Hej!
Jag har en flicka på två år som är lite sen med det mesta. Har alltid varit. Hon har inte fått någon diagnos. Hon började gå när hon var 1 år och 10 månader, har precis börjat få till ett pincettgrepp, fast hon avskyr allt som är för pillrigt. Hon går rätt ostadigt, är inte så säker balansmässigt. Hon pratar inte alls än. Jollrar fortfarande och säger ba om allt. Hon förstår väldigt mycket. Enligt dagis verkar hon förstå lika mycket som andra tvååringar. Hon är inte så social med andra barn, men väldigt social med vuxna. Hon känns väldigt "med" och vi tror att det bara är bök med det motoriska. Men hon är fortfarande rätt ung så det är ju svårt att veta förstås.
Hon föddes rätt dramatiskt och blev sjuk i kramper när hon var två dagar gammal. Låg inlagd och vi visste inte om hon skulle leva. Men allt blev bra!
Nu har vi kontakt med neurolog och sjukgymnast. De vill göra olika röntgenundersökningar som kräver att hon sövs. Det verkar mest som de vill göra det för att kunna ge diagnos, men jag är orolig för att vad diagnosen än blir, om det blir någon, så kommer det inte att leda till någon "behandling".
Har läst Domans "What to do with your braininjured child", och är väldigt nyfiken på den metoden. Mycket av det jag läste kändes verkligen vettigt. Framför allt så är det ju någon som visar att det går att GÖRA något, och inte bara diagnosticera och låta det vara.
Ni som har jobbat med den metoden: hur går det? Blir det några framsteg? Stora? Små? Någon som har barn som liknar min flicka? Någon som har några tips hur jag kan gå vidare? Alla tips är varmast välkomna!
Går det bra med Doman-metoden?
Går det bra med Doman-metoden?
Mamma till världens coolaste flicka född december 2005, och jordens finaste pojke född oktober 2008
Och superbästa sladdisen född mars 2017
Och superbästa sladdisen född mars 2017
