Godbitar födda runt årsskiftet 07, typ...

[Lua]

Låter som en superbra strategi Du rapporterar väl hur det går

Kram Lua.

[fjällström]

Börjar tappa hoppet Har till samtliga dagslurar, ramsat och bekräftat och inte rört vagnen. Hoppfull och full av attityd, lade jag den skrattande ungen i vagnen och ramsade mig ut TOKLEDSEN! Jag ramsade några omgångar, men gick in och vagnade när hon skrek så hon tappade andan Lugnade sig snabbt, varpå jag lämnade rummet med en ramsa HYSTERISK UNGE Upprepade några gånger, men för varje gång tog det allt längre tid innan hon lugnade sig. Hon tokskrek, fast jag vagnade Det har hon aldrig gjort tidigare. Ett STORT BEKYMMER är att Elin, liksom sin storasyster är ett öronbarn. Sist Elin trasslade så hade hon dubbelsidig öroninfl. Och jag hade vagnat och ramsat och varit irriterad Ikväll tänkte jag återigen, att jag kan inte köra fullt ut när jag inte vet om hon kanske ligger där och har jätteont. Tog upp henne (fel, jag vet) och lugnade henne i famnen. Det tog nästan 10 minuter innan hon lugnat sig. Så ska det ju inte vara. Gav alvedon och höll henne i famnen en stund. Lade henne igen efter 20 minuter och då somnade hon ganska snabbt.

[ÅsaB]

Lilla go'a Fjällström! Jag lider med dig! Som tidigare lämnar jag över till de andra att tipsa, jag kan bara säga att du inte är ensam.
Idag har jag känt mig totalt under isen. Larmet gick igen inatt (det ÄR fel på det, Waldemar har INTE haft FEM andningsuppehåll på två nätter!!!) och Walle vaknade direkt. I nästan en timme stod jag utanför och jobbade på ramsan. Till slut gick jag in och solfjädrade. Tack och lov så tar han solfjädern nu, det har tagit tid. Men jag SKALL ju helst inte gå in alls! Men man blir så frustrerad och då springer det vargar precis överallt!!! Ändå skall man helst bara låta honom vara - som vi alla vet: På natten händer ingenting. EN ynka ramsa skall räcka!
Men samtidigt skall våra barn inte vara ledsna!!! Där har vi definitivt ett dilemma!!! Vad skall man då göra, när sonen börjar bli riktigt ledsen och beskedet är att det är natt???

Jag trodde att jag skulle få komma hem igen och få min son att sova lugnt. Idag har vi varit tillbaka i långlurshelvetet. En halvtimme, sedan uppvak. Tio minuters vidare sömn, kanske. That's it. Det är DÄR våra stora problem ligger. Sedan var han ju ett monster. Hans far var lite uppgiven, hade inte sett sonen så jobbig alls tidigare. Då kunde han också förstå varför jag varit så fokuserad, varför jag kämpat så hårt. En halvtimme RÄCKER INTE!!!

På kvällen hade vi naturligtvis en superhypad kille, som var för trött för att äta bra. Tack och lov för välling, men även där fick jag truga massor! Han har varit ett hysteriskt monster, som inte har varit stilla i två sekunder. Han kunde inte ens äta flaska utan att stöka! Han pratade i flaskan - vilket i och för sig var hysteriskt roligt! (Apropå hysteriskt roligt, hörde just ordet "lurvrumpa" på tv. Kanske något nytt att kalla fästmannen?)

Läggningen gick bra. Jag fokuserade på ramsan och minikurning. Tyvärr har jag lånat ut boken och kunde inte riktigt läsa på innan, men jag lyssnade, lyssnade och lyssnade ännu mer. Och ramsade. Tycker att jag gjorde riktigt bra ifrån mig och det lilla kärleksmonstret somnade faktiskt fort, trots dessa otroliga protester, som han bara måste prestera. Nu håller vi tummarna för en lugn natt. Larmet är INTE på!

Och Fjällström - ge inte upp! Det är SKITSVÅRT att hålla uppe Attityden och självförtroendet när man jobbar i ett gungfly - ask me! Mitt självförtroende är i princip i botten nu, men bara kvällens icke-katastrofala läggning gjorde lite för att bygga upp det igen. Man måste se till att våga se ljus i mörkret, om än aldrig så små ljus! Det finns alltid något att ta till sig! Annars blir man galen! Och förresten - misstag och felsteg gör vi alla!

Kramar till dig!

[fjällström]

Hej igen!
ÅsaB, skönt att veta att man inte är ensam som har det trassligt
Tänkte på när jag kurade storasyster. Hon var då sex månader gammal. Nog var det en hel del protester och klagan, men inte i närheten av de senaste kvällarna med Elin Och det borde ju vara tvärtom. Jag menar, Elin är ju van att somna själv efter att jag ramsat. Storasyster hade ju ALDRIG somnat på egen hand när vi kurade. (Hon sov ju bara så länge någon satt bredvid hennes säng och klappade lite mysigt på henne ) Idag har Elin ätt uselt också. Hon har just somnat efter ännu en ledsam läggning.
Ska höra om min mamma kan ta hand om Sara medan jag åker till akuten med Elin. Gubben jobbar.. Är det inte öronen som spökar så vet jag inte vad jag ska mig till. Är ju i en, minst sagt knepig situation; Elin kan bara somna med ramsa + vagning. Hon håller på att växa ur vagnen och kan inte somna om man bara buffar och kan inte somna i stora sängen tillsammans med någon (testade borta en gång när vi inte hade vagnen med oss)

Känner som du, ÅsaB:

Men jag SKALL ju helst inte gå in alls! Men man blir så frustrerad och då springer det vargar precis överallt!!! Ändå skall man helst bara låta honom vara - som vi alla vet: På natten händer ingenting. EN ynka ramsa skall räcka!
Men samtidigt skall våra barn inte vara ledsna!!! Där har vi definitivt ett dilemma!!! Vad skall man då göra, när sonen börjar bli riktigt ledsen och beskedet är att det är natt???

Så ledsen som Elin var, ska ingen unge, någonsin behöva vara Lilla Elin ska ju somna lugnt och tryggt, inte skrika tills hon tappar andan.

[ulrikaj]

Vad tråkigt att höra fjällström
Jag vet inte vad jag kan råda dig til.Skriker hon vid varje läggning eller är det bara inför natten det är jobbigt?
Har ni solfjädrat något?
Vore jag du skulle jag nog lägga Elin i sängen iallafall och "boa" om.Börja så det första passet på morgonen och solfjädra för att lugna tills hon blir lugn.Ramsa sedan.Sätt sedan på radio/tv,tala i telefon mm och gå in vid verklig kris och solfjädra om sedan ramsa igen osv.
En minut verkar ganska länge när man står där fast det inte är det egentligen.
Jag tror nämligen att ni bara "skjuter" på problemet om ni lägger henen i vagnen igen.
Det är INGET roligt när våra små gråter men man måste försöka se frammåt varför man gör det.
Tänker på er
/kram ulrika

[ulrikaj]

hej igen
linda:Liw har oxå snuttefilt.Efter varje sovpass måste jag hänga den över sängen för den är aldeles blöt.Hon ligger oxå och suger/tuggar på den när hon ska sova.
Har fått lov att dela på den för den blir ju aldeles stel av allt sugande Nu har jag två jag kan byta med.
/ulrika

[fjällström]

Hej vänner
Är så tacksam för all hjälp! Har idag kollat Elins öron- inte var det nåt fel på dem Hade nästan hoppats att det skulle vara det. Då hade jag ju haft förklaringen där. Men icke. Tidigare har hon alltid somnat själv på dagen. Kvällarna har stökat lite till och från. Inser nu att vi varit alltför generösa med vagning. Vi har som sagt, alltid vagnat istället för att först ramsa

Men, nu VET JAG att öronen är OK. Då behöver jag inte känna mig osäker pga det Vi (maken och jag) är eniga att när han jobbat klart blir det kur i spjälisen I mitten på nästa vecka, tror jag.

Jag har också infört snutte Elin ligger alltid och suger på underlakanet.. Nu har hon en snutte att suga på istället Lilla Sara har sovit (nattsuddat) hos mormor stöp isäng redan halv sju ikväll. Natten börjar annars halv åtta Hon var så enormt trött...

[Nemita]

Hej alla vänner!

Trött! Vi var på bröllop i Hudiksvall igår (åkte dit i fredags) och kom hem för några timmar sen. Allt har gått bra förutom att vi nu vet att Rufus minsann inte tänker sova längre än 45 minuter i sträck i bilen... mycket gråt och tandagnisslan. Men jag kan förstå honom. Är man en nöjd magsovare så måste det vara ytterst obekvämt att sitta som en makaron i bilstolen. Vi har sen tidigare lärt oss att han inte är särskilt lättstörd av tillfälliga ändringar av rutinerna, så vi fortsätter bara som vanligt imorgon.

Underligt nog hade han istället sin bästa läggning nånsin (förutom första kvällen utan napp då han somnade direkt efter första buffningen som tog ca 2 minuter... ). Lades i sängen, glad, jag la inte ens till rätta utan gick bara ut med ramsan och släckte. Tysta små gnyff i 5 minuter. Gick in efter 10 minuters sömn och flyttade honom så att inte armen skulle sticka ut genom spjälorna... Han var nog rätt trött han med.

I övrigt fungerar sömnen bra. Rufus vaknar fortfarande ofta vid 6-tiden men är sällan ledsen. Får en pangramsa och gnölar sen på för sig själv (och det tar vi inget extra för, som nån (AW? TorsMamma?) brukar säga...) tills det är dags att stiga upp. En natt med 11,5 timmar har han fixat, så nu vet vi att han kan. Busted!

Så tråkigt att ni har det så jobbigt, ÅsaB och fjällström. Jag tänker på er massor och som Duktig Flicka som alltid vill lyckas med allt har jag stora sympatier. Jag har tagit upp vid gråt, flera gånger. Sambon också. Rufus verkar inte bekymras av det idag. Jag kommer säkert att göra det igen. Min filosofi är att när jag tror att det är nödvändigt så gör jag det, som om det är något JAG har bestämt och inte han. På samma sätt som vanligt, helt enkelt. Och beklagar inte och tycker inte synd om. Det har känts som den bästa lösningen för mig. Men det är ingen vana och det är ett bra tag sen nu. Jag är en regelslav och en teoretiker av stora mått, så för mig är det livsviktigt att lära mig att bryta mot reglerna, annars blir det verkligen ingen dialog mellan Rufus och mig, utan bara jag som står och försöker komma ihåg METODEN utan att verkligen lyssna på honom. Äsch. Fattar ni? Är lite trött som sagt.

När det gäller metoder så tycker jag personligen det var jätteskönt att verkligen välja att köra kuren helt. Mest för att arbeta in ramsan ordentligt och för att klara att ta bort nappen. Först då tror jag att jag läste på riktigt, riktigt ordentligt också, så allting går lättare nu. (Det tar en jädra tid att verkligen förstå sig på SHN, det är inte så konstigt att många föredrar 5mm av egen bekvämlighet. Tyvärr, men jag kan förstå det också.)

Kramar
/Ewa

[Nemita]

Nemita: ja jag känner hur jag blandar ihop och glömmer tider och annat som inte ligger alls långt bak i tiden ( amningshjärna 8) ) Får ta och skriva ut den här tråden som minne över Maltes första tid Roligt att höra från dig igen. Skönt att det gick så bra att ta bort nappen ( läste i din andra tråd för ett tag sedan)

Ja, idag var Rufus supertrött och gnällig innan vällingen och då sa faktiskt sambon för första gången att "Just nu skulle jag vilja ha en napp..."

Nemita - skojar du? Bor din pappa i Kalix? Då måste vi se om vi kan få till något någon gång. Ni skall inte hit till jul?

Vi har inte planerat julen än men det är inte omöjligt. Om inte annat så kanske en sväng i mellandagarna. Vore superkul att träffas!!!

Ojoj, nu börjar Life on Mars!!! Kram på er igen.

[ÅsaB]

Hej Nemita, babe!

Vi får definitivt kolla läget om hur det blir runt jul! Om inte något oförutsett sker kommer vi att fira jul där uppe och om du är där vill jag absolut ses!

Vi har minikurat och har haft två riktigt bra nätter, äntligen. Visserligen uppvak, men med en ramsa har sonen somnat direkt. Tyvärr är dagarna hopplösa igen. För tredje dagen (eller fjärde?) vaknade han nu i skarven, som jag verkligen hoppades att vi hade lyckats passera. Under semestern sov han jättebra på dagarna, men jag kan inte vara fem vuxna, två hundar och en stor gräsmatta!!! Har varit i stan för att få lite extra stimulans, men nu ligger han och svär som en riktig schåare i sängen. Fasen också, det är SÅ jobbigt!

Angående sängen, så har vi "mysat" till den lite nu. Tidigare har vi bara haft madrassen och ett tunt täcke, men nu har jag lagt dit en fleecefilt som en korv vid sidan och ett par mjukisdjur, för att det skall bli gosigare. Tänkte när han vaknar på morgonen att det skulle vara trevlig. Inte vet jag, men jag får ju försöka.

Måste gå och solfjädra, tror jag. Annar har vi inte en chans...

Kramar// Åsa

[LindaVega]

ÅsaB: är det du som ska till Gastsjön med Walle i aug. Läste att en Åsa skulle dit med sonen Waldemar? Kul i så fall för jag ska dit och utbildas ( är det tänkt) Skönt att nätterna går bra. Vi har fortfarande rätt boat hos Malte. Han verkar tycka om när det ät trångt. Känner med dig angående dagarna. Solfjädra till sömns kanske är ETT sätt att komma över skarven ( som verkar vara jordens mest seglivade historia )

Imorse var jag helt hjärndöd. Vaknade av att Vega låg och småpratade. Min sambo upplyser mig om att hon säkert har låtit i 5 minuter. Skitsur frågar jag varför han inte pangramsat. Nu när de delar rum har vi varit noga att upplysa vid minsta pip på morgonkvisten. Förut har vi låtit Vega snacka på om hon vill men när de delar rum så är vi lite mer strikta så här inledningsvis. Särslkilt eftersom Malte har visat ganska tydliga tendenser att vilja vakna för tidigt och INTE somna om. Sagt och gjort, efter en miniföreläsning för min sambo slänger jag iväg en ramsa. Sedan tittar jag på klockan 6.55 Fick glatt rusa in direkt efter ramsan och hojta godmorgon istället 8) ja ja hoppas att de inte blev allt för förvirrade....

Idag la jag Malte inne i sängen för första gången på långluren. Lite nervöst, som alltid när man ska förändra, men det gick bra, och jag slipper vara nervös för att han ska klättra ur. Igår em var det nära. Då vaknade han lite för tidigt och jag ser honom balanserande på kanten glatt leende Vågar inte tänka på vad som skulle hända om han trillar ur, så jag tar i fortsättningen det säkra.

Funderar på att köpa en resesäng som man kan ha utomhus med myggnät. Vet att JennyH har en sådan. Ska leta fram den tråden.

Kram
Linda

[ÅsaB]

Visst är det jag som skall åka! Har informerat Anna om att Walle inte är något egentligt krisbarn, men att vi haft extra jobbigt under semestern och att dagarna fortfarande är det största problemet. Under semestern gick det jättebra, men nu är det tillbaka till oordning igen. Idag hade jag bara ingen ork alls att ens försöka kämpa, så det blev rätt halvhjärtat.

Kollar resor - inte helt lätt!! Det finns några nattåg, men då är jag i Bräcke runt sex på morgonen! Skall kolla flyg, men då var det ju det där med taxi. I värsta fall får jag köra, men det är inget jag egentligen vill. Skitjobbigt med barn! Nattetid kanske är bäst, men hur pålitlig är JAG då?

Nu skall jag mixa lite käk åt sonen!

32 vuxna förresten! Det är tydligen så många som skall vara i Gastsjön! Är inte det helt hysteriskt mycket folk?

Är lite nervös, faktiskt...

[miar70]

Hej alla trådvänner

Oj, så det skrivs här

Visst vore det väl jättekul om vi alla kunde träffas nångång, men nu får ju iallafall några av oss ses i Gastsjön snart
Det ska bli alldeles underbart roligt! Och en liten Walle får vi också han får finna sig i att bli surrogat för våra egna trollungar som får stanna hemma...

Nu börjar solen ÄNTLIGEN skina här, känns som om vi håller på att mögla upp alldeles... NÄR ska sommaren komma?

Ha det gott!
Kram Mia

[fjällström]

Jag är så glad
Samtliga insomningar har gått smärtfritt idag. Till natten somnade Elin, helt själv, utan ett knyst Vi hade bjudit middagsgäster till kl 19. Jag gick upp med Elin fem i sju och tänkte att jag nog inte skulle komma tillbaka förrän till efterrätten ungefär Men hon somnade på direkten. Sara fick träffa gästerna och spexa en stund för dem. Sen fick hon gömma nappen (hon har den på dagen, ibland), vinka go´natt och hon somnade också utan ett knyst.
Våra gäster var rätt imponerade över våra nattningar

Go´natten med er, sov så gott!

[ÅsaB]

Sötaste sötaste Fjällström!

Vad skönt för er!!! Varje liten seger betyder så himla mycket när man jobbar i uppförsbacke! Då håller i alla tummarna att det fortsätter lika bra, nu när hon lugnt upptäckt att det går att somna så!

Nu börjar Waldemar verkligen sätta sig själv upp. Han har gjort det av och till de senaste veckorna, men det har känts som lyckokast. Nu har jag sett honom sätta sig två gånger på mindre än en halvtimme. Tyvärr börjar han också visa tendenser på att ställa sig upp... Jag tycker inte att han behöver ha så himla bråttom med ALLT!!!

Annars är sömnen åt helvete... Dagtid, alltså. Och jag har blivit helt knäpp, det är bara att inse. Sovande barn har hägrat i mitt huvud sedan jag var gravid och jag kan inte släppa det. MÅSTE GÖRA DET!!! Alla håller på att bli galna! Och kanske är det därför vi har det som vi har det. Det är lite knäckande att ha en kille som sover bra nattetid, men som inte under några omständigheter alls (nu ljuger jag, för han KAN sova och gjorde så bra på semestern, trots stressad mamma) skall sova längre än en halvtimme. Det är liksom bara en halv seger och då blir jag nog extra knäpp. Men jag MÅSTE släppa taget! Livet är faktiskt mer än sömn!!!

Fick en jättedipp idag och kände att jag kanske inte skulle åka till Anna i augusti, men min gubbe, som "skällt" på mig innan, tyckte ändå att jag absolut skulle det. Men sedan måste jag lugna mig. En gång för alla. Och jag håller med, för snart är det inget kvar av mig.

Men nu är resan bokad!