja sova i ett mörkt rum igen så det blir lättare för dina ögon att vila! OOO så skönt det ska bli! Och va bra du kommer att somna! TÄNK om jag också fick ha det lika mörkt och mysigt!" o.s.v.

Fortsätt med din konsekvens vad gäller att på natten sover man (inte leker) så ska du se att hans insomning på en timme snart är ett minne blott!

Kram!

[Kristin]

God morgon!

Måste bara berätta vad som hände igår:

Mamma och pappa var som vanligt trötta vid barnens nattning och innan vi skulle gå upp frågade jag om maken tyckte att det var en bra ide att redan ikväll ta bort "förutsättningen" för kvällsleken = lampan. Vi kände väl båda två att vi inte "orkade" med ännu en kväll med kvällsbesök och allehanda experiment på storebrors rum .

Såå...vi beslöt helt sonika att kort informera sonen om att IKVÄLL skall (glöd)lampan tas bort så att han snabbare kan somna in och inte blir så trött på morgonen. Jag hade förväntat mig stora protester, men de UTEBLEV . Han sa bara "ja ha" och sedan gick vi upp och lade honom. Jag berättade att jag skulle sitta utanför i hallen och läsa en tidning (för att hindra honom vid dörren), men det visade sig vara helt i onödan för han somnade BUMS denna kväll =D> \:D/ !!!

Man kan ju fråga sig VARFÖR vi inte har gjort detta tidigare??? . Vi har tänkt alldeles för mycket i banorna "blir grabben rädd för mörkret skall han inte behöva ha det mörkt i rummet..!!

Nu var det ju inte HELT mörkt i rummet; han fick ha kvar sin nattlampa som ger ett svagt blått sken. Börjar han med kvällslekarna får vi väl ta bort den också.

Ahhhhhh, vilken bra nattning/kväll det blev!

TACK för att ni fick oss att genomföra detta !

//Kristin

[Sagalinda]

:thumbsup:

[Ewa]

:thumbsup:

[SusanD]

Bara en liten tanke som slog mig: Sover barnen i varsitt rum? Kan de inte dela rum, det blir betydligt mysigare och tryggare för alla inblandade.

Kram Susan

[Kristin]

Hej!

Jo, tanken har funnits där... Till saken hör att lillebror var ofta sjuk från 5-12 månaders ålder och hade oroliga nätter så vi vågade inte lägga honom i storebrors rum av rädsla att ha två barn vakna om natten....... Sen är det så att lillebror vaknar ca 1 h före storebror om morgonen (har alltid gjort) och då är vi rädda (värst vad vi är rädda ) att storebror väcks.......

Men visst är det en intressant idé..... Tål att tänkas på.

Mvh
Kristin

[SusanD]

Fegisar! Det kanske blir helt tvärtom, att barnen sover bättre och längre när de delar sovrum. Här hemma störs grabbarna aldrig av varandra trots att de har ett så litet rum att de skulle nå varandra genom spjälorna om de sträckte ut sina små armar. Om man måste pyssla om en sjukling snarkar den andra högt bredvid, helt inställd på att mor och far tar hand om det som behövs tas omhand nattetid.

Så fundera lite till, kanske skulle ni ändå våga att flytta ihop dem.

Kram Susan