Hoppas på lite råd om hur jag ska lösa följande:
Jag är på kollisionskurs med svärmor inom kort om jag inte gör något-men vad? Saken är den att jag inte begriper hur farmor och farfar tänker o agerar.Vi tar ett exempel:Igår ringde de på förmiddagen efter att inte ha hörts av på över en vecka för att fråga om vi kan komma över om en timme??Det var såååå långe sedan vi sågs osv blablabla.
Vi hade planerat redan i förra veckan att vi skulle åka och handla lite tillsammans på söndagen-lite "bra att ha grejor" och lite skönt att komma iväg och gör något annat än det vanliga hemma.
Jag svarade att vi var uppbokade och att det fick bli en annan dag-förslog 2 dagar i kommande vecka isället för att bestämmma något.Men då var de uppbokade med annat vikitgare än sitt barnbarn
Det slutade med att vi ska ses en kortis ikväll och att mitt dåliga samvete gnagde under hela "utflykten" igår.
Kanske skulle ha avbokat det hela och låtit de träffa liltjejen istället.
Det är över huvud taget alltid
Det är resor, saker med jobbet,middagar,umgås med allt o alla o plötsligt dyker det upp en liten lite lucka i almanackan och då gör sig barmbarnet påmint och man måste ses genast.
Varför ska vi hoppa när de hojtar? Förra gången var det med 20 minuters varsel-mitt i sovtiden som vi bara måste träffas för att de råkade ha vägarna förbi.
Farmor har varit ensam hemma i knappt 2 veckor och jag föreslog att hon kunde komma över ngn av de dagarna och umgås en längre stund än en halvtimme-för promenad eller annat mysigt.Hon hade inte tid ngn av dagarna för det var frissan och gräsklippning vid stugan och studenter och f.n och hans moster.Tycker att jag försökt bjuda till och förklara hur våra dagar ser ut med rutiner och varför jag tycker det är viktigt att hålla tider och vanor.
De missar såååå mycket och det känna somom det inte känner gosemaja på riktigt-de har ingen som helst inblicj i hennes vardag.
Det ska väl tilläggas att vi inte varit superaktiva med att åka till de men det är ju helt enketl för att det är enklare att de kommer hit.
Hur ska jag göra?Ska jag prata med de om hur jag känner,ska min man prata med de,ska jag skita i alltihop och inte bry mig,eller vad?
Känner bara att läget inte håller-jag blir ent ut sagt förbannad över att vi ska rätta oss efter de hela tiden och bli överkörda.
Praktexemplet är väl dopet då vi hade bestämt oss för en speciell efterrätt och dagen innan ringde vi för att stämma av lite;då har männsikan ändrat alltihop och gjort tårtor!!
Inte kunnat ringa och fråga utan bestämma över huvudet på oss-hur i häll vete i en påse-skulle gästerna orka äta tårta ovanpå all mat verkade knappast genomtänkt.
Ska tilläggas att det blev 1.5 av 2 tårtor över!!
Nu har jag gnällt lite och jag hoppas det är oki på detta forum.
Snälla ni som varit i liknande sits hur har ni löst det?
Kram
