hej!
Undrar om ngn kan svara på min fråga.
Har separerat för ca 8 månader sedan. min son blir 3 i januari
Iaf när jag hämtar på dagis säger han Nej mamma & springer iväg
När jag ska gå förbi hos hans pappa eller att jag träffar dom ute så säger han också nej mamma & säger ibland hejdå väldigt uppgivet till pappa för han tror att han ska med mig & det vill han inte. (det ska han ju inte heller just vid de tillfällena)
Hans pappa har förberett honom att mamma kommer & lämnar grejer men du ska stanna hos pappa. Men när jag kommer så blir han inte glad att se mig snarare å nej måste jag följa med mamma.
Undrar vad det beror på. Testar han mig? Vill han inte vara hos mig? Jag vet ju att han älskar mig & det funkar bra hemma osv men det hugger ändå till i hjärtat när han gör så här varje gång..... Hur ska jag bemöta detta? Är det bara att låta det bero? Han är inte såhär mot sin pappa vilket är bra förståss.
När han har varit en hel lång dag på dagis så kan jag ju tänka att han vill komma hem men det verkar som han blir arg/besviken att jag hämtar honom
nej mamma!
Hej Jenny 
Förstår att hans reaktioner tar hårt men här gäller saklighet och inte känslighet.
Du vet att han älskar dig och att det fungerar hemma så då vet du också att han vill vara med dig. Det är också ofta den man känner sig mest trygg med som man testar mest. Hans reaktioner kan ju bero på miljoner saker; trots, reaktion och saknad, frågor "älskar du mig mamma" - "är det ok att jag är med pappa", trötthet att flytta runt etc.
Så, jag hade försökt hantera det sakligt och utan känslomässiga reaktioner som rör separation m.m. Du vet ju att han älskar dig enligt ovanstående så känns dig stark i det och se allt annat som "frågor". Läs också noga igenom stickyn "trots" ovan samt kapitlet i barnaboken så att du kan hantera det situationerna och inte blandar dem med andra reaktioner och dåligt samvete. Då gör du honom ingen tjänst för trotsen måste han igenom.
Vad tror du
Kram
Susanne
Förstår att hans reaktioner tar hårt men här gäller saklighet och inte känslighet.
Du vet att han älskar dig och att det fungerar hemma så då vet du också att han vill vara med dig. Det är också ofta den man känner sig mest trygg med som man testar mest. Hans reaktioner kan ju bero på miljoner saker; trots, reaktion och saknad, frågor "älskar du mig mamma" - "är det ok att jag är med pappa", trötthet att flytta runt etc.
Så, jag hade försökt hantera det sakligt och utan känslomässiga reaktioner som rör separation m.m. Du vet ju att han älskar dig enligt ovanstående så känns dig stark i det och se allt annat som "frågor". Läs också noga igenom stickyn "trots" ovan samt kapitlet i barnaboken så att du kan hantera det situationerna och inte blandar dem med andra reaktioner och dåligt samvete. Då gör du honom ingen tjänst för trotsen måste han igenom.
Vad tror du
Kram
Susanne
"Det talas för lite om glädjen med barn..."
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Hej!
tack för ditt svar!
Ska läsa lite mer här på forumet.
Försöker att inte bry mig och frösöker vara glad ändå när han säger så. Vill ju inte visa honom att det känns.....
Är nog mycket trots,test m.m men vill att han ska veta att:
Mamma står kvar än fast du säger så
Blir ju att jag tänker när jag ska hämta kommer han att säga nej mamma & bli lessen nu eller inte???? Måste försöka komma bort från detta tänk
Kram
Jenny
tack för ditt svar!
Ska läsa lite mer här på forumet.
Försöker att inte bry mig och frösöker vara glad ändå när han säger så. Vill ju inte visa honom att det känns.....
Är nog mycket trots,test m.m men vill att han ska veta att:
Mamma står kvar än fast du säger så
Blir ju att jag tänker när jag ska hämta kommer han att säga nej mamma & bli lessen nu eller inte???? Måste försöka komma bort från detta tänk
Kram
Jenny
Hälsningar
Jenny
Jenny