Godbitar födda runt årsskiftet 07, typ...

[LindaVega]

fjällström: minnet är kort. Är inte helt säker på tiderna vid 5 mån men TROR att det var då vi skar ned sista luren till 20 min. Om du bläddrar tillbaka i tråden hittar du nog flera exempel. Malte åt

7.00 amning/gröt
10.30 lunch + amning
13.30 amning + frukt
16.30 gröt
18.30 välling ( eller så var det ngt senare som vi införde det...)

Att flytta in Malte till Vega har gått JÄTTEBRA än så länge ( 4:e natten inatt) Imorse hörde vi första livstecknet 6.50. Då var det Malte som tyckte att vi skulle kliva upp. Vega snackar ofta en del innan hon somnar in för natten. Det verkar inte störa Malte det minsta. Han är knäpp tyst från läggning. Vi har infört snuttefilt för honom, misstänker att han ligger och tuggar på den innan han somnar in.

Idag har vi varit på Tivoli i badhusparken ( Storsjöyran drar igång på allvar idag) och Vega åkte karusell tillsammans med mig, en superlångsam bläckfisk. 8) Malte och Jens stod och vinkade nere på marken. Jag är f ö sjukt trött idag. Vi var nämligen ute och åt och drack på krogstråket igår kväll. Farmor och farfar satt barnvakt...Det blir en tidig kväll för mig ikväll

Linda

[ÅsaB]

Hej kära vänner!

Hemma igen! Det är något speciellt med egna soffan... Fast köket luktar konstigt. Min bror, som bott här under tiden, har nog låtit gamla kaffefilter ligga för länge. Hu!

Som ni förstår har det varit stök på semestern. Men ändå, nu efteråt, har saker och ting gått rätt bra. Riktig förståelse för vad vi håller på med kommer vi aldrig att få. Kommentarer som "Måste ni låta honom gråta?" (när han svär som en borstbindare, arg men inte olycklig alls) eller "Nu får ni ta upp! Det är tryggast i mammans famn!" är svåra att kämpa emot. Vi har förklarar och förklarat, beskrivit och berättat, men utan särskilt bra genomslag. Och jag förstår att det inte är lätt att höra vad som är svordomar och vad som är gråt - men LITA PÅ MIG!!! Jag VET faktiskt vad jag gör! Men det har inte hjälpt och jag har faktiskt inte sovit i huset på nästan en vecka. Försökte en kväll, då vaknade Walle svinförbannad efter en halvtimme och jag blev naturligtvis superstressad. Satte mig i bilen och körde direkt till stugan 4 km bort.

Jag förstår mina svärföräldrar. De gör som man alltid har gjort. Som de tycker att man skall göra. De måste inte hoppa högt av glädje för att vi gör på ett annat sätt - men titta på Waldemar och se hur bra han mår! Det räcker!!! Jag vill bara att de skall lita på oss - men där är vi inte än. Om någonsin.

Nåväl. Det är som det är och nu är jag hemma igen. Walle sover i sin säng och nu får jag se om vi kan få tillbaka rutinerna och tryggheten utan alltför mycket strul. Lite snurrigt har det varit ett tag, men jag har inte behövt kura om helst. Mer ramsande än vanligt har krävts och en EXTREMT lugn mamma (JAG har en del att jobba på!), men vi har inte varit helt strandade.

Gud, så trött jag är!

[ÅsaB]

Sonen kryper förresten FORT, gör björnställning och har satt sig flera gånger. Han har krupit runt i badpoolen, tappat balansen massor med gånger och hamnat med huvudet under vatten, bara för att resa sig, frusta lite och krypa vidare. Han är naturligtvis aldrig ensam i poolen, men det är skönt ändå att se att han inte är rädd alls. En van badare! (Har gått babysim och skall fortsätta till hösten)

I övrigt har han gått från famn till famn, skrattat högt åt allt och alla. Enda gången han var lite dämpad var väl när vi träffade Lua och Isak! Då var han trött och ville inte äta. Annars är han en flinpelle! Som har bråttom!

// Åsa

[Nemita]

Hej fjällström!

Vid tre månader hade vi 11,5-1,5-2-45 och vid fyra hade vi 11,5-1,5-2-20. Från ca 5 mån valde vi 11,5-45-2-45 med plan att minska till 11,5-45-2-20 när det behövs.

(Kan tillägga att han började skarva och sova dåligt på långluren vid ganska precis fem månader, så då bytte vi schemat och det löste sig direkt.)

Nu är Rufus ca 6,5 mån och sover än så länge bra alla sina lurar (när han får tummen ur (i?) och somnar... ) men jag misstänker att det också har att göra med att han fortfarande ofta har lite tidiga morgnar. Kanske minskar vi till 20 minuter på sista luren när natten sitter bättre.

För oss har det förresten fungerat bra med att vara mycket flexibla med sista luren, dels för att han har succesivt minskat sitt behov av sömn, och dels för att om vi är ute och rör på oss under dagen är det oftast på eftermiddagen. Den har legat någon gång mellan kvart i fyra och kvart i fem (minst 2,5 timme innan natt) och varierat mellan 15 och 45 minuter lite beroende på omständigheter. Det är ju lätt att starta natten en kvart tidigt eller sent också om det behövs. Det är kanske inte att rekommendera för alla men Rufus gillar att sova så det har passat oss.

Maten... hm. Undrar om jag minns. Rufus har tidigt ätit pure och gröt, och från 4 till 5,5 månader övergick han från att ammas nästan helt till att inte ammas alls.

6.45 Amning (eller ersättning)
ca 10.00 puré (liten burk) + frukt (tredjedels burk) + amning (ibland 2dl ers)
ca 14.00 amning (amning) (direkt efter långluren)
ca 17.00 gröt (+amning) (1,5 dl gröt + frukt)
18.45 välling (ca 180 ml) (redan från 4 månader)
(natt 19.15-6.45)

Nu äter han

6.45 välling (250 ml) + lite frukost (frukt + lite fil) när vi äter
10.15 puré (en Hippburk (190ml) + en halv stor fruktburk + lite ersättning)
14.00 gröt + frukt (en halvtimme efter långluren) (2-2,5 dl)
17.15 puré (liten burk + frukt)
18.45 välling (ofta 250 ml fast han ätit en timme innan... )

Vill du veta mer?

Jag inser nu att det är dags att göra lite anteckningar om det någonsin ska dokumenteras. Man glömmer snabbt!

/Ewa

[LindaVega]

Godmorgon

Nemita: ja jag känner hur jag blandar ihop och glömmer tider och annat som inte ligger alls långt bak i tiden ( amningshjärna 8) ) Får ta och skriva ut den här tråden som minne över Maltes första tid Roligt att höra från dig igen. Skönt att det gick så bra att ta bort nappen ( läste i din andra tråd för ett tag sedan)

En fråga: Malte sover fortfarande i sin vagn på daglurarna. Igår fick jag hjärtat i halsgropen minst sagt när jag ser att han är på väg UR vagnen. Han tar tag med båda armarna på sidan och häver sig upp- Livsfarligt. Nu bevakar jag alltid insomningen, och är snabbt där om han skulle vakna ( han sover utanför köksfönstret så det är lätt att ha koll både om man är ute eller inne. ) Hur sover era barn? På mage i vagn? I sängen? På rygg i vagn med sele? Jag vill ju att han sover ute så mycket som han bara kan, men får kanske tänka om och lägga honom i sängen framöver. Det är så stor skillnad på honom och Vega. Hon sov sin långa lur i vagn till hon var över året ( en kort period på vintern lade jag henne inne med öppet fönster) Hon gjorde aldrig ngn ansats att ta sig ur, men den här lille mannen är av annan sort, helt klart.

Har lagt upp en blogg, ska länka i profilen, men ni får läsa här först

www.gudfastsvag2.blogg.se

Kram
Linda

[ÅsaB]

Hej alla!

Jag ÄR så trött på konflikter!!! Mer än så skall jag definitivt inte vädra läget, men jag är LESS!!! Nåväl, förhoppningsvis var det det sista på ett tag, men jösses...

Waldemar stökar med sömnen, vilket inte är konstigt. Stökar och stökar, men han är oroligare än vanligt när han skall ner i sängen. Idag blev han riktigt upprörd med en gång, vilket han inte alls brukar bli, även om han är en gnölpelle. Han gråter dock inte, det får han naturligtvis inte, men han brukar alltid gnöla en stund. Idag var det mer turbulent än vanligt. Jag får jobba på rätt bra, med ramsande och mysljud utanför och hoppas att vi får sovandet i ordning snart igen. Han lyssnar, åtminstone. Fast inte ens en timme efter läggning har han redan vaknat två gånger.

Det har varit sömn, sömn och åter sömn i mitt liv de senaste nästan tre månaderna och jag är trött, för att inte tala om alla andra. (Får rätt mycket skit för att jag gått in för det så mycket - har ju blivit rätt knäpp! ) Och ändå tackar jag och tar emot, när min lilla mor har lånat en bok som heter: "Sova utan gråt" av en tjej som heter Elizabeth Pantley. Inte vet jag om den är något bra, men precis som AW har författaren hittat en medelväg mellan skrikmetoden (motsvarar väl 5-min-metoden ungefär) och, vad hon kallar, "härda-ut-metoden". Jag har inte hunnit långt i boken alls, men det skall bli spännade att se vad hon har att säga. Innehållsförteckningen innehåller vackra ord som "Regelbundna rutiner" och då finns det ju hopp! Kanske hittar jag små metoder som kan komplettera det som redan funkar rätt bra, men som i vårt fall kan bli bättre. Är det någon av er som läst boken?

Skall definitivt sova tidigt idag! Godnatt!

[fjällström]

Ikväll skulle Elin somna i sin spjälsäng för första gången.. Det gick inget vidare Lade henne i sängen och lämnade rummet med en ramsa. Hon låg tyst en stund med började sen gråta. Jag avvaktade en stund och ramsade sen gråten bara stegrade. Gick in och buffade (kunde ju inte vagna) och ungen fick fullständig panik Hon vrålade och skrek som om kniven satt i henne Buffade, ramsade, buffade, ramsade. Efter en timma gav jag upp Hon har ALDRIG gråtit så intensivt. Lade över henne i vagnen och vagnade. Det var en halvtimma sen. Nu har maken tagit över. Hon är så uppriven och ledsen att hon inte kan slappna av och somna Usch, vilket misslyckande Hon suger alltid på tummen på natten, och flera gånger (i sängen) satte hon tummen i munnen, men då kunde hon ju inte andas av allt snor efter gråten.

Har dragit slutsatsen att ramsan inte fungerar. Den fungerar när hon ska somna i sin vagn, men inte när hon är ledsen.
Vad tror ni om att tre-nätters-kura i vagn, med bekräftelse och vagning istället för buff Och när ramsan fungerar att då flytta över till spjälis.

Hon sover ju alltid bra på natten, så av den anledningen behövs ju ingen kur. Men det är ju bra vid läggningarna, både dag och kväll, att kunna ramsa. Och särskilt sen när de ska dela rum.

[ÅsaB]

Men jösses!, Fjällström!! Stackars er!!! Eftersom jag själv haft lite problem det sista förstår jag känslan! Tyvärr vågar jag mig inte på tips och råd, isen under mina fötter är för tunn! Fast har finns ju många som kan tipsa! Lua - vad tror du?

Jag har ett par gånger haft sådär hopplöst svårt att nå fram, senast i natt. Vårt andningslarm gick ( ) och vi slet upp Waldemar. Han vaknade inte riktigt, men rörde sig, så vi satte på larmet igen och gick och lade oss. Då gick larmet igen. Walle verkade mer eller mindre död (sov hur tungt som helst) och vaknade helt chockad när hans pappa slet upp honom ur sängen. (När larmet gick två gånger till under natten misstänkte vi fel på larmet och inte längre på Walle! Men läskigt var det!)

Hur som helst, så skulle vi ju sova igen... Hm.
Gick inte. Waldemar blev mer och mer uppjagad. Jag ramsade och andades högt (han verkar lugnas av att jag andas tungt, typ som i yoga). Inget funkade alls och både min sambo och jag gick upp. Jag diskade och hade mig, men Walle skulle INTE komma till ro. Han tystnade stundtals, men så var det dags igen. Kanske ramsades det för mycket, vad vet jag.
Till slut gick jag in, kanske hade han vänt sig och låg på rygg? Icke sa Nicke. Men då vände jag honom själv, tog av honom pyjamasen och bytte blöja på honom, kvar i sängen. Jag pratade med honom, sakligt, samtidigt som jag i mörkret (ljus kom från dörren) bytte. Då lugnade han sig. Ungefär samma sak hade jag gjort några nätter tidigare, när han var skitarg och inte skulle sova alls. Då hade han bajsat visade det sig, och blev helt lugn när jag bytte. Igår tror jag inte att blöjbytet i sig spelade så stor roll, men jag bröt mönstret och fick honom att koncentrera sig på något annat. En stund senare kunde jag få honom att somna, med en ramsa i bagaget. Han blev inte alls lika arg. Kanske kan det vara något att prova på, när det går så där fullständigt åt pipan och man inte når fram?

Lycka till! // Åsa

[LindaVega]

ÅsaB: Jag har hört talas om Pantley, bla läst en översikt i en föräldratidning. Metoden är mkt snarlik SHN, men lite " mjukare" om jag inte minns fel. AW är "förändra allt på en gång" medan Pantley är mer av att ta allt stegvis. Utgångspunklten verkar dock vara densamma. Rapportera gärna när du läst klart. Hur går det med dagsovningen nu?

fjällström: Om du vill att Elin ska sova i spjälsängen framöver skulle jag nog "kura" henne där. Hade själv en stökig första natt i spjälsängen och flyttade tillfälligt tillbaka Malte i vagnen för att sedan köra fullt ut i sängen några nätter senare. Jag boade in lite extra vid andra försöket. En hoprullad handduk på varje sida samt en stor kudde i fotändan. Det blev trångt och mysigt

Om inte buffningen känns bra är solfjädern helt oslagbar. Jag har aldrig buffat Malte men solfjädrat sömntung när han höll på som värst med vända till rygg cirkus. I början är det kraftiga protester även med solfjädern, men efter en stund slappnar barnet av. Jag stod 10 minuter med Malte. Kändes som en evighet just då, men det är ju inte såå länge.

Om du kurar enligt boken så sätter ju sig alla verktygen, bra att ha framöver om det skulle strula.

Kram och godnatt
Linda

[ÅsaB]

Hej Linda!

Daglurarna vet jag faktiskt inte hur de fungerar, även om det låter konstigt. Han har sovit ok i veckan, men vi har haft en del undantag (sova vagn, sova bil - funkar inget vidare mer än korta stunder), så totalt är det svårt att säga.

Idag fick Walles pappa sköta läggningen till långluren, för jag var och skrapade födelsemärken och passade sedan på att fika med min mamma. Henrik lade honom för sent, det vet jag och att han vaknade flera gånger. Jag undrar om det var mycket skrik innan han somnade och att det kanske var därför han var så upprörd när jag lade honom för kvällen? Henrik har inte lärt sig att höra så bra vilka ljud som betyder vad och jag har sagt till honom att vara restriktiv med ramsandet. Walle var ju extra trött när jag lade honom och då blir det ofta mer livat i luckan och mer klagomål. Jag önskar att vi kunde komma lite längre där, att han skulle kunna vara nöjdare när han skall sova. Vi kör ju stenhårt på godnatt-skrattet, men det är skitsvårt när han är övertrött. Då blir det som det blir.

Kortlurarna sover han ute i vagnen, på rygg (han har börjat med sittvagn nu). Tyvärr har jag inte tagit "kampen" att lära honom att somna i vagnen när den står still, även om jag ställer vagnen så fort han somnat. Fast på semestern var det jobbigt att låta vagnen stå still alls, för asfalten är så dålig i byn, att vagnen gungar så mycket. När den då står still vaknar han direkt! Här har jag inte det problemet, så nu har han sovit i en stillastående vagn i allafall.

Man får vara tacksam för det lilla.

Nu skall jag krypa till kojs med boken! Jag hör av mig om vad jag tycker!

Godnatt// Åsa

[Lua]

Hej alla

Idag har vi varit i på festival "Piteå dansar och ler". Åkt karusell, ätit konstig mat på konstiga ställen och sovit mitt i dunkadunkamusiken från virvelvinden. Det går det också, men inte sover de några långlurar. Allis sov 45 och Isak 1,5. Mycket trevlig dag hursomhelst!

Fjällström: jag säger som Linda: kör spjälsäng direkt. Buffa eller solfjädra men med attityden av självklarhet tryggt strömmande ut genom händerna och in i lillkroppen. "Så här är det! Så skönt att få sova! Jag leder dig. Du kan lugnt slappna av, för jag vet vad du behöver." Typ.

ÅsaB: vilken resa! Både geografiskt och annars... Jag skulle nog råda dig att minikura lille charmtrollet. Börja om. Läs på igen. Börja på natt 2. Ni verkar ha kört fast och som du säger måste mönstret brytas. Det är dock min bestämda uppfattning (vis av erfarenhet) att du inte ska börja gå in på natten. Då kommer ni att fastna i det mönstret, att han skriker er till sig. Det mönster ni ska fastna i är tryggt, varmt, sakligt och kärleksfullt. Han frågar och du svarar. Sedan överlåter du resten till honom. Vad tror du om det?

Kram Lua.

[fjällström]

Hej vänner!
Till slut somnade lilla Elin - i vagnen.
Låg och funderade igårkväll.. Vi har ju gjort så himla fel
Vi har visserligen alltid ramsat när vi lagt henne. Men vi har aldrig bekräftelseramsat. Hon ligger ALLTID och småpratar en stund innan hon somnar. Ramsan har alltså ALDRIG fått sista ordet. De gånger hon inte somnat så har vi gått in och vagnat, utan att först ha ramsat

Vad tror ni om att ramsa och bekräfta några dagar- till samtliga lurar. Att verkligen satsa på att ramsan får sista ordet. Och att därefter flytta över till spjälisen

Jag brukar inte vara så här öm och osäker, men som Elin skrek igårkväll, har hon aldrig skrikit tidigare - trots fyra öroninflammationenr Det värsta för henne tror jag var att jag ramsade istället för att direkt vagna, när hon skrek upp sig. Och det förstås, hon är ju van att vi alltid vagnar när hon inte kommer till ro

[Lua]

Så kan ni ju göra Men tänk då på vagnen som en säng och vagna inte i onödan. Att du lägger henne i vagnen är ju faktiskt för DINA vargars skull. För egentligen finns det inga vargar i spjälsängen

Gör läggningen precis som den ska vara i spjälsängen och ramsa ut. Men egentligen tycker jag att det är merarbete. Jag skulle nog köra hela klabbet på en gång, så har man det gjort.

Kram Lua.

[LindaVega]

fjällström: Det låter som en bra idé. Jag ramsade alltid Malte vid läggning dag/kväll från ca 3,5 mån ålder och vagnade sedan vid uppvak. När vi skulle sätta ramsan på allvar körde jag ramsa + bekräftelse en natt och följande dag, sedan satt den men jag kan fortfarande känna att storasyster som är kurad enligt boken har "ramsan" i sig på ett annat sätt än Malte. Eller så är det jag som tycker att det gick så "lätt" att jobba in ramsan hos Malte att jag blir osäker på om den VERKLIGEN sitter. En lång period med tidiga mornar bekräftar delvis det. Nu har han sällan uppvak, och han somnar ofta om utan åtgärd så den "vilar" lite....

Jag hade nog ändå funderat på att köra kuren i sängen, men du gör ju naturligtvis det som känns bäst. Kör du från natt 2 är det ju en ganska enkel historia, dvs fokus på ramsan ( som du tänker göra) och de andra verktygen vid kris.

Åsa: tycker Lua har en poäng i förslaget om att minikura Walle. Ditt engagemang (som är så härligt att läsa om) kan nog också bidra till en del överkoncentration och kanske ( bara kanske) lite för mycket trafik. Är också vis av erfarenhet med storasyster ( tidiga mornar ) hur LÄTT det är att ramsa en gång för mycket, gå in och lägga tillrätta mm.

Kram
Linda

[fjällström]

Hej och tack för ert engagemang

Har beslutat (redan börjat) att "minikura" i vagn. Ramsar, bekräftar och låter verkligen bekräftelsen få sista ordet. Tänker mig att vagnen är låst och inte går att vagna... Det känns tryggt för mig att ha henne i vagnen, och Elin känner sig ju mer hemma i den än i spjälisen. Inga vargar i vagnen, alltså
Storasyster ska sova hos mormor i natt, så då kan jag hellt och fullt låta ramsan ta över. Behöver inte tänka på att storasyster ska vakna av allt bök och stök. Och krisar det rejält, så kan jag nog "låsa upp" vagnen

Sen ska jag boa spjälisen ordentligt så att den blir lite trång och mysig.

Trevlig helg