Stor blödning...

[Tessan]

Hej på er!
I måndags morse kom jag till jobbet och tog en kopp kaffe. Måndagslycklig som vanligt

Jag kände att något rann i byxan bokstavligt talat och när jag gick på toaletten såg jag att det kommit ganska mycket blod, färskt också...
Bara killar på kontoret så alla sprang runt där som yra höns och undrade vad vi skulle göra åt saken
En av dem körde mig till akuten där alla naturligtvis trodde det var min fästman.

Men men, jag skulle gå upp till gynakuten från vanliga akuten och bad om att få en binda. Fick komma in på en toalett och när sköterskan skulle ge mig en binda tog jag av mig byxorna och då forsade det ut blod...
Absolut inte tal om att gå längre utan jag fick läggas i säng och sen blev jag liggandes så i 30 timmar. Fick gå upp och kissa...
Ultraljud visade att bebisen mådde alldeles utmärkt, vi bråkade lite med h*n med själva ultraljudsgrejjen för att h*n skulle boxas lite och det fick vi se
Blödningen berodde på att min moderkaka sitter för lågt ner och i och med att livmodern nu växer väldigt fort och mycket så trycker den på som jag förstod det hela.
Har ätit blodstillande tabletter sen dess, kom hem igår och är sjukskriven veckan ut.
Men... Jag skriver för att jag funderar över riskerna att det händer igen

Doktor nr 1 ordinerade sträng vila de första 30 timmarna
Doktor nr 2 ordinerade sjukskrivning 2 veckor men sa att pappret skulle skrivas när jag blev utskriven...
Doktor nr 3 som skrev ut mig sa att jag inte behövde vara sjukskriven utan skulle leva som vanligt, kanske inte gå på Friskis & Svettis 3 gånger i veckan.
Men man kan aldrig garantera att det inte händer igen.
-Hur skulle du reagera om det här barnet kom ut nu
-JA VA F*N tror du tänkte jag säga men svensk som jag är höll jag mig i skinnet och sa att jag såklart skulle bli jätteledsen.

Sen sa hon att om jag hade varit en 44-årig förstagångsmamma inne på min 8:e provrörsbefruktning skulle jag blivit beordrad sängläge...

Har ni några erfarenheter av detta
Hur ska jag agera
Hur farligt är detta med moderkakan
Underbara Fjällmor har lugnat mig en hel del redan och vi har pratat en del men jag tänker att någon annan här har varit med om samma sak

Just nu känner jag mig förbaskat orolig att varje lyft eller liten ansträngning ska starta en ny blödning. Vissa saker går inte att undvika i vardagen men jag undviker ju så klart i det längsta att lyfta tungt och hålla igång för mycket.

//Tessan

[Gäst]

Hej
Jag har varit med om samma sak.
Och det är inte kul alls, jag gick bokstavligt med hjärtat i halsgropen hela tiden.

Jag har inte koll på vilken vecka du är i jusst nu. Men jag hade småblödningar till och från från första början.
Men så i vecka 25 började jag störtblöda.
Och jag trodde faktiskt att det var kört.
De sa att blödningen orakades av att när livmoern växer så dras moderkakan med lite grand, och då kan det börja blöda lite från något blodkärl.

Jag var placerad på kontor under graviditeten i vilket fall som helst, så jag blev inte sjukskriven. Vilket jag tycker var väldigt konstig, och hade så gärna blivit det, för jag vågade inte göra något.

Jag blev inte sjukskriven men samtidigt så rekomenderade dom att jag tex inte skulle damsuga
Och att mina promenader skulle vara på max 15 minuter i långsam takt.

Jag tog det väldigt försiktig jusst i samband med och ett tag efter blödningarna. Låg med benen i högläge, och höll tummarna typ

Nästa STORA blödning kom i vecka 35, på julafton då jag varit i gång hela dagen, stressat och aldrig vilat. (Det va säkert inte därför men man börjar ju undra i alla fall)

Och tillsist blöde jag massor i vecka 40, då de också tog beslut om igångsättning.
Den igångsättningen hade jag velat ha i flera veckor, så jag var så glad när jag fick den.

Vad jag vet brukar det gå bra fastän moderkakan sitter långt ner. Det är verkligen jättevanligt. Och för de flesta andra den uppåt. Och allt löser sig Och i värsta fall blir det kejsarsnitt.
Man brukar få gå på flera extrakontroller, och det tycker jag är så skönt.

Oroa dig inte, men ta det ändå rätt lugnt Sånt här brukar gå bra.
Och fråga på, om det är något mer du undrar över.

[Tessan]

Hej Sonica
Tack så jättemycket för ditt svar, lugnade mig avsevärt att höra vad andra doktorer sagt om tillståndet
Det gör mig faktiskt ingenting att ha en riktig orsak till att slippa dammsuga

Nu håller jag tummarna på att det inte händer igen

//Tessan

[SusanD]

Hualigen vad läskigt och vad mycket man hinner tänka innan man får se det lilla livet på ultraljudsskärmen. Så skönt att liten mår väl och att du mår bra. Ta det nu riktigt, riktigt lugnt.

Kram Susan

[miar70]

Ujujuj, så rädd och orolig måste varit, stackare
Det finns bara EN endaste anledning till att vi kvinnor inte blir sjukskrivna när viär gravida, och det är att ingen man varit gravid! Då jäklar i min låda skulle alla som velat bli sjukskrivna på studs!
Tjata och kräv om du känner att du är orolig! Och fråga om läkare/fkassa vill ansvara om det går åt pipan!

Kram på dig gumman
Mia

[Lua]

Hugaligen

Varm, stabil norrbottenskram från Lua.