Hejsan!
Jag ser att ni diskuterar magnesium här också.
Jag är ingen expert men jag började lära mig lite om mg i våras när jag hade sömnproblem. Det är inte lätt att navigera rätt i cyberrymden när det gäller information om kosttillskott och annat. Något som ser seriöst ut kan lika gärna visa sig vara smygreklam. Det jag är ganska säker på är i alla fall är att mg är viktigt för att musklerna ska kunna slappna av. Kalcium och magnesium ska existera i balans i kroppen för att musklerna ska fungera smidigt. Brist på mg kan ge mängder av symptom (enligt vissa hälsokost-online-butiker) bland annat kramper, värk, sömnproblem (den typen när man vaknar upp i vargtimmen och inte kan somna om, inte insomningsproblem) och annat. Om man har mg-brist så kan det tydligen vara väldigt problematiskt, enlig många sajter. Men ärligt talat så kan det lika gärna vara skrämselpropaganda för att sjuka människor ska köpa hälsokostpreparat. Svårt att veta.
Jag hade själv sömnproblem och därför tog jag magnesium. Min sköldkörtelspecialistläkare som jag gick till då sa att det inte är några problem att äta normal dagsdos, ca 300 mg, och jag tror inte det bör vara några problem när man är gravid heller. Det ingår dock i många vitaminpiller så man får läsa på förpackningen så man inte äter dubbelt.
På sajterna där jag har läst skriver de också att man inte ser mg-brist i "vanliga" blodprov, för den största delen finns "inne i cellerna". Jag vet inte om detta är sant, det kan det ju vara, eller om det är ett sätt att få fler att äta mg eftersom läkarna kommer att säga att allt är okej utifrån "vanliga" blodprov. Om ni fattar.
/Ewa
Mamma till en pojke född 8 januari 2007 (kurad vid 6 månader) och en stor liten knodd född 24 juli 2010 (en vecka efter beräknat, 4,5 kg tung) som standardmodellas.
Känns som jag mest beklagar mig. Men jag är orolig! Hur skall man veta vad som är okej? Man skall väl inte ha ont? Eller? 
Finns det nån form av värkmedicin som kan lindra så att du åtminstone blir hyfsat besvärsfri emellanåt 
Gällande din oro så vet jag inte om detta hjälper men jag har själv (och har haft ett bra tag) ordentligt ont i magen, ligament och ljumskar men det verkar inte som om det är nån fara för bebisen för det. Men ont gör det och nedbrytande för sinnet är det med värk.
(så jag skulle slippa promenera) vi till en lekplats som ligger lite längre härifrån. Arvid tyckte det var jätteroligt och den var verkligen lagom stor för honom så han kunde ta sig runt själv. Jag passade på att dricka varm choklad och spilla över hela min ljusrosa tröja så det såg ut som jag kräkt på mig själv typ 
8) 
