Först och främst vill jag bara säga att jag är oerhört tacksam att jag hörde talas om Anna Wahlgren och Barnaboken!!! Min dotter är snart två månader och det har varit många nätter med ett flertal snuttande på brösten. Säkert varannan timme… Samt ständigt kånkande på dagtid och vyssande till sömns…
Efter att jag har börjat med SM har det blivit betydligt bättre, men inte riktigt bra. I och för sig har jag bara hållit på i en vecka. Jag har några frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på.
1) På dagarna försöker jag hålla henne vaken 1,5, men ibland är det ganska svårt. Hon äter ca 20-30 och sen byter och leker jag med henne. När det ha gått totalt ca 50 min börjar hon bli grinig och gnällig. Så det är svårt att hålla henne glad ytterligare 20 min innan jag ger henne mer mat. Vad kan detta bero på? Får hon i sig för lite mat första två gångerna? Ofta brukar hon dåsa till vid bröstet fastän jag försöker med alla medel att hålla henne vaken. Ibland släpper hon själv för att i nästa sekund ivrigt försöka få tag i bröstet igen. Inte lätt att veta när hon är nöjd…?
2) På kvällen blir hon extra hungrig och det känns som att min mjölk inte räcker till. Även om hon suger och suger och bara blir mer och mer ivrig. Viftar fram och tillbaka med huvudet, tar bröstet, suger ivrigt/naffsar, släpper sen snabbt och fortsätter så. Kan mjölken vara slut eller är det bara tecken på att hon är övertrött?!? Jättesvårt att lägga henne om det blir för sent, efter 20 är det kört. Försöker med att lägga henne innan 19 och sen bara ge mat i mörkret när hon vaknar nästa gång. Ibland har jag tyvärr blivit tvungen att ge mjölkersättning, men det är ju ingen lösning i längden…
3) Det här med att vara vaken 3 h på kvällen och införa en 20 minuterslur. Jag antar att det är efter mat, byte, umgänge och mera mat? Om man inte vill att hon ska somna i famnen, är det ok att buffa henne till sömns då, dock inte i vagnen?
4) En annan fråga är om hur andra bebisar beter sig. Hon somnar inte självmant på dagarna om man lägger henne ner. Förut fick vi vyssa henne i famnen. Nu funkar vagningen bra, men är det ok att göra det på dagtid också??
5) Ytterligare en fråga som gäller sömnen är: hur får man henne att lätt somna ute i vagnen när man promenerar – utan gråt?!? Efter mycket mat lägger jag henne på rygg och tycker att rörelserna borde söva henne. Istället är hon först pigg och tittar – efter ca 10 min blir hon gnällig och skriker. Jag provar att vagna lite och ger henne napp, hon blir nöjd för en stund, men straxt är det gnäll igen. Efter ca 20 min brukar hon somna. Ganska påfrestande – jag som trodde att bebisar lätt somnar i vagnen. Hon vaknar sedan efter knappt en timme, fastän jag promenerar hela tiden. Då blir liksom schemat lite ur fas…
6) Samma sak gäller om man ska iväg och träffa folk, det blir ju svårt med schemat. Ibland kan man inte alltid ta med sig vagnen. Är det stenhårda tider, eller kan man göra undantag vissa dagar?
7) Ett sista frågetecken jag har just nu är att jag tycker hon sover oroligt dagtid… Första timmen ligger hon ofta och gnyr en hel del, ibland vaknar hon även och jag måste då vagna henne till sömns. När det har gått 2,5 h sover hon ofta som en stock och jag måste ofta väcka henne. Känns som att hon inte fått 2,5 h god sömn… Om hon vaknar och skriker ex 10 min innan ”utsatt” tid är det då ok att ta upp henne eller ska man vagna så att hon somnar igen och sen måste väcka henne? Har för mig att jag läste att de inte får vakna självmant, utan att man ska vara först. Stämmer det? En annan sak, får man börja prata innan man plockar upp henne eller ska man först ta upp och sen väcka? Något bra tips på hon man väcker henne? Hon verkar oftast väldigt trött och vill inte riktigt vakna, lägger man henne ner på rygg vaknar hon men börjar skrika. Om man bär runt på henne och försöker prata med henne, brukar hon fortsätta sova i famnen.
Oj, många frågor blev det… Vore väldigt tacksam om jag kan få svar på någon.